Pensionsmyndigheten svarar nu på Skandias och Svenskt Näringslivs kritik mot myndighetens jämförelse av inträdesåldrar i olika länder. Anklagelserna från Skandia och Svenskt Näringsliv är ganska märkliga, menar generaldirektör Daniel Barr och analyschef Ole Settergren i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.
En infekterad debatt har brutit ut mellan å ena sidan Pensionsmyndigheten och å andra sidan Skandia och Svenskt Näringsliv om hur Sverige ligger till internationellt när det gäller inträdesåldern på arbetsmarknaden.
Enligt den statistik som Pensionsmyndigheten lyfter fram är inträdesåldern i Sverige lägre än genomsnittet för EU. Skandia och Svenskt Näringsliv underkänner de mått som Pensionsmyndigheten använder som ”förvillande”, och menar att det mest relevanta måttet för inträdesålder på arbetsmarknaden är när minst 75 procent av en årskull förvärvsarbetar — ett mått som kallas ”etableringsålder”.
Pensionsmyndigheten har nu gått ut i en debattartikel där man tillbakavisar kritiken från Skandia och Svenskt Näringsliv. När det gäller diskussionen om begreppet ”etableringsålder” skriver Pensionsmyndigheten att måttet är svårt att använda vid internationella jämförelser bland annat eftersom i vissa länder skulle få — om ens några — årskullar nå upp till ribban på 75 procent. Man pekar också på att SCB inte har gjort beräkningar av ”etableringsåldern” sedan år 2014.
De internationellt vedertagna mått som används för att mäta inträdesålder på arbetsmarknaden visar däremot, enligt Pensionsmyndigheten, att inget tyder på att Sverige skulle ha en negativ utveckling på senare år eller att Sverige står sig sämre än andra länder. Pensionsmyndighetens företrädare kallar därför Skandias och Svenskt Näringslivs anklagelser om förvillelser för ”en ganska märklig anklagelse”.
— För tydlighets skull kanske det är bra att påpeka att Sverige inte saknar behov att förlänga antal år i förvärvslivet, bara att vi synes ha mindre problem än andra länder i detta avseende, skriver Pensionsmyndigheten i artikeln.
Pensionsmyndigheten understryker i debattartikeln att man använder mått som bättre överensstämmer med Eurostats beräkning av antal år i arbetslivet i EU-länderna.
Här kan du ta del av debattartikeln i Svenska Dagbladet.