Etikett: Högsta Förvaltningsdomstolen

HFD undanröjde SEB Trygg Liv Gamlas förhandsbesked om skatt

Högsta förvaltningsdomstolen har undanröjt ett förhandsbesked om avkastningsskatt till Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv. Högsta förvaltningsdomstolen menade att ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden inte ansågs vara av vikt för sökanden, och det inte heller kommit fram att det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande.

Ska försäkringsrörelse med mottagen återförsäkring beskattas med avkastningsskatt eller med inkomstskatt? Den frågan ställde Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv till Skatterättsnämnden.

Normalt beskattas livbolags verksamhet med avkastningsskatt. Men det finns undantag. Tillgångar och skulder som avser vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar omfattas inte av avkastningsskatten. I stället ska inkomster i form från sådana försäkringar inkomstbeskattas. Men vad gäller egentligen för mottagen återförsäkring i ett livbolag — är det en rörelse som ska inkomstbeskattas eller belastas med avkastningsskatt?

Skatterättsnämnden beslutade i våras, på förfrågan från Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, att denna typ av verksamhet skulle omfattas av avkastningsskatt.

Skatteverket uppskattade inte beslutet. Istället överklagade man Skatterättsnämndens förhandsbesked till Högsta förvaltningsdomstolen, och krävde att domstolen skulle besluta att återförsäkring skulle omfattas av inkomstskatt.

Högsta förvaltningsdomstolen valde att först ta ställning till om det verkligen fanns förutsättningar för Skatterättsnämnden att pröva Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Livs ansökan om förhandsbesked. Domstolen kom till slutsatsen att det inte var motiverat att meddela något förhandsbesked.

— Det kan konstateras att ansökningen gäller en verksamhet som bolaget redan bedriver. Bolaget har inte anfört att det står inför något handlingsalternativ som kan påverkas av svaret på den ställda frågan. Mot denna bakgrund kan det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte anses vara av vikt för bolaget att förhandsbesked lämnas, heter det i domen.

Högsta förvaltningsdomstolen såg heller inget skäl till ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande av den ställda frågan.

— Av det anförda följer att Skatterättsnämnden inte borde ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas, heter det i beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen.

Här kan du ta del av domen i Högsta förvaltningsdomstolen.

HFD ändrar skatterättsnämndens beslut om pensionsrådgivning

Nej, vanlig rådgivning om arbetsgivarbetald pension ska inte betraktas som en skattepliktig förmån för den anställde. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom på torsdagen, där man ändrar på Skatterättsnämndens tidigare besked. Däremot betraktas mer omfattande pensionsplanering och privatekonomisk rådgivning som en skattepliktig förmån, enligt HFD.

Bakgrunden till målet är att det ställts en fråga till Skatterättsnämnden om pensionsvägledning som betalas av arbetsgivaren är en skattepliktig förmån. Det fall som beskrevs var att de anställda dels skulle få råd om pensionerna av en konsult, dels använda ett digitalt rådgivningssystem. Den första frågan som ställdes gällde om pensionsrådgivning enbart om arbetsgivarbetald pension skulle vara skattepliktig. Den andra frågan gällde om mer omfattande pensionsrådgivning, inklusive råd om allmän pension och privatekonomiska och familjerättsliga frågor, var skattepliktig.

Skatterättsnämnden beslutade i sitt förhandsbesked — till mångas överraskning och förtvivlan — att all pensionsrådgivning är skattepliktig om den betalas av arbetsgivaren.

Förhandsbeskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som nu har kommit med sin dom i målet.

I domen skriver HFD — med ändring av beslutet i Skatterättsnämnden — att pensionsrådgivning som enbart omfattar sådan pension som är utfäst av arbetsgivaren inte ska betraktas som en skattepliktig förmån.

Om det däremot handlar om en mer omfattande vägledning om pensioner ska det betraktas som en skattepliktig förmån, enligt domen i HFD.

Så här skriver domstolen när det gäller frågan om pensionsrådgivning som enbart pension som arbetsgivaren har utfäst:

— Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening är denna rådgivning närmast att betrakta som en nödvändig förutsättning för att den anställde ska kunna bilda sig en uppfattning om omfattningen av de pensionsförmåner som följer med anställningen och om vad de olika alternativ som denne har att ta ställning till innebär. Utfästelsen om pension är en del av anställningsavtalet och vad det ytterst handlar om är att den anställde ska förstå innehållet i detta avtal och vara medveten om konsekvenserna av de olika handlingsalternativ som regleras i det. Mot den bakgrunden kan vägledningen inte betraktas som en förmån för den anställde.

En av domarna i HFD anmälde skiljaktig mening, och ansåg att det inte fanns någon anledning att ändra Skatterättsnämndens bedömning.

Här kan du ta del av Högsta förvaltningsdomstolens dom. 

HFD ger prövningstillstånd till 25 mål som rör ryms-inom-regeln

Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat om prövningstillstånd i ett antal skattemål som gäller ryms-inom-regeln för avdragsrätt för tjänstepension. Totalt sett handlar det om 25 mål – målnummer 4817-17–4841-17 – som tidigare avgjorts av Kammarrätten i Göteborg. 

Prövningstillstånd meddelas mot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande tidigare i år i två mål som rör samma rättsfråga  mål nr 4815-17 och 4816-17.

I de målen beslutade HFD att man vid beräkning av avdragsutrymmet för pension – när en arbetsgivare har givit utfästelse om avgångspension fram till 65 års ålder – inte ska beakta kompensation för bortfall av allmän pension som utfaller senare. En anställd vid ett företag hade erbjudits av sin arbetsgivare att gå i förtida pension. Erbjudandet omfattande dels avgångspension under tre år, dels inbetald premie för en pensionsförsäkring. Skatteverket underkände lösningen och menade att pensionerna sammantaget överskred avdragsutrymmet, eftersom de totalt sett låg över premienivån i ITP-planen. Skatteverkets beslut överklagades till Förvaltningsdomstolen där den klagande fick rätt. Skatteverket överklagade vidare och fick rätt i kammarrätten.

Men i juli beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att upphäva kammarrättens dom och istället fastställa Förvaltningsrättens beslut.

Det är antagligt att HFD kommer att fatta motsvarande beslut i de 25 nya målen som nu beviljats prövningstillstånd.

Här kan du ta del av HFD-domen i målen 4815-17 och 4816-17. 

Ny HFD-dom om ryms-inom-regeln vid avgångspension

En färsk dom i Högsta förvaltningsdomstolen preciserar reglerna för ryms-inom-regeln i samband med utfästelse av avgångspension. 

Med ändring av en tidigare dom från kammarrätten skriver HFD att man vid beräkning av avdragsutrymmet för pension – när en arbetsgivare har givit utfästelse om avgångspension fram till 65 års ålder – inte ska beakta kompensation för bortfall av allmän pension som utfaller senare.

I målet hade en anställd vid ett företag erbjudits av sin arbetsgivare att gå i förtida pension. Erbjudandet omfattande dels avgångspension under tre år, dels inbetald premie för en pensionsförsäkring

Skatteverket underkände lösningen och menade att de pensionerna sammantaget överskred avdragsutrymmet, eftersom de sammantaget låg över premienivån i ITP-planen. Skatteverkets beslut överklagades till Förvaltningsdomstolen som gav den klagande rätt. Skatteverket överklagade vidare och fick rätt i kammarrätten.

Men nu har alltså Högsta förvaltningsdomstolen beslutat att upphäva kammarrättens dom och istället fastställa Förvaltningsrättens beslut.

Här kan du ta del av hela domen. 

HFD: Pension från FN-fond ska beskattas som p-försäkring

Pension från FN:s pensionsfond ska beskattas som utbetalning från en pensionsförsäkring, konstaterar Högsta Förvaltningsdomstolen i ett färskt domslut. 

En person bosatt i Sverige som tidigare arbetat vid FN:s flyktingkommissariat UNCHR har fått pension utbetald från en FN-fond, United Nations Joint Staff Pension Fund. 

Personen vände sig till Skatterättsnämnden för att få klarhet i om den utbetalda pensionen skulle likställas med utbetalning från en pensionsförsäkring. Han undrade också bland annat om bedömningen skulle vara densamma om en stor del av pengarna i fonden betalas ut som ett engångsbelopp.  

Skatterättsnämnden menade i sitt beslut i maj för ett år sedan att FN-pensionen skulle beskattas på samma sätt som en utbetalning från en svensk pensionsförsäkring, och att det inte var någon skillnad när det gällde beskattningen av engångsbelopp.  

Nämndens beslut överklagades till domstol. 

Högsta domstolen slår nu fast att Skatterättsnämndens bedömning ska gälla, det vill säga att pensionen betalas ut till följd av en pensionsförsäkring och att beskattning av pensionen ska ske på samma sätt som av en svensk pensionsförsäkring.  

Här kan du läsa hela domen, i en anonymiserad version.

HFD-dom: Transaktionsförsäkring får dras av som löpande utgift

Ett företag har rätt till avdrag för kostnaderna för premien för en transaktionsförsäkring, i samband med ett företagsförvärv. Det framgår av en ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen. 

Bakgrunden till att målet kom upp i domstol var att Skatteverket underkände avdraget vid en genomgång av företagets deklaration. Enligt Skatteverkets bedömning handlade det inte om en avdragsgill löpande utgift i rörelsen, utan om en anskaffningskostnad i samband med förvärvet. 

Skatteverkets allmänna ombud vände sig till Skatterättsnämnden för att få frågan klarlagd. Skatterättsnämnden gick på Skatteverkets linje. Från Skatterättsnämnden överklagades ärendet till Högsta förvaltningsdomstolen – och nu ansåg domstolen att företaget faktiskt har rätt till avdrag för sin försäkringspremie! 

Så här skriver HFD i sin dom: 

– Försäkringen innebär att långdragna tvister och därmed sammanhängande utgifter kan undvikas eftersom köparen, vid försäkringsfalll, inte behöver vända sig till säljaren i första hand. I grunden är det alltså fråga om en sedvanlig skadeförsäkring. 

– Vid angivna förhållanden kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening premien för försäkringen inte anses sammanhänga med förvärvet av aktierna på ett sådant sätt att utgiften ska behandlas som ett led i förvärvet av dessa. Utgiften för premien ska därmed dras av som kostnad det beskattningsår som den hänför sig till enligt god redovisningssed.

Här kan du ta del av domen i Högsta Förvaltningsdomstolen, i rensad form.

Dom i HFD klargör om gränserna för garantipensionen

Inte bara bosättningstid i Sverige, utan även i andra länder, påverkar nivån på garantipensionen. Däremot är det ingen tvekan om att garantipensionen kan påverkas av utländska pensioner, konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen i en dom från i går den 14 juni. 

I vilken utsträckning har man rätt till garantipension när man har bott och arbetat både i Sverige och i andra EU-länder?

Den frågan har Högsta Förvaltningsdomstolen rett ut i en färsk dom. 

Huvudfrågan var om – och i så fall hur mycket – pension från andra EU-länder ska minska garantipensionen. 

Ett förhandsavgörande från EU-domstolen slog fast att garantipensionen är en minimiförmån. Därmed ska förmånen inte beräknas inte enligt samma regler som andra pensionsförmåner, och den svenska lagstiftningen strider därför inte mot EU-rätten, enligt EU-domstolen.

I domen konstaterar därför Högsta förvaltningsdomstolen nu att garantipensionen ska minskas med den utländska ålderspensionen, i enlighet med den svenska lagstiftningen.

Samtidigt slår domstolen fast att det inte bara är bosättningstid i Sverige som ska beaktas, utan även bosättningsperioder i andra EU-länder. Ingen nedräkning av antalet intjäningsår ska därför ske, eftersom försäkringstagaren i detta fallet arbetat i sammanlagt minst 40 år både i Sverige och i Polen.  

Högsta förvaltningsdomstolen river därför upp tidigare instansers beräkningar av pensionen, och skickar tillbaka ärendet till Pensionsmyndigheten. 

Här kan du ta del av hela domen i målet. 

HFD: Pensionssparande får tas ut om insättningen skedde av misstag

Pensionssparande får man egentligen inte ta ut förrän tidigast när man fyller 55 år. Men om insättningen har skett av misstag då? Ja, då kan det faktiskt vara OK att göra ett undatag från regeln, säger Högsta förvaltningsdomstolen i en färsk dom. 

En pensionssparare i Uppsala hade otur när han skulle föra över pengar mellan två konton i Skandiabanken. 

Tanken var att pengarna, 299 000 kronor som Uppsalabon lånat upp, senare skulle vara handpenning vid ett bostadsköp. Men av misstag råkade han sätta in alltsammans på sitt individuella pensionssparkonto. 

Sådana misstag är inte alldeles enkla att reparera. Lagen säger nämligen att pensionssparande inte får tas ut förrän vid 55 års ålder. 

Men finns det synnerliga skäl går det att få dispens från den regeln. Det tyckte pensionsspararen att han hade, så han ansökte om dispens. 

Skatteverket ansåg dock inte att det fanns skäl till dispens. Inte heller förvaltningsrätten dit pensionsspararen överklagade i en första vända. Ej heller ansåg kammarrätten i Jönköping att det förelåg synnerliga skäl. 

Men Högsta förvaltningsdomstolen tyckte att fallet var så intressant att man beslutade om prövningstillstånd. Och nu i veckan kom domen i HFD: Pensionsspararen medges nu dispens från regeln att pensionssparandet inte får tas ut innan man har fyllt 55. 

Så här skriver HFD i sin dom: 

– AA har vid ett enstaka tillfälle av misstag satt in 299 000 kr på sitt pensionssparkonto trots att pengarna aldrig har varit avsedda för ett långsiktigt pensionssparande. Tvärtom var avsikten att pengarna skulle användas inom en snar framtid för köp av en bostad. Insättningen utgjordes av lånat kapital för vilket han löpande betalar ränta. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening framstår det under sådana förhållanden som stötande att neka utbetalning. Det föreligger därmed synnerliga skäl för dispens. Överklagandet ska därför bifallas.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av HFD-domen. 

Pensionssparade av misstag – HFD avgör om kontot får avslutas

Kan man få tillbaka pengar som man av misstag satt in på sitt pensionssparkonto? Räcker det som skäl att insättningen gjordes av misstag – eller är pengarna låsta fram till 55-årsdagen? Det avgör nu Högsta Förvaltningsdomstolen. 

När föreligger det synnerliga skäl för att få avsluta ett pensionssparkonto? 

Det kommer Högsta Förvaltningsdomstolen att ta ställning till i ett mål där man nyligen meddelat prövningstillstånd. 

Bakgrunden är den här: 

En person råkade av misstag sätta in pengar på sitt pensionssparkonto istället för på sitt investeringssparkonto. Förargligt, eftersom han lånat pengarna och skulle ha dem som handpenning till ett bostadsköp. 

Frågan är då: Kan han få tillbaka pengarna som sattes in av misstag?

Regelverket säger att man bara får ta ut pengarna om kontot avslutas. Och kontot får endast avslutas i förväg om det finns synnerliga skäl. Nej, sade både Länsrätten i Linköping och Kammarrätten i Jönköping. Att man råkat sätta in pengarna på fel konto är inte synnerliga skäl för att avsluta sitt pensionssparkonto. 

Men Högsta Förvaltningsdomstolen tycker i alla fall att frågan är tillräckligt intressant för att pröva den. Så snart får vi veta om en insättning av misstag på fel konto räknas som synnerliga skäl för att få avsluta ett pensionssparande!  

Här kan du som har ett premiumabonnemang ta del av beslutet om prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen, samt domarna från lägre instanser. 

HFD ger inte PT till Pensionsmyndigheten i Allra-fallet

Nej, Högsta Förvaltningsdomstolen prövar inte frågan om myndighetens beslut i Allra-målet ska gälla eller inte, i väntan på avgörande i Kammarrätten i Stockholm.

Högsta Förvaltningsdomstolen meddelade i går att man inte ger något prövningstillstånd i målet. Det innebär att Pensionsmyndighetens beslut om att avregistrera Allras fonder och säga upp samarbetsavtalet tills vidare inte ska gälla. 

Kammarrätten kommer nu att ta ställning till frågan. 

Detta är en av de tre rättsprocesser som pågår kring Pensionsmyndighetens beslut att avregistrera Allra från premiepensionens fondtorg. De två andra ligger i Stockholms tingsrätt respektive Patent- och marknadsdomstolen.