Etikett: Jens magnusson

Pensionsmyndigheten: Vad ska vi göra av vårt pensionsöverskott?

Posted on december 10, 2021 by - Pension

Den svenska inkomstpensionen har nu ett överskott på sammanlagt 800 miljarder kronor. Men vad ska vi göra av överskottet egentligen? Den frågan väcker Pensionsmyndigheten i en färsk rapport i ämnet. 

Än har det svenska allmänna pensionssystemet ingen gas.

När tillgångarna i inkomstpensionssystemet är lägre än skulderna så sänks omräkningen av inkomstpensionerna. Bromsen slår till.

Men när tillgångarna är högre än skulderna sker ingen utdelning över överskottet.

En statlig utredning om frågan genomfördes år 2004, men hittills har den inte resulterat i några beslut.

I dag finns ett överskott på över 800 miljarder kronor i inkomstpensionssystemet. Balanstalet är i nu på 1,08 och har varit högre än 1,0 sedan år 2015.

I en ny rapport lyfter Pensionsmyndigheten frågan. Pensionsmyndigheten menar i rapporten bland annat att frågan om inkomstpensionssystemets eventuella skuld gentemot staten bör fastställas, och att det är rimligt — om än inte helt självklart — att ett utdelningsbart överskott ska anses tillhöra pensionssystemet.

– Balanseringen som träder in när skulder överstiger tillgångar i inkomstpensionen brukar kallas bromsen. Men pensionssystemet saknar regler för vad som ska ske med ett överskott – utöver att ha funktionen att minska risken för negativ balansering. Under årens lopp har en buffert byggts upp. Därför kan det vara nyttigt att diskutera om bufferten ska minska och i sådana fall hur, när och till vem överskottet ska fördelas. Inte minst mot bakgrunden av den diskussion om låga pensioner och avgiftshöjning som förs, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en kommentar till rapporten.

Rapporten presenterades vid ett webbsänt seminarium på fredagsmorgonen. I paneldiskussionen i anslutning till presentationen deltog SPF Seniorernas sakkunniga på pensioner Anna Eriksson, SEB:s  chefsekonom Jens Magnusson och Första AP-fondens chef för ägaransvar Ossian Ekdahl.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Jens Magnusson blir ny chefsekonom i SEB

Posted on april 19, 2021 by - Allmänt

SEB meddelar att Jens Magnusson har utsetts till chefsekonom i banken efter Robert Bergqvist som lämnar sitt uppdrag i augusti för att istället bli seniorekonom inom SEB. 

Jens Magnusson är i dag privatekonom inom SEB och tillträder som chefsekonom den 1 augusti 2021. Han blev anställd på SEB år 2005 och har varit bankens privatekonom sedan 2013. Han har tidigare även varit chef för omvärldsanalys på SEB Trygg Liv samt välfärdsekonom och chef för investeringsstrategi och sparkommunikation. Under 2002—2005 arbetade han som kansliråd på Finansdepartementet och från 1998 som departementssekreterare på finansdepartementet och senare på socialdepartementet.

SEB:s vd och koncernchef Johan Torgeby säger så här i sin kommentar till utnämningen av Jens Magnusson till chefsekonom:

– Jens har som SEB:s privatekonom gjort värdefulla inspel i samhällsdebatten och bidragit till att stärka bilden av SEB och den expertis som vi besitter. Med sitt samhällsengagemang och sin breda erfarenhet och kompetens — inom makroekonomi, privatekonomi och ekonomisk politik — är jag övertygad om att Jens kommer att ta sig an sitt nya uppdrag på ett utomordentligt sätt. Jag ser fram emot att jobba tillsammans med både Jens och Robert i deras nya roller för att fortsätta serva våra kunder och göra avtryck i samhällsdebatten.

Jens Magnusson kommenterar utnämningen så här i ett pressmeddelande från SEB:

– Det känns väldigt roligt och stimulerande att ta över som SEB:s chefsekonom. Världsekonomin är i ett oerhört intressant läge när pandemins krispolitik ska övergå till återstartspolitik och något mer långsiktigt hållbart. Det går knappast att hitta en mer spännande tidpunkt att tillträda det här jobbet och jag ser fram emot att följa utvecklingen, lägga pusslet och dra slutsatser kring den svenska och internationella ekonomin. Robert Bergqvist har gjort ett fantastiskt jobb som min företrädare och det blir roligt att jobba vidare med både honom och de andra mycket kunniga ekonomerna i banken.

SEB:s Sparbarometer: Nytt rekord Q2 för hushållens förmögenhet!

Posted on september 16, 2020 by - Allmänt

Trots corona-krisen nådde de svenska hushållens samlade förmögenhet en ny rekordnivå vid utgången av andra kvartalet i år. Det framgår av SEB:s Sparbarometer som presenterades på onsdagsmorgonen.

Både brutto- och nettoförmögenheter ökade kraftigt under andra kvartalet, vilket innebär att den dramatiska nedgången under första kvartalet nu helt har återhämtats. 

Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med nästan 1 200 miljarder kronor till 22 600 miljarder kronor. Hushållens nettoförmögenhet ökade under det andra kvartalet med 1 132 miljarder kronor, motsvarande 6,7 procent, till 18 024 miljarder kronor.

Enligt SEB beror uppgången främst på stigande aktietillgångar till följd av en kraftig återhämtning på de finansiella marknaderna. Aktietillgångarna ökade under kvartalet med 11,2 procent. 

Samtidigt uppvisade hushållen ett rekordhögt nysparande. Hushållens nysparande uppgick till 177 miljarder kronor under andra kvartalet — den högsta nivå som uppmätts någonsin av SEB:s Sparbarometer.

— Det är en spektakulär uppgång vi ser för andra kvartalet. Visserligen var det första kvartalet mycket svagt och vi förväntade oss en rekyl, men att hushållens samlade förmögenhet kunnat växa till rekordnivåer samtidigt som tillväxten är historiskt svag och arbetslösheten snabbt stigande, det är anmärkningsvärt. Det visar att den reala och den finansiella ekonomin har vistats i skilda världar under våren och sommaren, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i sin kommentar. 

Under andra kvartalet ökade samtidigt hushållens skulder med 65 miljarder kronor, eller 1,4 procent. Ökningstakten är därmed oförändrad jämfört med motsvarande kvartal föregående år, men något högre än föregående kvartal  då ökningen var på 1,2 procent.

På årsbasis steg ökningstakten för fjärde kvartalet i rad och uppgår nu till 5,3 procent, en ökning från den tidigare bottennivån på 5,1 procent. Konsumtionslånen ökade med 1,0 procent och studielånen med 0,3 procent. Övriga lån ökade med 1,4 procent och bostadslånen — som står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder — ökade med 1,6 procent.

— Hushållens skulder kan mätas och jämföras på olika sätt och skillnaden mellan olika sorters skuldkvoter växer nu. Å ena sidan har skulderna som andel av tillgångarna minskat och ligger nu på historiskt låga 20,3 procent, dvs. tillgångarna är nästan fem gånger så stora som skulderna. Å andra sidan är tillgångarna som andel av inkomsterna nu rekordhöga 193 procent, dvs. skulderna är i genomsnitt nästan dubbelt så stora som ett års disponibla inkomster. Skillnaderna i de båda skuldkvoterna beror på att tillgångarna har stigit kraftigt medan inkomsterna har minskat. Utvecklingen understryker att hushållens skulder behöver följas på mer än ett sätt för att ge en fullständig lägesbild, säger Jens Magnusson. 

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer för andra kvartalet i år. 


Jens Magnusson: Sverige är på väg att överge ett sunt pensionssystem

Posted on september 14, 2020 by - Pension

På område efter område är vi på väg att överge de principer som var vägledande för pensionsreformen för 20 år sedan — vilket innebär att vi öppnar för att problemen som löstes då kommer tillbaka. Det skriver SEB:s privatekonom Jens Magnusson i en debattartikel i Svenska Dagbladet. 

I artikeln i Svenska Dagbladet skriver Jens Magnusson att pensionsreformen år 1999 är en av de verkligt avgörande åtgärderna för förbättringen av funktionssättet i svensk ekonomi.

Men den senaste tiden har det genomförts förändringar som innebär att principerna för pensionssystemet har börjat överges — inte av illvilja, men av aningslöshet, menar Jens Magnusson. Några av de principer som enligt Jens Magnusson är på väg att överges är tankarna om systemets självständighet, generationsrättvisa och finansiella stabilitet.

— Den sammantagna bilden är glasklar: på område efter område är vi på väg att överge både det arbetssätt och de principer som var vägledande för pensionsreformen, skriver Jens Magnusson i artikeln — och varnar för att förändringarna leder till att vi är snubblande nära att vara tillbaka i ATP-systemet.

— Därmed aktualiserar vi återigen de problem med underfinansiering, svag koppling till samhällsekonomin och påtagliga generationsorättvisor som var anledningen till pensionsreformen för 20 år sedan. Det krävs då en plan för hur vi undviker att gårdagens problem också blir morgondagens. Någon sådan plan har hittills inte setts till, konstaterar Jens Magnusson.

Här kan du ta del av debattartikeln i Svenska Dagbladet i dess helhet.


Sju pensionsexperter protesterar mot inkomstpensionstillägget

Posted on juni 10, 2020 by - Pension

Sju tunga pensionsexperter går i dag i en debattartikel till frontalangrepp mot förslaget att införa ett inkomstpensionstillägg, som kan ge upp till 600 kronor extra i pension till de pensionärer som i dag har den lägsta inkomsten. Enligt pensionsexperterna strider förslaget mot grundbultarna i pensionssystemet och Pensionsgruppen bör nu gå tillbaka till ritbordet, heter det i artikeln.   

I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag kommenterar pensionsexperterna Pensionsgruppens förslag om inkomstpensionstillägg, som just nu är ute på remiss.

Enligt undertecknarna av artikeln strider förslaget mot två av pensionssystemets grundbultar: att pensionen ska bygga på livsinkomsten och att pensionerna ska finansieras via avgifter till pensionssystemet, inte via bidrag.

Artikelförfattarnas analys visar att respektavståndet ökar med 387 kronor per månad efter skatt för den som har en livsvarig månadsinkomst på 25 000 kronor. Men samtidigt minskar respektavståndet mellan den som har en månadslön på 25 000 kronor och den som har en månadslön på 45 000 kronor.

Analysen visar att inkomstpensionstillägget också premierar deltidsarbete framför heltidsarbete, riskerar att minska äldres arbetskraftsdeltagande, ger en fördelningspolitiskt trubbig effekt eftersom tillägget kan ges till personer som haft en relativt hög inkomst och öppnar upp för framtida politiska beslut om tillfälliga förändringar av pensionen via statsbudgeten. Sammanfattningsvis menar undertecknarna av debattinlägget att ett redan komplicerat pensionssystem blir än mer invecklat och att detta skadar förtroendet för pensionssystemet.

— Vi anser att pensionerna ska stärkas genom att förstärka pensionssystemet, inte genom att ge bidrag till pensionärerna. Det hotar den så viktiga långsiktigheten i ett pensionssystem. Därför uppmanar vi pensionsgruppen att överge det sällsynt dåligt utredda förslaget om inkomstpensionstillägg och återkomma med mer genomarbetade förslag som lever upp till de höga ambitioner vi ska ha när det gäller de svenska pensionerna, heter det i debattartikeln i Dagens Nyheter.

Artikeln är undertecknad av Dan Adolphson, AMF, Frida Bratt, Nordnet, Eva Erlandsson, Svensk Försäkring, Jens Magnusson, SEB, Mattias Munter, Skandia, Staffan Ström, Alecta och Håkan Svärdman, Forena.

SEB: Svenska folkets förmögenhet minskade mer än 1 000 miljarder kr!

Posted on juni 2, 2020 by - Allmänt

Under det första kvartalet i år minskade de svenska hushållens förmögenhet med mer än 1 000 miljarder kronor, framförallt på grund av corona-krisen. Det framgår av SEB:s Sparbarometer som publicerades i dag på morgonen. 

Genom nedgången är nästan halva 2019 års rekordartade uppgång utraderad. Nedgången beror enligt SEB främst på fallande aktietillgångar; —13,2 procent.

Samtidigt uppvisade hushållen ett rekordhögt nysparande under årets första kvartal, med 102 miljarder kronor. Större delen av nysparandet hamnade på bankkonton.

Minskningen av nettoförmögenheten under första kvartalet uppgick till 1 065 miljarder kronor, vilket motsvarar —5,9 procent. Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens nettoförmögenhet därmed till 16 860 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet minskade med 1 010 miljarder kronor till 21 372 miljarder kronor.

— Trots att det bara var kvartalets sista månad, mars, som fullt ut påverkades av krisen, är effekterna på hushållens förmögenhet kraftiga. Nedgången med över 1 000 miljarder kronor i både brutto- och nettoförmögenhet är det största vi uppmätt. De fallande aktiekurserna påverkar förmögenheten genom såväl direktägt aktiesparande som genom fonder, försäkringar, tjänstepensioner och premiepensioner, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

Under det första kvartalet ökade hushållens skulder med 54 miljarder kronor, motsvarande 1,2 procent, vilket är en något högre ökningstakt än under motsvarande kvartal föregående år men samtidigt något lägre än föregående kvartal. På årsbasis steg ökningstakten för tredje kvartalet i rad.

— Skulderna fortsatte att öka under första kvartalet och eftersom förmögenheten samtidigt minskade steg också skuldkvoten. Samtidigt skedde en tydlig omläggning i hushållens sparande. Det höga nysparandet på 102 miljader kronor placerades till rekordstor del på bankkonto, samtidigt som vi såg stora uttag från fonderna. Det är naturligt att man blir orolig när börsen går ner men det finns skäl att påminna om hur svårt det är att pricka toppar och bottnar på aktiemarknaden. Oftast är ett brett, regelbundet aktiesparande som får löpa på, i både upp- och nedgångar, det bästa för den som sparar på längre sikt, säger Jens Magnusson.

Här kan du ta del av en sammanfattning av SEB:s Sparbarometer.

[premiär]

SEB:s Sparbarometer: Ny rekordnivå för svenska folkets förmögenhet

Posted on mars 5, 2020 by - Allmänt

Fjärde kvartalet förra året steg de svenska hushållens brutto- och nettoförmögenheter så kraftigt att de nådde en ny rekordnivå. Hushållens bruttotillgångar överstiger nu för första gången 22 000 miljarder kronor, enligt SEB:s Sparbarometer som presenteras i dag.

OK, nu talar alla om corona och om de breda börsrasen på senare tid.

Men blickar vi tillbaka ett par månader i tiden, så kan vi i alla fall glädja oss åt att hushållens nettoförmögenhet under förra året steg till nya rekordnivåer.

Under fjärde kvartalet var ökningen av hushållens nettoförmögenhet 457 miljarder kronor, motsvarande en ökning på 2,6 procent. Tillgångar minus skulder uppgick vid utgången av förra året till 17 752 miljarder kronor.

Utgår man istället från hushållens bruttoförmögenhet — det vill säga att man inte räknat bort skulderna — var ökningen 515 miljarder kronor till den nya rekordnivån 22 190 miljarder kronor. Största orsaken till ökningen var stigande värde på aktier under kvartalet.

– 2019 var ett urstarkt år för de svenska hushållen förmögenhet. I absoluta tal ökade bruttoförmögenheten med mer än 2 300 miljarder kronor vilket är den största tillväxten vi någonsin sett under ett kalenderår. I procent var  ökningen 11,6 procent vilket är den största uppgången sedan 2014. Under det fjärde kvartalet var det i första hand den starka aktieutvecklingen som drev uppgången och för första gången ser vi nu en samlad förmögenhet på över 22 000 miljarder kronor, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i en presskommentar.

Under fjärde kvartalet ökade samtidigt hushållens skulder med 59 miljarder kronor till 4 438 miljarder kronor och hushållen når därmed sin högsta skuldnivå någonsin.

– Under ett par års tid har skuldökningstakten sjunkit stadigt och är nu under fem procent på årsbasis. Det är dock intressant att vi under fjärde kvartalet 2019 återigen ser en liten ökning. Det blir viktigt att fortsätta följa detta för att se om det är ett trendbrott uppåt eller bara ett hack i kurvan. I nuläget förväntar vi oss inga ytterligare bolånerestriktioner från myndigheterna men skulle lånetakten åter växla upp kan läget förstås förändras, säger Jens Magnusson.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


SEB:s sparbarometer: Rekordnivå för svenska folkets tillgångar

Posted on september 17, 2019 by - Allmänt

De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenheter steg kraftigt under det andra kvartalet 2019 och ligger nu på en rekordnivå, enligt SEB:s Sparbarometer som presenterades under tisdagen. Enligt barometern passerade hushållens tillgångar för första gången 21 000 miljarder kronor.

Ökningen av hushållens nettoförmögenhet under det andra kvartalet uppgick enligt SEB till 3,1 procent, eller 508 miljarder kronor, till 16 736 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet ökade med 567 miljarder kronor till 21 072 miljarder kronor. Den viktigaste anledningen till uppgången är att värdet på aktier har ökat.

— Det andra kvartalet var starkt för hushållens förmögenhet. Såväl aktier som ränte- och fastighetstillgångar steg i värde och gav tillsammans med nysparandet en förmögenhetsökning med  567 miljarder kronor. För första gången uppgår nu hushållens samlade förmögenhet till över 21 000 miljarder kronor. Det är återigen aktietillgångarna som bidrar mest till utvecklingen medan det senaste decenniets draglok, fastigheterna, numera utvecklas i måttligare takt , säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i en kommentar till Sparbarometern.

Hushållens skulder ökade under det andra kvartalet med 59 miljarder kronor till 4 336 miljarder kronor, vilket är den högsta skuldnivån någonsin. Ökningstakten var högre jämfört med kvartalet innan. På årsbasis fortsatte dock ökningstakten att sjunka för sjätte kvartalet i rad och ökningstakten är nu den lägsta sedan början av 2014.

— Hushållens skulder fortsätter att stiga men det sker nu i betydligt lugnare takt vilket är positivt. Orsaken är att bostadspriserna nu stiger i måttligare takt än det senaste decenniet. Ett orosmoln är dock konsumtionslånen som fortsätter att vara den lånekategori som ökar snabbast och som nu är tydligt större än studielånen. Konsumtionslånen är fortfarande bara ungefär fem procent av de totala skulderna, men de är en lånekategori som ibland orsakar problem för låntagarna och utvecklingen behöver följas noga, säger Jens Magnusson i sin kommentar.

Här kan du ta del av hela Sparbarometern från SEB.

Nytt verktyg från SEB ska lyfta fram ojämlikheten i pensionerna

Posted on augusti 22, 2019 by - Pension

SEB meddelar i dag att man har tagit fram ett nytt digitalt verktyg för att belysa effekten av hur en hög andel deltidsarbete bland kvinnor tillsammans med en ojämlik arbetsmarknad leder till ojämlika pensioner.

Med det digitala verktyget kan kunderna räkna ut hur deltidsarbete slår mot den framtida pensionen.

— För en person som är 25 år och har en lön på 25 000 kronor innebär fem års deltidsarbete på 75 procent att pensionen blir nästan 950 kronor lägre i månaden, i 20 år, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, i en kommentar.

— Deltidsarbete visar sig ofta slå hårt mot pensionen. Med vårt beräkningsverktyg vill vi synliggöra effekten och göra det enkelt att räkna ut hur deltid påverkar den egna pensionen.

Statistik visar att andelen av landets totala föräldrapenning som tas ut av män är 29 procent och av kvinnor 71 procent, meddelar SEB. Dessutom är det tre gånger vanligare att kvinnor arbetar deltid än män. Detta är en viktig orsak till att kvinnors pension bara är knappt 70 procent av männens.

— Statistiken visar tyvärr att dagens fördelning av framförallt deltiden, blir till en kvinnofälla där kvinnor halkar efter i pensionsutbetalning. Vi tror att en ökad tydlighet kring hur fördelningen av familjens arbete påverkar också långsiktiga frågor, som pensionen, kommer att leda till att fler par gör mer medvetna val. Det underlättar ett mer jämställt arbetsliv vilket i slutändan leder till att ojämlikheterna i pension suddas ut, säger Jens Magnusson.

SEB lyfter fram tre möjliga åtgärder för att motverka ojämlik pension:

  1. Dela på deltiden
  2. Överlåt premiepensionsrätten till den part som har de lägre inkomsterna
  3. Kompensera den personen som jobbar deltid med ett privat pensionssparande.

Här hittar du SEB:s verktyg för beräkning av effekterna av deltidsarbete med mera.

SEB:s Välfärdsbarometer kartlägger pensionsgapet

Posted on juni 5, 2019 by - Pension

SEB:s Välfärdsbarometer, som publicerades i dag onsdag, har kartlagt svenska folkets önskemål och förväntningar när det gäller pensionsålder. Svenskarna vill i snitt gå i pension vid 63,8 års ålder samtidigt som den pensionsålder man förväntar sig är betydligt högre; i genomsnitt 66,9 år.

Sedan 2008 har den önskade pensionsåldern ökat med tre år. Samtidig har den ålder som man förväntar sig att arbeta till stigit. Glappet mellan önskad och förväntad pensionsålder har ökat något de senaste åren.

– Den politiska överenskommelsen om höjd pensionsålder innebär att svenskarna måste gå i pension senare än vad de i snitt vill, konstaterar SEB:s privatekonom Jens Magnusson i en presskommentar.

Välfärdsbarometern 2019 redovisar också SEB:s Välfärdsindex – en mätning som kartlägger människors attityder kring de mest centrala delarna i vårt välfärdssystem.

  • Välfärdsindex stiger i Sverige för femte året i rad, till aningen över 52, att jämföra med fjolårets knappa 52. Sverige ligger fortsatt klart efter övriga nordiska länder.
  • Uppfattningarna om skolan och barnomsorgens kvalitet, Skolindex, stiger i Sverige och faller i Finland. Detta ligger i linje med hur länderna utvecklas i de internationella undersökningarna av prestationerna i skolan, Pisa och Timss.
  • Mest nöjd i Norden med vårdens kvalitet är man i Norge, med ett Vårdkvalitetsindex på 78, vilket också är årets högsta notering av alla välfärdsområden i alla nordiska länder.
  • Sverige noterar åter högst Föräldraindex i Norden. Det resultatet uppmäts efter att barnbidraget höjdes i mars 2018.
  • I Finland noteras ett tydligt fall i förtroendet för äldreomsorgen, efter att brister på enskilda äldreboenden uppmärksammats mycket det gångna året.

Här kan du ta del av hela Välfärdsbarometern från SEB.

 

20 291 miljarder kr! Rekordnivå för hushållens tillgångar

Posted on december 20, 2018 by - Allmänt

Aldrig förr har svenska hushåll haft lika stora tillgångar. För första gången överstiger hushållens samlade förmögenhet 20 000 miljarder kronor, visar SEB:s Sparbarometer för tredje kvartalet i år som presenterades i dag. 

Sparbarometern visar att värdet på hushållens bruttoförmögenhet under tredje kvartalet ökade med 408 miljarder kronor till 20 291 miljarder kronor. Enligt SEB beror uppgången av hushållens förmögenhet främst på stigande aktietillgångar.

— De svenska hushållens bruttoförmögenhet ökade under det tredje kvartalet med drygt 400 miljarder kronor och passerade för första gången 20 000 miljarder kronor. Även nettoförmögenheten ökade rejält och uppgår nu till över 16 000 miljarder. I huvudsak förklaras uppgångarna av en bra värdetillväxt i de aktierelaterade tillgångarna, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i en kommentar.

Samtidigt ökade hushållens skulder med 48 miljarder kronor till 4 184 miljarder kronor, eller 1,2 procent, vilket är en lägre tillväxttakt än tidigare. Hushållens nettoförmögnhet uppgår därmed till 16 107 miljarder kronor.

Här hittar du presentationen av SEB:s sparbarometer.

SEB: Rekordnivå på svenska folkets sparande

Posted on oktober 16, 2018 by - Allmänt

De svenska hushållens förmögenhet är nu på en ny rekordnivå. Det framgår av SEB:s Sparbarometer för andra kvartalet 2018 som presenterades under tisdagen.

Hushållens nettoförmögenhet steg under det andra kvartalet med 309 miljarder kronor (2,1 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 14 211 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 369 miljarder kronor till 18 347 miljarder kronor.

Enligt SEB beror uppgången främst på att värdet har ökat på innehaven av aktie- och räntetillgångar. Fastighetstillgångarna var däremot  mer eller mindre oförändrade under kvartalet, med endast en svagt positiv utveckling. Hushållens nysparade uppgick till 118 miljarder kronor under andra kvartalet vilket är en minskning med knappt 14 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

– Efter två svagare kvartal vände svenskarnas samlade förmögenhet rejält uppåt under andra kvartalet 2018 och landar på en ny rekordnivå. Kvartalet uppvisade en värdetillväxt i både aktie- och räntetillgångar, samtidigt som nysparandet fortsatte att vara högt, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i en kommentar.

Även svenska folkets skulder steg under kvartalet, men den övergripande trenden är att ökningstakten avtar långsamt.

Här kan du läsa hela rapporten från SEB.

”Om S vallöften går igenom är Pensionsöverenskommelsen död”

Posted on augusti 29, 2018 by - Pension

Ifall socialdemokraternas vallöften om pensionerna går igenom utan att förhandlas via Pensionsgruppen, får man betrakta pensionsöverenskommelsen som död. Det säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i en intervju i Svenska Dagbladet. 

I artikeln uppmärksammas att allt fler vallöften från olika partier handlar om förbättringar av pensionsvillkor – inklusive förändringar av det nuvarande pensionssystemet. Detta till skillnad från tidigare valdebatter sedan 1990-talet, då partierna har hållit sig borta från sådana vallöften som skulle innebära att nuvarande pensionssystem rivs upp. 

SEB:s privatekonom Jens Magnusson intervjuas i artikeln och uppmärksammar särskilt Socialdemokraternas vallöfte att arbetsgivarnas pensionsavgift ska höjas successivt så att alla till slut ska kunna få 70 procent av sin slutlön från det allmänna pensionssystemet. Skulle detta gå igenom, skulle Sverige få ett finansiellt mindre stabilt system av den typ Sverige bytte bort i samband med pensionsreformen. 

– Om en regering och riksdag skulle driva igenom Socialdemokraternas vallöfte utan att gå via Pensionsgruppen får man betrakta överenskommelsen som död, säger Jens Magnusson i artikeln.   

Här kan du läsa hela artikeln i Svenska Dagbladet Näringsliv.