Det faktum att inkomsttaket i olika socialförsäkringssystem inte har höjts i takt med inkomstutvecklingen innebär att allt färre får fullt skydd av olika socialförsäkringssystem. Det konstaterar Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr och Joakim Palme i en debattartikel på Dagens Nyheter i dag. I artikeln drar de till och med slutsatsen att Sverige inte längre kan betraktas som en välfärdsstat — även om ingen talar högt om det.
Artikelförfattarna har undersökt hur stor andel av befolkning som har inkomster som gör att de fullt ut omfattas av de statliga välfärdssystemen, med hänsyn till de olika intjänandetak som finns. Överlag är det allt färre i befolkningen som har inkomster under dagens intjänandetak.
Av de tre undersökta allmänna förmånerna — pension, arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring — är det pensionen som har klarat sig bäst över tid, tack vare att man i dag räknar upp intjänandetaket med hänsyn till inkomstutvecklingen. Ändå är det redan i dag en av sex som har inkomster över intjänandetaket och ser man till andelen av heltidsarbetande är talet betydligt högre, konstaterar skribenterna.
I sjukförsäkringen däremot räknas intjänandetaket upp med prisutvecklingen, vilket innebär att andelen som har inkomster över intjänandetaket i dag har stigit till över 40 procent jämfört med cirka 10 procent i början av 1990-talet. I arbetslöshetsförsäkringen räknas intjänandetaket upp i krontal genom politiska beslut. Där är det i dag nära 60 procent som har inkomster över intjäningstaket.
— Utvecklingen är huvudsakligen inte ett resultat av aktiva beslut utan snarare en konsekvens av att taken, det vill säga den högsta inkomst som är försäkrad i de svenska socialförsäkringarna, inte utformats så att de följer inkomsternas utveckling, heter det i artikeln.
Istället för staten har nu arbetsmarknadens parter tagit över en stor del av ansvaret för välfärden, konstaterar artikelförfattarna. Samtidigt står betydande grupper utanför det skydd som erbjuds av arbetsmarknadens parter.
— Vi är inte övertygade om att detta är en utveckling som har stöd av en majoritet i Sveriges riksdag eller en solid folklig förankring. Genom att rikta strålkastarljuset mot de här trenderna vill vi uppmärksamma våra beslutsfattare på problemen och dessutom peka på att det finns tekniska lösningar – om nu den politiska viljan och handlingskraften skulle finnas att bryta utvecklingen, skriver artikelförfattarna i artikelns slutkläm.
Här kan du ta del av artikeln på Dagens Nyheters debattsida.