Etikett: Högsta Förvaltningsdomstolen

HFD: Lendifys tjänster ska vara helt momsbefriade

Posted on maj 29, 2020 by - Allmänt

Nej, tjänster som kompletterar förmedling av lånetjänster ska inte vara momsbelagda. Det säger Högsta förvaltningsdomstolen i en färsk dom som gäller låneförmedlaren Lendify. 

Lendify driver en tjänst som kopplar samman långivare med låntagare. Man får betalt av långivaren genom en månatlig serviceavgift med en viss procent av lånesumman. Dessutom sköter man i vissa fall även inkassotjänster och utskick av avier med mera.

För att få klart för sig vilka av bolagets tjänster som var momsbefriade och vilka som var momsbelagda, vände sig Lendify till Skatterättsnämnden. Nämnden menade i sitt beslut att vissa av de tjänster som Lendify får betalt för ska vara belagda med moms, exempelvis indrivning och aviavgifter.

Lendify överklagade då till Högsta förvaltningsdomstolen. Och HFD ändrar nu på Skatterättsnämndens beslut, så att även dessa tjänster blir momsbefriade.

HFD menar att Lendifys erbjudande utgör en sammansatt tjänst där låneförmedlingen är den huvudsakliga delen och övriga delar är underordnade.

— Av detta följer att även övriga delar, såsom de åtgärder som bolaget vidtar vid utebliven betalning, är undantagna från skatteplikt. De avgifter som tas ut för sådana indrivningsåtgärder är således en del av ersättningen för det från skatteplikt undantagna sammansatta tillhandahållandet. Detsamma gäller den avgift som tas ut av kredittagare som väljer att bli aviserade på visst sätt, heter det i HFD:s dom.

Beslutet skulle eventuellt kunna ses som en parallell till frågan om vilka tjänster som försäkringsförmedlare utför som det ska vara moms på.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.

[premum]

HFD: SRN borde inte ha beslutat om pensionsskatt för svensk i Italien

Posted on maj 28, 2020 by - Pension

Skatterättsnämnden gjorde fel när man lämnade förhandsbesked om tjänstepensionsskatt för en svensk medborgare på väg att flytta till Italien. Det är innebörden av ett färskt beslut i Högsta förvaltningsdomstolen. HFD undanröjer nu Skatterättsnämndens förhandsbesked — och avvisar ansökningen helt, då det inte anses viktigt för sökanden att få förhandsbesked och heller finns några prejudikatskäl.

Det var i höstas som Skatterättsnämnden lämnade ett förhandsbesked om svenska statens rätt att beskatta utbetalningar från en tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare bosatt i Italien. Skatterättsnämnden menade då i sitt besked att Sverige, med utgångspunkt från skatteavtalet med Italien, hade rätt att beskatta utbetalningarna.

Bakgrunden till förhandsbeskedet var att en svensk medborgare planerade att flytta till Italien, och ville få klarlagt hur hans tjänstepension skulle beskattas.

Skatterättsnämnden konstaterade i sitt beslut att skatteavtalet med Italien reglerar beskattning av pensionsförsäkringar. Visserligen framgår det inte explicit att detta även gäller tjänstepensionsförsäkringar — men nämnden menade att det heller inte går att säga att avtalet inte också omfattar tjänstepensionsförsäkringar.

Både Skatteverket och den sökande ansåg att förhandsbeskedet också skulle prövas av Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen säger nu i sitt beslut att den planerade flytten till Italien uppenbarligen inte var beroende av beskedet från Skatterättsnämnden, eftersom avflyttningen genomfördes innan SRN-beskedet hade lämnats. Mot denna bakgrund menar Högsta förvaltningsdomstolen att det inte var viktigt för honom att lämna förhandsbesked i ärendet. HFD anser heller inte att det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande.

— Sammanfattningsvis borde Skatterättsnämnden inte ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas, skriver Högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i HFD.

Och här kan du ta del av det tidigare beslutet i Skatterättsnämnden.


HFD avvisade ansökan om förhandsbesked för SEB Gamla Liv — igen!

Posted on mars 13, 2020 by - Liv

För andra gången beslutar Högsta förvaltningsdomstolen att avvisa en ansökan om förhandsbesked om beskattning i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv av mottagen återförsäkring av sjuk- och olycksfallsförsäkring, med hänvisning till att det inte är viktigt för bolaget att få ett förhandsbesked lämnas och att det inte finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande. 

Frågan det handlar om är vilken typ av skatt som ska gälla för bolagets rörelse med mottagen återförsäkring för sjuk- och olycksfallsrisker.

Ska det beskattas med avkastningsskatt eller med inkomstskatt?

Turerna har varit många och långdragna kring frågan.

En ansökan om förhandsbesked från bolaget kom ursprungligen in till Skatterättsnämnden år 2017 och nämnden fann då i sitt förhandsbesked i april 2018 att verksamheten ska beskattas med avkastningsskatt. I december 2018 undanröjde Högsta förvaltningsdomstolen förhandsbeskedet och avvisade ansökningen med hänvisning till att ansökningen gällde en verksamhet som bolaget redan bedrev och att bolaget inte hade anfört att det stod inför något handlingsalternativ som kunde påverkas av svaret på den ställda frågan. Enligt domstolens mening kunde det därför inte anses vara av vikt för bolaget att förhandsbesked lämnades.

I januari förra året skickade SEB in en ny ansökan om förhandsbesked i frågan, där man vidhöll att det är av vikt för bolaget att förhandsbesked lämnas eftersom det måste veta vad som gäller för att kunna deklarera korrekt. Bolaget framförde också att man i händelse av ett negativt förhandsbesked, eventuellt tvingas avveckla verksamheten. Skatterättsnämnden ansåg att det nu fanns förutsättningar att meddela förhandsbesked — trots det negativa beskedet från HFD första gången frågan prövades. I sitt beslut i juni 2019 stod nämnden fast vid sitt tidigare ställningstagande, det vill säga att den del av verksamheten som avser mottagen återförsäkring ska beskattas med avkastningsskatt.

Skatteverket beslutade att överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen och yrkade att domstolen förklarar att mottagen återförsäkring för sjuk- och olycksfallsförsäkringar istället ska beskattas med inkomstskatt. Bolaget krävde däremot att överklagandet skulle avslås.

Nu har Högsta förvaltningsdomstolen meddelat sitt beslut — och det visar sig att man åter väljer att underkänna handläggningen i Skatterättsnämnden.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sitt beslut att den valsituation som bolaget säger sig stå inför — att behålla eller att avveckla återförsäkringsverksamheten för sjuk- och olycksfallsförsäkringar —  inte är av det slaget att det kan anses vara av vikt för bolaget att ett förhandsbesked lämnas. HFD menar inte heller att det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande. Därför borde Skatterättsnämnden inte heller den här gången ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas, beslutar HD.

Här kan du ta del av beslutet i HFD, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


HFD: KK:s skadereglering kan inte överklagas till förvaltningsdomstol

Posted on mars 5, 2020 by - Sak

Nej, det är inte möjligt att överklaga skadereglering från Kammarkollegiet till en allmän förvaltningsdomstol. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen i ett färskt avgörande. 

Bakgrunden till målet är att en student vid Sveriges lantbruksuniversitet år 2017 skadade sig i en olycka.

Eftersom han som student var försäkrad via Kammarkollegiet, vände han sig dit och begärde att få ersättning från personskadeförsäkringen.

Studenten var dock inte nöjd med beloppet och vände sig därför till förvaltningsdomstolen i Karlstad. Domstolen prövade ärendet och avslog överklagandet.

Då vände sig studenten istället till Kammarrätten i Göteborg.

Men det gick inte stort bättre där.

Kammarrätten undanröjde förvaltningsrättens dom — och avvisade dessutom helt hans överklagande. Enligt kammarrätten var nämligen tvisten av civilrättslig natur, och beslutet om skadereglering utgjorde därmed ett partsbesked som inte kunde överklagas. Om studenten inte var nöjd med ersättningsbeslutet skulle han i stället väcka talan mot staten vid allmän domstol, menade kammarrätten.

Målet överklagades vidare till Högsta förvaltningsdomstolen som valde att ge prövningstillstånd. Nu har domen fallit i HFD.

Frågan som HFD tar ställning till i sin dom är om ett beslut av Kammarkollegiet om ersättning från personskadeförsäkringen för studenter får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. HFD:s slutsats är att det inte är möjligt att gå till en förvaltningsdomstol — men däremot är det fullt möjligt att vända sig till en allmän domstol.

Rätt instans för den som vill överklaga ett beslut om skadereglering från Kammarkollegiet är med andra ord tingsrätten — på motsvarande sätt som när en försäkringstagare överklagar ett beslut om skadereglering från ett vanligt försäkringsbolag.

— Kammarkollegiets beslut får inte överklagas. AA har emellertid möjlighet att efter stämning få sitt ersättningsanspråk prövat av allmän domstol. Hans rätt till domstolsprövning är därmed tillgodosedd. AAs överklagande av kammarrättens beslut ska därmed avslås, skriver Högsta förvaltningsdomstolen i sin dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD i anonymiserat skick.


Underkänt! HFD: Sparande utan riskdelning är inte försäkring

Posted on januari 27, 2020 by - Liv

Högsta förvaltningsdomstolen har i en färsk dom beslutat att en sparprodukt i Luxemburg enligt svensk skattelagstiftning inte är att betrakta som en kapitalförsäkring. Domstolen menar nämligen att produkten inte är en försäkringsprodukt i försäkringsrörelselagens mening, eftersom den saknar moment av ansamling och delning av risker inom ett försäkringstagarkollektiv. 

Bakgrunden till målet är att en person ansökt om förhandsbesked få veta om en viss sparprodukt i Luxemburg ska behandlas som en kapitalförsäkring enligt svenska beskattningsregler.

Produktens konstruktion innebär att den tecknas på en eller flera personers liv. Personen som överväger att teckna produkten har möjlighet att göra återköp av produkten och har då rätt att få ut 100 procent av dess värde — efter avdrag för vissa administrativa avgifter.

I händelse av dödsfall utbetalas 99 procent av värdet — minskat med administrativa avgifter — till de insatta förmånstagarna eller till dödsboet.

Risken för att kapitalet reduceras vid dödsfall bärs därmed helt och hållet av den person som tecknat produkten. Denne får heller ingen kompensation från försäkringsbolaget för att han står denna risk.

Den sökande menade att produkten borde klassas som en kapitalförsäkring — och framförde bland annat att en sparprodukt mycket kan utgöra en livförsäkring även om någon riskkompensation inte lämnas och någon riskutjämning inom ett försäkringstagarkollektiv inte sker.

Skatterättsnämnden höll inte alls med, bland annat med stöd av ett yttrande från Finansinspektionen som ansåg att produkten inte utgjorde försäkring i lagens mening.

Den sökande överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen.

Men inte heller domstolen gick på den sökandes linje, utan fastställde istället Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sin dom att försäkringsrörelselagstiftningen visar att denna konstruktion innebär att produkten inte är att betrakta som en försäkring. Man hänvisar till att det som särskiljer försäkring från andra sparformer är den ansamling och delning av risker som sker i ett kollektiv av försäkringstagare.

Istället för att ses som en kapitalförsäkring ska produkten därmed betraktas som en helt vanlig sparprodukt, menar Högsta förvaltningsdomstolen

— Av handlingarna i målet framgår att det avtal som AA överväger att ingå med försäkringsbolaget i Luxemburg helt saknar sådana moment av ansamling och delning av risker inom ett kollektiv av försäkringstagare som nyss har nämnts. Vid en försäkringsrörelserättslig bedömning kan därför avtalet inte anses utgöra ett försäkringsavtal. Med hänsyn härtill kan avtalet inte bedömas som en kapitalförsäkring vid beskattningen. Förhandsbeskedet ska därmed fastställas, skriver HFD i sin dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD godkänner Nynas avdrag för tjänstepensioner i Storbritannien

Posted on november 11, 2019 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen har i en färsk dom gett det svenska bolaget Nynas UK AB rätt till avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser för anställda i en utländsk filial där pensionerna lämnats och tryggats enligt brittisk pensionsordning. HFD går därmed emot utslaget i lägre instanser, där man av formella skäl inte ville ge Nynas avdrag för pensionskostnaderna i Storbritannien.  

Sirius fick nej av HFD i skattetvist efter försäljning av Bermudabolag

Posted on oktober 31, 2019 by - Sak

Högsta förvaltningsdomstolen har sagt nej till att pröva en skattetvist efter Sirius Internationals försäljning av ett aktier i ett bolag på Bermuda. Sirius menade att reavinsten borde vara skattefri eftersom bolaget var att jämställa med ett svenskt aktiebolag. Skatteverket menade däremot att Sirius inkomst skulle höjas med 78 miljoner kronor, eftersom bolaget inte kunde jämställas med ett svenskt företag då det inte betalat någon inkomstskatt på Bermuda. 

Målet har koppling till de så kallade CFC-reglerna för beskattning av lågbeskattade dotterbolag i andra länder.

År 2013 sålde Sirius International andelar i ett bolag på Bermuda, Prospector Offshore Fund Ltd. Reavinsten vid försäljningen uppgick till 35 miljoner kronor. Enligt Sirius var detta en skattefri kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar, eftersom bolaget enligt lag var att jämställa med ett svenskt aktiebolag.

Skatteverket menade däremot att reavinsten vid försäljningen inte skulle vara skattefri och ansåg dessutom att skatt skulle tas ut även för orealiserade värdeförändringar tidigare år på sammanlagt 43 miljoner kronor. Sammanlagt ville Skatteverket med andra ord öka Sirius beskattningsbara inkomst med 78 miljoner kronor.

Sirius argumenterade för att ett sådant beslut innebär att bolaget beskattas i två led — dels eftersom vinsten i bolaget i enlighet med CFC-regelverket beskattats i Sverige, dels i samband med beskattningen av reavinst vid försäljningen. Därför överklagade Sirius Skatteverkets beslut till domstol.

Förvaltningsrätten i Stockholm höll inte med Sirius. Domstolen tog bland annat fasta på att bolaget på Bermuda inte var föremål för inkomstskatt och att det därmed inte gick att jämställa det med ett svenskt aktiebolag. Domen överklagades till kammarrätten, men inte heller där fick Sirius rätt mot Skatteverket.

Sirius gjorde även ett försök att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen — som dock i veckan meddelade att man inte tar upp målet till prövning.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sitt kortfattade beslut att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domarna i förvaltningsrätten, i kammarrätten, samt beslutet i Högsta förvaltningsdomstolen.

HFD: AFA Försäkring måste ta ut moms på kapitalförvaltningstjänst

Posted on september 11, 2019 by - Liv

AFA Försäkring måste lägga på moms på arvodet för kapitalförvaltningen av fyra externa stiftelser. Det framgår av en färsk dom i Högsta förvaltningsdomstolen dit AFA Försäkring hade överklagat ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. 

AFA Försäkring är en grupp av försäkringsbolag som hanterar kollektivavtalade riskförsäkringar för anställda i privat och offentlig verksamhet. Ägare i bolagen är LO, PTK och Svenskt Näringsliv.

Formellt handlar det om tre olika bolag, men de tre AFA-bolagen AFA Sjuk, AFA Trygg och AFA Liv utgör tillsammans en momsgrupp med AFA Sjuk som huvudman. Det innebär att det inte måste läggas på moms på de tjänster som bolagen utför åt varandra, inom gruppen.

Enligt avtal ska AFA-bolagen även förvalta kapitalet i fyra fristående stiftelser. Stiftelserna har till uppgift att tillförsäkra arbetstagare rätt till pensionsmedel och andra kollektivavtalade förmåner, exempelvis omställningsstöd.

Men hur är det med de kapitalförvaltningstjänster som AFA-bolagen utför för dessa fyra stiftelsers räkning — ska det vara moms på de tjänsterna? För att bringa klarhet i detta ansökte AFA Försäkring om förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

I sitt beslut från förra året kom Skatterättsnämnden fram till att kapitalförvaltningen inte skulle vara en momsbefriad tjänst. Visserligen konstaterade nämnden att man bildat fristående momsgrupper när samarbetsavtalen tecknats med respektive stiftelse. Men den verksamhet som stiftelserna och bolaget bedriver är inte undantagen från skatt med hänsyn till allmänintresset. Inte heller uppfylldes kravet att undantaget inte fick medföra risk för snedvriden konkurrens, menade Skatterättsnämnden. Alltså ingen momsbefrielse.

På AFA Försäkring var man inte nöjda med beslutet utan överklagade vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.

Men inte heller Högsta förvaltningsdomstolen lät sig övertygas av AFA Försäkrings argumentation, utan gick på Skatterättsnämndens linje. Kapitalförvaltningstjänsten för de fyra stiftelserna är inte momsbefriad.

Så här uttrycks det bland annat i domen:

— Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan den verksamhet som stiftelserna bedriver inte anses vara av allmänt intresse i den mening som avses i artikel 132.1 1 i direktivet. Redan av detta skäl är undantaget från skatteplikt i 3 kap. 23 a § mervärdesskattelagen inte tillämpligt. Förhandsbeskedet ska därför fastställas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i Högsta förvaltningsdomstolen.


SEB vann i HFD mot Skatteverket om skatt på utlandsförsäkring

Posted on juni 20, 2019 by - Liv

SEB Trygg Liv har vunnit ett mål i Högsta Förvaltningsdomstolen som gäller skatt på aktieutdelning i ett utländskt livbolag. Domen innebär att ett utländskt livbolag inte behöver betala skatt på aktieutdelningen på de aktier som ingår i en depåförsäkring, eftersom det innebär en negativ särbehandling av det utländska bolaget som strider mot EU:s regelverk för den fria rörligheten för kapital. 

Bakgrunden till målet i HFD är att SEB:s irländska dotterbolag SEB Life International Assurance Company DAC vänt sig till Skatterättsnämnden med en fråga om skatt på aktieutdelningar. SEB Life ville få klarhet i om försäkringsbolaget verkligen ska vara skattskyldigt till kupongskatt för utdelningar på aktier i svenska bolag, hänförliga till försäkringar där försäkringstagaren är skattskyldig till avkastningsskatt.

SEB Life på Irland erbjuder bland annat depåförsäkringar på den svenska marknaden men har inget fast driftsställe i Sverige. Därmed är det enligt den svenska lagstiftningen försäkringstagaren och inte bolaget som ska stå för den svenska avkastningsskatten.

Tidigare har det i princip inte varit något problem att bolaget ska betala skatt på aktieutdelningen, eftersom denna skatt har kunnat kvittas av försäkringstagaren mot avkastningsskatten. Men när avkastningsskatten på grund av ränteläget har sjunkit, är det plötsligt inte längre möjligt att kvitta utdelningsskatten fullt ut mot avkastningsskatten.

Skatterättsnämnden kom i ett beslut i augusti förra året fram till att SEB Life inte skulle vara skattskyldigt till kupongskatt för de aktuella utdelningarna.

Skatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ändra förhandsbeskedet och förklara att SEB Life är skattskyldigt till kupongskatt.

Men Högsta förvaltningsdomstolen har nu i en dom fastställt Skatterättsnämndens beslut.

Så här skriver HFD i sin dom:

— Uttag av kupongskatt på utdelningar till utländska livförsäkringsföretag innebär att dessa företag särbehandlas negativt i jämförelse med svenska livförsäkringsföretag. När det gäller den del av ett utländskt livförsäkringsföretags verksamhet som består i att tillhandahålla pensions- och kapitalförsäkringar till personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige får situationen för det utländska livförsäkringsföretaget anses vara jämförbar med den situation som ett svenskt livförsäkringsföretag befinner sig i. Något skäl som kan motivera den negativa särbehandlingen har inte kommit fram. Uttaget av kupongskatt strider därför i dessa fall mot den fria rörligheten för kapital.

Ombud i målet för SEB Life International Assurance Company DAC har varit Nils Schmid och Kristofer Brodin på KPMG.

Parallellt med beslutet om att det inte ska vara någon skatt på aktieutdelningen i det utländska bolaget, har HFD också fattat beslut i ett ärende i Skatterättsnämnden där en försäkringstagare ställt frågan om hon hade rätt att få tillbaka pengar som försäkringsbolaget betalat på aktieutdelningen, som överstiger summan hon betalar i avkastningsskatt. Skatterättsnämnden hade besvarat frågan nekande. HFD beslutade att undanröja HFD:s beslut, med hänsyn till att det inte ska betalas någon skatt alls i bolaget på aktieutdelningen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD.


Här hittar du beslutet om att undanröja Skatterättsnämndens beslut i det enskilda fallet.

HFD: Ernstbergers mål om anstånd med skatten ska prövas av kammarrätten

Posted on juni 11, 2019 by - Förmedling

Allras VD Alexander Ernstberger får nu genom ett beslut i Högsta förvaltningsdomstolen prövningstillstånd i kammarrätten för det anståndsärende som är kopplat till ett skattemål där han krävs på sammanlagt 37 miljoner kronor i skatt och skattetillägg. 

Bakgrunden är att Skatteverket genom efterbeskattning har höjt Allra-VD:ns inkomst av tjänst med drygt 45 miljoner kronor för beskattningsåret 2012, och dessutom beslutat om skattetillägg. Skatteverket menade nämligen att Ernstberger fått oredovisad lön från Allra — då under namnet Svensk Fondservice AB — genom ett antal uppmärksammade och ifrågasatta affärer med Oak Capital.

Ernstberger sökte anstånd med att betala skatten och skattetillägget tills ärendet var avgjort i högre instans. Skatteverket biföll ansökan om anstånd bara när det gällde ett mindre belopp, samt när det gällde skattetillägget.

Skatteverkets anståndsbeslut överklagades till domstol. Förvaltningsrätten beviljade då anstånd med 25 procent av inkomstskatten, utan att motivera exakt varför man valde den nivån på anståndsbeloppet.

Allra-VD:n överklagade då förvaltningsrättens anståndsbeslut vidare till kammarrätten. Men i kammarrätten blev det stopp — domstolen meddelade inte något prövningstillstånd.

Då överklagade Ernstberger vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som nu har fattat sitt beslut.

HFD konstaterar att det handlar om efterbeskattning, att det rör sig om stora belopp och att någon domstolsprövning ännu inte har skett av Skatteverkets beslut om efterbeskattning. Dessutom konstaterar HFD att det har väckts åtal mot Ernstberger, och att åklagaren i sitt åtal yrkar på att ett större belopp ska förklaras förverkat.

— Mot bakgrund av detta fann Högsta förvaltningsdomstolen att det fanns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten kommit till och kammarrätten borde därför ha meddelat prövningstillstånd i målen, heter det i informationen från Högsta förvaltningsdomstolen.

Beslutet i HFD innebär alltså inte i sig att Allra-VD:n får anstånd med att betala in skatten och skattetillägget. Det säger heller inget i frågan om det var rätt att efterbeskatta honom på det sätt som Skatteverket har beslutat. Däremot kan man konstatera att HFD:s beslut är en rejäl knäpp på näsan för kammarrätten och att sannolikheten nu har ökat väsentligt för att han faktiskt ska få anstånd med skattebetalningen tills själva skattemålet är slutligt avgjort.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i Högsta Förvaltningsdomstolen.


Praktiktertjänst fick underkänt i HFD för fråga om pensionslösning

Posted on april 17, 2019 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen menar att en ansökan från Praktikertjänst om förhandsbesked om en pensionslösning var så bristfällig, att Skatterättsnämnden aldrig borde ha lämnat något svar på bolagets frågor. Därför undanröjer nu domstolen förhandsbeskedet och beslutar att Praktikertjänsts ansökning ska avvisas.

Bakgrunden till målet hos HFD är att Praktikertjänst begärt förhandsbesked hos Skatterättsnämnden om en pensionslösning. Praktikertjänst överväger enligt ansökan att lämna en utfästelse till en medarbetare om avgiftsbaserad pension från 60 till och med 64 års ålder. Arbetstagaren har sedan tidigare en tryggad förmånsbaserad pension som ska utbetalas under tre år, från 62 till och med 64 års ålder. Den nya utfästelsen ska enligt Praktikertjänsts ansökan tryggas genom inbetalning av en engångspremie för en tjänstepensionsförsäkring och premien ska motsvara det högsta belopp som bolaget kan få avdrag för enligt kompletteringsregeln.

Praktikertjänst undrade nu om utbetalningstiden för den tidigare pensionen — som alltså var på tre år — kunde ändras så att den följde den nya utfästelsens utbetalningstid på fem år, när avdraget för tryggande av pensionsutfästelsen beräknades. Syftet var att säkerställa att utbetalning av pension kunde göras med samma belopp årligen under hela utbetalningstiden. Enligt bolaget är en sådan omdisponering en vedertagen metod bland arbetsgivare och i försäkringsbranschen.

I en andra fråga till Skatterättsnämnden undrade Praktikertjänst om hur premien för en traditionell pensionsförsäkring med högsta godtagna förmånsnivåer ska beräknas när avdragstaket för den avgiftsbestämda utfästelsen bestäms. Praktikertjänst meddelade att sådana pensionsförsäkringar numera som regel har en garanterad förmånsnivå som är lägre än den försäkrade förmånen, och att försäkringar som garanterar endast 80 procent av den försäkrade förmånen i dag utgör standardprodukter på marknaden. För att de förmånsnivåer som anges i kompletteringsregeln ska garanteras genom en sådan pensionsförsäkring måste bolaget därför betala ett premietillägg. Bolaget ville nu veta om det är säkert att ett sådant premietillägg får beaktas när avdragstaket för den avgiftsbaserade utfästelsen bestäms.

Skatterättsnämnden fann i sitt svar att tidigare tryggad ålderspension får omdisponeras till den nya utfästelsens utbetalningstid vid beräkning av avdrag enligt kompletteringsregeln, och att premietillägget får beaktas när avdragstaket bestäms. På Praktikertjänst var man nöjda med svaret på båda frågorna.

Skatteverket var tillfreds med Skatterättsnämndens förhandsbesked när det gäller den första frågan. Men däremot ansåg Skatteverket att Högsta förvaltningsdomstolen borde ändra på Skatterättsnämndens besked när det gäller den andra frågan, och förklara att premietillägget inte ska beaktas när avdragsutrymmet för en avgiftsbaserad utfästelse beräknas.

Men Högsta förvaltningsdomstolen anser nu att det inte är möjligt att lämna något svar på någon av frågorna från Praktikertjänst. Detta eftersom bolaget har lämnat in ett underlag som är alltför bristfälligt. Därför borde inte Skatterättsnämnden ha gett något svar alls på frågan från Praktikertjänst, menar domstolen. Istället undanröjer Högsta förvaltningsdomstolen Skatterättsnämndens förhandsbesked och avvisar ansökningen.

Så här formuleras det i beslutet i HFD:

— Bolaget har uppgett att det är en vedertagen metod hos företagen och i försäkringsbranschen att göra omdisponeringar av utbetalningstider enligt tidigare gjorda utfästelser. Bolaget har också beskrivit vad som enligt bolaget numera utgör en standardprodukt på marknaden. De uppgifter som lämnats om dessa företeelser är knapphändiga och ger inte ett tillräckligt säkert underlag för att bedöma om och i så fall på vilket sätt de kan ha någon relevans vid prövningen av de ställda frågorna. Med hänsyn till bristerna i underlaget borde något förhandsbesked inte ha lämnats. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela beslutet i Högsta förvaltningsdomstolen.

HFD bekräftar tolkningen av ryms-inom-regeln i ny dom

Posted on april 4, 2019 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen har i en ny dom bekräftat att ryms-inom-regeln inte ska ta hänsyn till om arbetsgivaren även utfäster kompensation för bortfall av allmän pension. Domen gäller ett av flera mål som fick prövningstillstånd under förra året, sedan HFD i en prejudicerande dom slagit fast att kammarrättens tolkning av ryms-inom-regeln var felaktig. 

Målet handlar om en person bosatt i Skåne, som erbjudits av sin arbetsgivare att gå i förtida pension. Arbetsgivaren utlovade en temporär ålderspension motsvarande 65 procent av lönen för tiden fram till 65 års ålder, och dessutom en direktpension för samma tid. Den första utfästelsen tryggades med inbetalning till en tjänstepensionsförsäkring, den andra genom inbetalning till en kapitalförsäkring. Båda pensionerna betalades under kortare tid än tre år och motsvarade tillsammans 100 procent av lönen.

Utöver det tecknade arbetsgivaren en ytterligare ålderspension som tryggades genom inbetalning till en tjänstepensionsförsäkring. Denna pension skulle utbetalas livsvarigt från 65 års ålder, och avsågs att kompensera för bortfall av den allmän pension som mannen skulle gå miste om på grund av den förtida pensioneringen.

Men Skatteverket hade invändningar mot lösningen. Enligt Skatteverket borde nämligen dessa tre pensionsutfästelser betraktas som delar av en och samma pensionslösning. Och lägger man samman de tre utfästelserna, blir summan av dem förmånligare än vad som följer av allmän pensionsplan. Därmed skulle den samlade lösningen strida mot ryms-inom-regeln, menade Skatteverket, och ansåg därför att den temporära ålderspensionen skulle klassificeras som en kapitalförsäkring i stället för som en tjänstpensionsförsäkring. Skatteverket beslutade därför att eftertaxera mannen för inkomst av tjänst, i form av förmån av premieinbetalning till kapitalförsäkring.

Mannen, som företräds av ett ombud från Skandia, överklagade först till förvaltningsrätten. Domstolen upphävde Skatteverkets beslut att klassificera den temporära pensionen som en kapitalförsäkring. Men Skatteverket överklagade till kammarrätten, som ändrade förvaltningsrättens dom.

Men mannen och hans ombud från Skandia överklagade vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Och med ändring av kammarrättens dom har nu Högsta förvaltningsdomstolen ändrat på kammarrättens dom. Vid tillämpning av ryms-inom-regeln ska man inte beakta att arbetsgivaren samtidigt utfäster kompensation för bortfall av allmän pension som utfaller därefter.

Denna princip slogs nämligen fast i en HFD-dom i juli förra året.

Här kan du ta del av ett referat av avgörandet från förra året (förutsätter ett Sak & Liv Premium-abonnemang).

Kort efter denna prejudicerande dom gav HFD prövningstillstånd till 25 andra mål som överklagats från kammarrätten, varav det aktuella målet var ett.

Och här kan du ta del av den nya domen i HFD (förutsätter ett Sak & Liv Premium-abonnemang).

 

HFD: USA-pension ska beskattas vid flytt till individuellt konto

Posted on mars 29, 2019 by - Pension

Nej, det spelar ingen roll att en pension från USA inte behöver tas upp till beskattning enligt amerikanska lagar i samband med att den flyttas från en pensionsplan till ett individuellt pensionskonto. När pensionen flyttas ska den ändå beskattas i Sverige, enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som bekräftar ett ställningstagande i Skatterättsnämnden. 

En person bosatt i Göteborg arbetade tidigare i USA. Arbetsgivaren i USA avsatte då tjänstepension i en amerikansk pensionsfond, en trust. Pensionsordningen uppfyllde reglerna i USA för att vara en så kallad 401(k)-plan. Denna typ av pensionsavsättningar beskattas i USA först när pengarna blir tillgängliga, tidigast från 59,5 års ålder.

När mannen fyllt 67 år såg han till att flytta pengarna från 401(k)-planen till ett individuellt pensionskonto. Ett sådant konto heter i USA ”individual retirement arrangement”, eller IRA-konto. Enligt amerikanska regler kan pensionspengar föras över mellan 401(k)-planer och IRA-konton utan att pengarna ska beskattas. Skatt blir det, enligt skattereglerna i USA, först när pengarna tas ut från IRA-kontot.

Under 2015 gjorde göteborgaren två uttag från sitt IRA-konto. Det drogs då amerikansk skatt på pengarna, och han redovisade alltsammans i sin deklaration.

Men Skatteverket såg annorlunda på saken. När Skatteverket granskade deklarationen menade man nämligen att alla pengar som flyttats från 401(k)-planen till IRA-kontot skulle tas upp till beskattning i Sverige, och det så snart pengarna flyttats. Att skattereglerna i USA innebär att det ska betalas skatt först när pengarna tas ut från IRA-kontot har ingen betydelse i sammanhanget, menade Skatteverket.

Ärendet gick vidare till Skatterättsnämnden. Och Skatterättsnämnden gav Skatteverket hade rätt. Trots att amerikanska skatteregler säger något annat ska hela den avsatta pensionen beskattas så snart den flyttas från den allmänna pensionsplanen till det individuella pensionskontot, ansåg även Skatterättsnämnden.

SRN:s beslut överklagades, och nu har Högsta förvaltningsdomstolen tagits ställning. Även HFD menar att Skatterättsnämndens bedömning är korrekt.

Så här heter det i ett principiellt resonemang i domen när det gäller frågan om vilken hänsyn som ska tas till skatteregler i andra länder vid beskattning i Sverige:

— Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening talar vidare starka principiella skäl emot att låta innehållet i utländsk rätt påverka tolkningen av den svenska bestämmelsen. Regleringen om beskattningstidpunkt, och skälen bakom denna reglering, varierar mellan länderna. Som Skatterättsnämnden har framhållit finns inget givet svar på i vilka fall de ställningstaganden som har gjorts i andra länders rättssystem bör accepteras vid den svenska rättstillämpningen. Till detta kommer att den tolkningsmetod som allmänna ombudet förespråkar leder till att den svenska bestämmelsen kan komma att ges olika innebörd enbart beroende på i vilket land en inkomst har intjänats. Detta är inte en lämplig ordning.

HFD:s slutsats är därmed att tidpunkten för beskattning bestäms av svenska regler. Det finns med andra ord inget skäl att ta hänsyn till utländska skatteregler när det handlar om utbetalning av en pension från utlandet. Så här formuleras det av HFD i domen:

— IRA-kontot tillhör N.N. och saknar den anknytning till arbetsgivaren som kännetecknar 401(k)-planen. N.N. kan vidare förfoga över medlen på IRA-kontot utan inskränkningar. I och med att medlen förs över till kontot får de därför anses vara disponibla för honom i den mening som avses i 10 kap. 8 § IL öfr RÅ 2000 ref. 28). 25. Enligt intern svensk rätt gäller således sammanfattningsvis att N.N. har fått en inkomst som är skattepliktig i inkomstslaget tjänst och som ska tas upp till beskattning det år då medlen förs över från 401(k)-planen till IRA-kontot.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD.

HFD: Domstol ska pröva om försäkringsbeslut kan överklagas

Posted on mars 28, 2019 by - Sak

Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd i kammarrätt i ett mål där en person velat överklaga ett beslut om försäkringsersättning från Kammarkollegiet, men fått sitt överklagande avvisat i domstol.   

Är beslut från Kammarkollegiet om försäkringsersättning sådana förvaltningsbeslut som går att överklaga till allmän förvaltningsdomstol? Den frågan ska nu Kammarrätten i Göteborg ta ställning till, sedan Högsta förvaltningsdomstolen beslutat att upphäva kammarrättens tidigare beslut att inte meddela prövningstillstånd i ett försäkringsärende.

I augusti 2017 råkade en student vid SLU Alnarp ut för en olyckshändelse. Han gjorde en skadeanmälan till Kammarkollegiet och begärde ersättning enligt personskadeförsäkringen för studenter.

Kammarkollegiet gav honom viss ersättning, men tillbakavisade delar av studentens anspråk. Han överklagade beslutet till till domstol, men förvaltningsrätten i Karlstad avslog överklagandet i en dom den 20 juli förra året. Studenten överklagade till Kammarrätten i Göteborg, men där nekade domstolen honom prövningstillstånd.

Då vände sig studenten till Högsta förvaltningsdomstolen och begärde att få prövningstillstånd.

Och i måndags, den 25 mars, beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att meddela prövningstillstånd. I samma veva beslutade HFD också att upphäva beslutet att inte meddela prövningstillstånd i kammarrätten. Därför ska nu Kammarrätten i Göteborg pröva hans överklagande av Förvaltningsrätten i Karlstads dom.

Så här skriver HFD i sitt beslut:

— Kammarkollegiet har delvis nekat AA försäkringsersättning. En fråga som uppkommer i målet är om Kammarkollegiets beslut avseende skadereglering enligt försäkringen är ett sådant förvaltningsbeslut som är överklagbart till allmän förvaltningsdomstol. Det saknas vägledande avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen beträffande denna fråga (jfr HFD 2014 not. 60). Eftersom det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att frågan prövas av högre rätt ska prövningstillstånd i kammarrätten meddelas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HFD:s hela beslut, i anonymiserad form.

Skatteverket kommenterar domen i HFD om skatt på pensionsråd

Posted on januari 29, 2019 by - Pension

Skatteverket har publicerat en kommentar till domen i Högsta förvaltningsdomstolen från december om pensionsrådgivning som tillhandahålls av arbetsgivare. I sin kommentar beskriver Skatteverket bland annat hur förmånsvärdering ska ske av den typen av pensionsrådgivning som anses vara en skattepliktig förmån. 

Högsta förvaltningsdomstolen slog i sin dom i december fast att vanlig rådgivning som gäller tjänstepension som betalas av arbetsgivaren inte ska betraktas som en skattepliktig förmån för den anställde. Däremot menade domstolen att mer omfattande pensionsplanering och privatekonomisk rådgivning är en skattepliktig förmån.

Du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium hittar HFD:s dom här.

Skatteverket har nu publicerat en kommentar till HFD-domen.

Av kommentaren framgår bland annat vilka principer som ska gälla för värderingen av den anställdes förmån, om det handlar om den mer omfattande typen av pensionsrådgivning som HFD har konstaterat ska vara skattepliktig.

Så här skriver Skatteverket bland annat:

— I målet diskuteras inte hur en värdering av sådana förmåner rent praktiskt bör göras, men huvud­regeln är att värdering ska göras till marknadsvärdet, 61 kap. 2 § IL. Detta innebär att en bedömning ska göras av vad det hade kostat den anställde att själv bekosta en motsvarande rådgivning. I andra hand och i förekommande fall kan arbetsgivarens kostnad för en anlitad konsult användas som underlag för en beräkning av förmånens värde för den anställde.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Skatteverkets kommentar.