Försäkringsbranschen kan under det kommande decenniet bli nästa stora näringslivssektor att stöpas om i grunden av ny teknik. Det menar Amira Roula som nyligen har kommit ut med en bok om hur insurtech kan komma att revolutionera dagens försäkringsverksamhet.
I boken beskriver hon digitaliseringens möjligheter – och faror – för försäkringssektorn. Hon pekar bland annat på att internationellt kapital nu på allvar har börjat söka sig till insurtech-världen. Bara under förra året fick amerikanska insurtechbolag in över 7 miljarder USD i finansiering.
Amira Roula är i dag verksam i ett eget managementkonsultbolag parallellt med att hon driver entreprenöriella egna projekt. Tidigare har hon arbetat inom den svenska finansbranschen, bland annat som VD för ett resegarantibolag. Sak & Liv fick en intervju med henne med anledning av hennes nya bok.
Vem är Amira Roula?
— Jag kan kanske bäst beskrivas som en nörd av rang: ”I make shit happen.” Jag har en dubbel utbildning från Handels och KTH, vilket nog bidrar till att jag har en förståelse både för ekonomi och teknik.
Du har en bakgrund bland annat som VD för resegarantibolaget Vector Nordic.
— Ja, jag kom in i det som då var en startup, som en ganska ung VD och var med om att bygga upp den digitala infrastrukturen med CRM-system med mera. Det bidrog till att jag fick en förståelse för hur försäkringsbranschen fungerar.
I dag är du verksam i det egna konsultbolaget Hvitravnur. Namnet betyder ”vit korp” på färöiska, det vill säga ett slags nordisk motsvarighet till Nya Zeelands svarta svanar. Hur kom du fram till det just det namnet?
— Det har givetvis en koppling till begreppet ”black swan”. Jag älskar konceptet med det okända okända, att tänka utanför boxen.
I maj publicerade du boken ”InsurTech – Digitalizing the Insurance Industry”. Hur kom det sig att du började skriva om insurtechvärlden?
– Tankarna satte igång när jag var aktiv på Vector. Då var jag frustrerad över hur man i branschen satt med uråldriga system utan någon flexibilitet — ja, helt ärligt var jag lite chockad. Jag började göra research på området vilket så småningom resulterade i boken. När jag grävde ned mig i forskning på området insåg jag att det knappt fanns något skrivet om insurtech-revolutionen. Hög tid alltså att någon gjorde det!
I boken driver du tesen att försäkringsvärlden kan vara nästa stora bransch att utmanas på allvar av innovativa techföretag. Vad tänker du pekar i den riktningen?
— Försäkringsbranschen är ganska konservativ; man gör som man alltid har gjort. Detta i kombination med att branschen omsätter stora pengar gör försäkringssektorn till en attraktiv marknad för entreprenörer och uppstickare med disruptiva idéer. Digitaliseringen har förutsättningar att ändra på det traditionella sättet att göra affärer i branschen — och utvecklingen kan gå fortare än många anar.
— I juli förra året blev Lemonade världens första enhörning inom insurtech när de noterades på NYSE till en värdering på drygt 4 miljarder USD. I Sverige har Hedvig utmanat försäkringsjättarna inom hemförsäkring, och som jag ser det är det bara en tidsfråga innan försäkringsmarknaden möter betydligt tuffare utmanare även inom andra delbranscher som husdjursförsäkring, bilförsäkring och livförsäkring.
— En fråga man kan ställa sig är varför det inte har skett tidigare. Inom bank- och finans har det funnits techutmanare under många år, så varför inte inom försäkring? Något som talas för att det är nu det kommer att hända är mängden pengar som investerare är villiga att satsa på techbolag i försäkringssektorn. Som jag ser det är systemen i de gamla traditionella försäkringsbolagen så gamla och dåliga att det faktiskt skadar kundresan. Kan någon erbjuda en kundresa som är bara 10 procent bättre, då är det lätt att vinna nya kunder. Även om de nya techbolagen inte har förutsättningarna att bli ett nytt If över en natt, så är det tydligt att det kommer att hända saker framöver.
Hur snabbt kommer det att gå och hur stora tror du att konsekvenserna blir av techbolagens framväxt?
— Jag vågar inte spå om den exakta tidsåtgången. Det finns uppenbart en tröghet bland kunderna och i det juridiska regelverket. Det finns också kapitalkrav som innebär att det krävs minst 1 miljon kronor för att påbörja en tillståndsprocess, och därefter kanske ytterligare 20—100 miljoner kronor för att skapa ett mindre, livsdugligt försäkringsbolag. Något som talar för att utvecklingen ändå kan gå relativt snabbt i Norden är att vi är väldigt tekniskt mogna här.
— En tänkbar konsekvens av utvecklingen framöver är att det blir dystrare tider för traditionella försäkringsförmedlare. Det finns i dag ingen tydlig value proposition i förhållande till vad som går att erbjuda i ett kundtillvänt insurtechbolag.
Det brukar ofta sägas att svenska traditionella försäkringsbolag är mer effektiva och mindre byråkratiska än sina motsvarigheter i exempelvis de anglosaxiska länderna. Kan detta innebära att det trots allt är tuffare för utmanarbolag att utmana bolag i Sverige än i andra länder?
— Nej, jag ser inte det som ett problem. Det jag har sett är att det finns stora praktiska svårigheter med dagens försäkringssystem. Många bolag har flera olika system som inte kommunicerar med varandra. Man kan se det som en styrka med tunga kostnadseffektiva försäkringssystem — med det är också en svaghet att de inte är flexibla när det gäller att anpassa sig till nya förutsättningar.
De stora försäkringsbolagen har i dag väldigt starka varumärken. Innebär inte det att rörligheten hos kunderna är låg även om det dyker upp nya aktörer som kan erbjuda en smidigare kundresa?
— Varumärkessidan har jag inte tittat så mycket på utan mer på kundnöjdhet och systemens tröghet. Visserligen ger storleken hos de stora traditionella aktörerna en möjlighet att erbjuda en rad produkter som nyare konkurrenter inte har, men det är inte säkert att det spelar så stor roll i ett längre perspektiv. Millennials köper inte försäkring på samma sätt som äldre generationer har gjort och bryr sig inte om traditionen i ett starkt varumärke. Det gör det extra lätt att nå den gruppen. Så småningom slår det synsättet igenom i en allt större del av befolkningen.
Vilka faktorer tänker du är avgörande för att ett insurtechbolag ska lyckas utmana befintliga aktörer på allvar?
— En tanke är att det är betydelsefullt att fokusera på det man är bra på. Försök inte göra allt samtidigt! Ett bolag som Hedvig ska vara duktiga på hemförsäkring inom den primära målgruppen studenter. Först när man är säker på att det fungerar tillräckligt bra finns det anledning att gå vidare och ta nästa steg.
— Något som anknyter till detta är att det är viktigt för startups att göra medvetna val kring hur man bygger upp sin business. Vill du bli en unicorn? Eller kan tänka dig att omsätta bara 200 miljoner kronor och tjäna pengar på det? Hur skalbar ska din verksamhet vara? Hur ser tillväxtpotentialen ut på sikt?
Du nämner husdjursförsäkring, bilförsäkring och livförsäkring som nya delbranscher där traditionella aktörer kan utmanas av insurtechbolag. Vad kan du säga mer om de tankarna?
— Livförsäkring är som jag ser det sista steget för utmanare. Det är betydligt enklare att göra något inom sak. Vad jag tänker på framförallt är de tekniska förbättringar som är möjliga att genomföra. Inom motorförsäkring är det enkelt att se möjligheter att koppla samman försäkring med telematics. Detsamma gäller hemförsäkring, som faktiskt är fullt möjlig att integrera med techsystem. Man kan exempelvis kontrollera om någon låser efter sig när man går hemifrån. Hittills har jag dock inte sett något av den typen av integration inom hem- och villa.
Finns det några svenska och internationella insurtechbolag som du skulle vilja lyfta fram som dina favoriter?
— Jag är imponerad av Hedvig. De har varit disruptiva inte minst i sin marknadsföring. När det gäller affärskoncept har jag bland annat talat med Ica Försäkring och tycker att det är oerhört häftigt hur de snabbt har identifierat styrkan i de data de sitter på!
— Internationellt är jag mycket imponerad av hur Lemonade har skapat sig ett namn på kort tid. Det är viktigt att snabbt kunna skapa sig ett namn på marknaden och det har de verkligen lyckats med.
Allt fler utmanare kommer. De blir verksamma inom allt fler delbranscher. Innebär det att de traditionella aktörerna ska känna sig hotade på allvar? Vad kan de göra för att klara sig på lång sikt?
— Det finns inget som säger att de traditionella bolagen inte skulle klara av konkurrensen. Det görs väldigt mycket i dag även i de stora bolagen. De har alla förutsättningar att finnas kvar — om de klarar av att fixa den nya konkurrenssituationen. Men det duger inte att sitta still och göra ingenting. Man måste anpassa sig, bygga flexiblare och modernare system, tänka ännu mer på sin attityd. Man bör överväga att liera sig nära med, och kanske även köpa upp, coola insurtechsatsningar. Men det kräver en omställning i branschen som inte riktigt är synlig i dag.