Pensionsmyndigheten har i en ny rapport analyserat möjliga förändringar i pensionssystemet som skulle minska pensionsgapet mellan kvinnor och män, bland annat efterlevandeskydd för inkomstpension och delad inkomstpensionsrätt.
Skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller nivån på den inkomstgrundade allmänna pensionen var förra året 22 procent.
I den nya rapporten Åtgärder för mer jämställda och jämlika pensioner har Pensionsmyndigheten undersökt hur olika möjliga åtgärder för att jämna ut skillnaderna.
— I debatten om jämställda pensioner saknas det ofta en diskussion om och analys av åtgärder som kan vidtas. Vi vill ge en bild av vilka effekter olika åtgärder skulle ge. Vi vill att vår rapport ska användas som ett underlag i debatten och som ett underlag för politikerna om de vill utreda vad som skulle kunna minska pensionsgapet, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten och en av författarna till rapporten.
Några exempel på de möjliga åtgärder som tas upp i rapporten är efterlevandeskydd för inkomstpension, möjligheten att dela inkomstpensionsrätt, att låta sambor med barn överföra premiepensionsrätt och att se över avgiften vid överföring av premiepensionsrätt. Effekterna av åtgärderna har inte enbart jämförts ur ett jämställdhetsperspektiv, utan även utifrån hur drivkrafter till arbete och arbetsutbud skulle påverkas.
— Om lagstiftaren vill agera för att få mer jämställda pensioner bedömer Pensionsmyndigheten att ett frivilligt efterlevandeskydd för inkomstpension är den åtgärd som är mest lämplig att utreda vidare. Den ekonomiska standarden faller ofta om en inkomst försvinner i ett parhushåll och efterlevandeskydd skulle kunna mildra inkomstbortfallet. Idag finns endast möjlighet att välja efterlevandeskydd för premiepensionen, säger Kristin Kirs.
I rapporten lyfter Pensionsmyndigheten fram att problemet med ojämställda pensioner har sin grund i ojämställda inkomster mellan kvinnor och män under arbetslivet, eftersom pensionssystemet är utformat utifrån livsinkomstprincipen så att hela livets inkomster ska avspeglas i pensionen. Ett ojämställt arbetsliv och ett ojämställt föräldraskap kommer därför att medföra ojämställda pensioner.
— Det är viktigt att komma ihåg att förändringar i pensionssystemet som höjer kvinnors pensioner kan leda till att kvinnor arbetar mindre, och till exempel går från heltid till deltid. De förslag som Pensionsmyndigheten lyfter fram som lämpliga att utreda bedömer vi har begränsad påverkan på drivkrafter till arbete och arbetsutbudet, säger Kristin Kirs.
• SPP har nyligen bett Novus undersöka svenska folket syn på pensioner och jämställdhet. Undersökningen visar att en tredjedel anser att pensionssystemet inte är jämställt.
SPP:s sparekonom Shoka Åhrman kommenterar undersökningen och Pensionsmyndighetens rapport så här:
— Det finns flera anledningar till att just kvinnor som anser att pensionssystemet är ojämställt trots att det inte i grunden är så. Det är många faktorer som i arbetslivet i form av lönerna, deltidsarbetet och andra livsval snarare som bidrar till pensionsgapet mellan män och kvinnor. Det finns också faktorer utanför arbetslivet som påverkar en kvinnas pension genom livet. De skiljer sig åt mellan olika generationer. Fördelningen av föräldradagar, viljan till risk och kunskap och självuppskattningen (kunskapen om pensionssystemet, val av fonder och hur mycket risk man tar) är några andra faktorer som kan komma att påverka pensionen som helhet även om det inte är den största effekten.
— Faktum kvarstår att jämställda inkomster är en viktig parameter för jämställda pensioner både när det gäller den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Därför bör bland annat politiken ta ett större ansvar för att driva på utvecklingen för en mer jämställd arbetsmarknad. Undersökningen indikerar att många är medvetna om att de behöver arbeta längre eller till exempel kompensera den som är hemma med barnen men i övrigt finns det en svårighet att veta hur man kan påverka pensionen.
Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, påpekar i sin kommentar bland annat att flera av förslagen begränsar sig till kvinnor som lever en en parrelation:
— De förslag som Pensionsmyndigheten presenterar idag för mer jämställda och jämlika pensioner, att införa efterlevandeskydd för inkomstpension och möjligheten att för par att dela sin inkomstpensionsrätt lika mellan sig ökar med största sannolikhet endast tryggheten för kvinnor som lever i tvåsamhet. Pensionsmyndigheten anser att förslagen inte påverkar livsinkomstprincipen, men den bekräftar samtidigt en otidsenlig föreställning att kvinnors ekonomiska situation tryggas genom att de lever tillsammans med en man. En modell som möjliggör att överföra pensionsrätt skulle undergräva idéen om allmän pension som en likvärdig och individuell rättighet men även riskera att öka behovet av grundskydd.
— Jämställda pensioner ska inte avgöras av tvåsamhet. Den enskilda individen, oavsett kön, ska ha möjlighet att skaffa sig en trygg pension. För att uppnå jämställda pensioner vore det effektivare att återställa den allmänna pensionsrätten så att systemet levererar en pensionsnivå på 60 procent av slutlönen som det var tänkt. En reformering av garantipensionen och finansiella stimulanser för privat pensionssparande, som är lika generösa för alla oavsett om man lever ensam eller i par, skulle också bidra till mer jämställda pensioner.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens rapport.
