På bara två år har kostnaden för grundskyddet i den allmänna pensionen nästan fördubblats, till 46 miljarder kronor. Det konstaterar Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, i en kommentar till Pensionsmyndighetens rapport om grundskyddet i pensionen som presenterades på onsdagen. Han efterfrågar nu initiativ från Pensionsmyndigheten och från politiskt håll för att stärka betydelsen av arbetsinkomsterna i det allmänna pensionssystemet.
I anslutning till presentationen av rapporten deltog Håkan Svärdman i en panel om hur grundskyddet kan förenklas.
Han menar i en kommentar att det är angeläget både att se över hur arbetsinkomsten påverkar den allmänna pensionen och att nivån på inkomstpensionen är för låg.
— Pensionsmyndigheten och politikerna behöver åtgärda att arbetets värde för pensionen har minskat samt att många inte får den pension som utlovades när pensionssystemet infördes, säger Håkan Svärdman.
Håkan Svärdman konstaterar i sin kommentar till rapporten också att de flesta pensionärer i dag har någon form av grundskydd och att antalet bidragstagare har ökat kraftigt samtidigt som kostnaderna för grundskyddet har fördubblats de senaste två åren.
— Tre av fyra pensionärer får idag någon form av bidrag på grund av att deras pension är för låg. Bidragen det handlar om är garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg. De kostar 46 miljarder kronor och de betalas med skattepengar, inte pensionsavgifter.
Enligt Håkan Svärdman är grundorsaken till att antalet pensionärer med bidrag och kostnaderna har ökat, att den inkomstbaserade allmänna pensionen under de senaste decennierna har sjunkit från 61 till 45 procent av slutlönen. Han pekar på att det krävs flera åtgärder för att uppnå minst 60 procent av slutlönen i pension och efterlyser initiativ både från Pensionsmyndigheten och från regeringen när det gäller att stärka betydelsen av arbetsinkomster för den framtida pensionen.