Etikett: Lagrådsremiss

Nytt lagförslag: Investerare måste offentliggöra investeringsstrategier

Framöver ska institutionella investerare vara tvungna att offentliggöra delar av sina investeringsstrategier och överenskommelser med kapitalförvaltare. Det föreslås i en lagrådsremiss som lades fram i dag.

Lagrådsremissen, som bygger på ett EU-direktiv, innebär också att kapitalförvaltare ska lämna årliga redogörelser till de institutionella investerare som man har träffat överenskommelser med.

Ytterligare en punkt i lagförslaget är att att röstningsrådgivares verksamhet ska regleras i lag och att Finansinspektionen ska ha tillsyn över dem. Det föreslås även ett utökat regelverk för ersättningen till ledande befattningshavare i noterade bolag.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 10 juni 2019.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av hela lagrådsremissen.

Ny lag: Skattereduktion endast för pensionsavgift som är inbetald

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss under torsdagen att skattereduktion för allmän pensionsavgift endast ska medges om avgiften betalas in i tid. 

Kan en person få skattereduktion för allmänna pensionsavgifter trots att de aldrig betalas in? 

Ja, uppenbarligen.

För nu har regeringen beslutat att lägga fram en lagrådsremiss som ska rätta till detta förhållande. 

Så här beskrivs det i regeringens beskrivning av nuläget: 

– Såväl avdrag för allmän pensionsavgift som skattereduktion för allmän pensionsavgift får göras för den debiterade avgiften oavsett om avgiften betalats eller inte.

Regeringen uppskattar att denna brist i lagstiftningen innebär att statens går miste om skatteintäkter på uppskattningsvis 38 miljoner kronor per år.

– Om lagstiftningen ändras så att skattereduktion inte görs när allmän pensionsavgift förblir obetald kan statens intäkter förväntas öka med 38 miljoner kronor per år, heter det i lagrådsremissen.  

Enligt den föreslagna ändringen i Inkomstskattelagen ska skattereduktion i framtiden endast ges om avgiften har betalats in. Den nya regeln avser personer som själva betalar in den allmänna pensionsavgiften. 

Lagförslaget bygger på en promemoria från Skatteverket, och den nya regeln ska börja gälla den 1 januari 2019.

I samma lagrådsremiss tas även upp frågan om avdrag för obligatoriska utländska socialavgifter. Kravet på att en person ska omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning om social trygghet försvinner. Dessutom förtydligas att även socialavgifter som betalas när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen ska vara avdragsgilla.  

Här kan du ta del av hela lagrådsremissen. 

”Indexfonder ska förbjudas att kalla sig för aktivt förvaltade”

Regeringen vill stifta en lag som innebär att förvaltare inte får låtsas att en värdepappersfond är aktivt förvaltad, trots att den i princip bara följer ett aktieindex.

– Det är minst sagt upprörande att lura konsumenter till att betala för en aktiv förvaltning när fonden i själva verket bara följer ett jämförelseindex. Jag hoppas förslaget vi lägger fram kan förhindra sådan verksamhet, säger konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund i ett pressmeddelande på torsdagen.

Lagförslaget innebär att det ställs krav på fondförvaltare att lämna information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen i förhållande till ett relevant jämförelseindex. Informationen ska beskriva hur förvaltningen av fonden bedrivs och varför det index som används är relevant. Ifall fonden har funnits i minst två år ska aktivitetsgraden anges för varje år under de senaste tio åren. 

– Med det här förslaget kommer det bli mycket svårare för aktörer att ta ut höga avgifter för en passiv förvaltning av fonder, säger Per Bolund i sin kommentar.

Informationskravet ska gälla vid förvaltning av värdepappersfonder och specialfonder, förvaltare av alternativa investeringsfonder, utländska förvaltningsbolag med tillstånd från FI och Sjunde AP-fonden. 

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Fondförvaltare som inte följer regelverket ska kunna drabbas av sanktioner. 

Här kan du läsa hela lagrådsremissen om förslaget. 

Ny lagrådsremiss om hantering av banker i kris

Regeringen beslutade i dag att lägga fram en lagrådsremiss med förslag till ny reglering av krishantering av banker. Lagändringarna – som följer av ett EU-direktiv – föreslås träda i kraft den 29 december 2018. 

Lagrådsremissen har den något otympliga titeln ”Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker”. Där föreslås bland annat att det införs en ny fordringsklass i förmånsrättsordningen. Fordringar i den nya fordringsklassen ska medföra rätt till betalning efter oprioriterade fordringar men före efterställda fordringar.

– Nu underlättar vi för bankerna att möta kraven i krishanteringsregelverket och förstärker myndigheternas förutsättningar för en effektiv krishantering, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Krishanteringsregelverket har skapats för att öka motståndskraften hos banker i EU, minska riskerna för framtida finanskriser och minska kostnaderna för skattebetalarna i händelse av en finanskris.

Den nya fordringsklass i förmånsrättsordningen beskrivs av regeringen som en viktig komponent i detta regelverk. Regleringen syftar till att underlätta för bankerna att uppfylla krishanteringsregelverkets krav på skulder. Den föreslagna regleringen syftar, enligt regeringens beskrivning, även till att möta ett övergripande behov av harmonisering, minska risken för att borgenärer vid resolution hamnar i ett sämre läge än i konkurs och att underlätta och effektivisera resolutionsförfarandet.

Här hittar du lagrådsremissen. 

Lagrådsremiss framme om friare placeringsregler för AP-fonder

Nu ska AP-fonderna 1–4 få större frihet att placera sina pengar som de vill! Regeringen lade under torsdagen fram en lagrådsremiss om en modernisering av placeringsreglerna. 

Förra året kom de sex partierna i Pensionsgruppen överens om moderniserade placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna. Man beslutade också om en moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen. 

Förslaget skickades på remiss i juli. Nu har regeringen beslutat att lägga fram en lagrådsremiss. 

I lagrådsremissen föreslås bland annat att en större andel av placeringarna ska kunna placeras utanför börsen. Begränsningen av onoterade värdepapper tas bort och ersätts av en högsta andel illikvida tillgångar. Samtidigt sänks kravet på räntebärande värdepapper. Andelen räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänks från 30 till 20 procent. 

– Över tid förändras placeringsmönster och därför behöver vi även se över Första–Fjärde AP-fondernas placeringsmandat, sade finansmarknadsminister Per Bolund när förslaget presenterades förra året.

I lagrådsremissen föreslås även att Första–Fjärde AP-fonderna ska ta fram strategier för hur målen för placeringsverksamheten ska uppnås. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Här kan du läsa hela lagrådsremissen. 

Lagrådsremiss om premiepensionen – ny utredning tillsätts inom kort

Under torsdagen lade regeringen fram en lagrådsremiss om de nya justerade reglerna för premiepensionssystemet. Inom kort tillsätts också en utredning om hur ett upphandlat fondtorg skulle kunna fungera. 

Lagrådsremissen bygger på de förslag som Pensionsgruppen tidigare har ställt sig bakom. 

– Nu tar vi nästa steg för att göra premiepensionssystemet mer tryggt och hållbart. Det är ett omfattande paket som kommer stänga ute oseriösa fondförvaltare och gör Sverige världsledande på klimatomställning av pensionssystemet, säger konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Det här är några av de förslag som finns med i lagrådsremissen: 

• Det införs ett förbud mot marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon.

• Fonder på fondtorget ska uppfylla vissa krav på hållbarhet. 

• Det införs ett krav på pensionssparares egenhändiga undertecknande vid fondbyte.

• Det blir också ett krav på minsta tillåtna förvaltat kapital för att få erbjuda fonder på fondtorget. 

Däremot ställs det – som väntat – inte upp något krav på att högst 50 procent av fondens förvaltade kapital ska komma från premiepensionen, vilket hade föreslagits tidigare.  

– Det visade sig att kravet riskerade att slå mot större seriösa aktörer och fonder som var tydligt anpassat för pensionssparande, säger Per Bolund i sin kommentar.

Det framgår också av information från regeringen att det inom kort presenteras en utredning med sikte på att ta fram förslag på ett tryggt, kontrollerat och professionellt upphandlat fondtorg.

 

Förslagen om egenhändigt undertecknande och förbudet mot marknadsföring och försäljning via telefon är tänkt att träda i kraft den 1 juli. Övriga förslag träder i kraft den 1 november.

Här kan du ta del av lagrådsremissen. 

Lagrådsremiss för ny lag om försäkringsdistribution

Regeringen överlämnade under torsdagen en lagrådsremiss med förslag till nya regler för distribution av försäkringar. Det nya regelverket föreslås träda i kraft den 1 oktober 2018.

Enligt regeringen kommer förslaget leda till större trygghet och tydlighet för alla kunder på försäkringsmarknaden.

– Det kommer att drabba oseriösa försäkringsförmedlare hårt, heter det i regeringens information.

Den nya lagen sägs föreslås dels för att genomföra EU-direktivet om försäkringsdistribution, dels för att åtgärda specifika problem som förekommer på den svenska försäkringsmarknaden.

Bland förslagen finns utökade krav på kunskap och kompetens hos försäljare och vissa begränsningar när det gäller provisioner och andra tredjepartsersättningar. Regelverket innehåller även särskilda krav för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter som depå- och fondförsäkringar. Finansinspektionen får också utökade tillsyns- och sanktionsmöjligheter.

– Tyvärr har många kunder blivit pålurade oskäligt dyra lösningar paketerade som försäkringar, säger konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

– Försäljarna har haft låga krav på sig och inte haft konsumentens bästa i åtanke. Många konsumenter har nog inte varit medvetna om vilka dyra lösningar de köpt. Det är en oacceptabel situation som vi nu vill råda bot på.

Enligt regeringens information innebär lagförslaget att det i svensk rätt ställs upp strängare krav än i försäkringsdistributionsdirektivet när det gäller rådgivning grundad på en personlig och opartisk analys. Det innebär att en försäkringsdistributör som säger sig vara opartisk inte får lämna råd om egna produkter eller ta emot provisioner. Vidare föreslås bland annat förbud mot viss marknadsföring och vissa provisioner. 

Här hittar du hela lagrådsremissen. 

Svensk Försäkring: Förvånande att lagförslaget läggs fram

Svensk Försäkring kritiserar starkt till att regeringen nu går vidare och lägger fram en lagrådsremiss om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkringar betalda av arbetsgivaren. Enligt Svensk Försäkring är det förvånande att regeringen inte ser det mervärde en sjukvårdsförsäkring ger framförallt arbetsgivare och anställda i små företag.

Svensk Försäkring konstaterar att en lång rad remissinstanser, sju av tio har varit kritiska mot lagförslaget, däribland Svensk Försäkring.

En av invändningarna mot förslaget är att sjukvårdsförsäkringarna en viktig arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärd.

Regeringen struntar enligt Svensk Försäkring i den omfattande kritiken och framför att ”Till skillnad från remissinstanserna anser regeringen inte att sjukvårdsförsäkringar kan jämställas med andra hälsofrämjande åtgärder som får dras av såsom företagshälsovård, förebyggande behandling, rehabilitering och friskvård, då en sjukvårdsförsäkring inte har samma nära koppling till arbetsplatsen som de övriga insatserna.”

– Det är förvånande att regeringen tar så lätt på det mervärde som sjukvårdsförsäkringen ger för framför allt arbetsgivare och anställda på små företag, säger Eva Erlandsson, ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

En del av kritiken från Svensk Försäkring går ut på att det är svårt att göra gränsdragningar mellan vad som är att betrakta som vård och vad som är arbetsmiljö och hälsotjänster, där det senare är skattebefriat. Enligt lagförslaget ska en försäkring som till hälften omfattar hälso- och sjukvård och till hälften förebyggande behandling förmånsbeskattas till hälften. 

– Det är förvisso korrekt att en uppdelning kan behöva göras redan i dag, men problemet med det här förslaget är att hundratusentals anställda inte kommer att veta vad som gäller om de tackar ja till en sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivaren, säger Eva Erlandsson.

– De kan i efterhand råka ut för en skattesmäll på flera tusen kronor om Skatteverket gör en annan bedömning än arbetsgivaren. Det enda positiva i sammanhanget är att regeringen insett att det blir problematiskt att hantera redan inbetalda premier för 2018. Regeringen föreslår därför att premier som har betalats före ikraftträdandet den 1 juli 2018 undantas från de nya reglerna.

Lagrådsremiss om förmånsskatt på vårdförsäkringar

I dag torsdag beslutade regeringen att lägga fram en lagrådsremiss med rubriken ”Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård”. Lagrådsremissen innehåller bland annat ett lagförslag om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivare. 

I lagrådsremissen föreslås att skattefriheten slopas för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad. Förmånen av att ha en arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring ska enligt förslaget värderas till det belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen.

Regeringen motiverar förslaget med att det saknas skäl att behandla hälso- och sjukvårdsförmåner annorlunda skatterättsligt än andra förmåner. 

– Vi betalar för hälso- och sjukvården med skatter. Det är en central del av den svenska modellen. Det innebär att vi har en skattefinansierad hälso- och sjukvård som är tillgänglig för alla, avsett hur din plånbok eller sjukdomshistoria ser ut. Den som vill betala för privat sjukvård eller teckna sjukvårdsförsäkring har all rätt att göra det, men en sån förmån ska inte skattebetalarna subventionera. Skatter ska gå till den hälso- och sjukvård som kommer alla till del, säger finansminister Magdalena Andersson i en presskommentar.

Enligt förslaget ska ändringarna träda i kraft den 1 juli i år.

Skattefriheten föreslås kvarstå när det gäller förmånen av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Skattefriheten ska också bestå för statligt anställda stationerade utomlands när det gäller förmån av vård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.

Inga förändringar föreslås när det gäller förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering.

Parallellt med att sjukvårdsförsäkringar och privat hälso- och sjukvård förmånsbeskattas föreslås att arbetsgivarens avdragsförbud slopas . Arbetsgivaren kommer därmed att betala socialavgifter på förmånen, men kostnaden som helhet blir avdragsgill i verksamheten. 

Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2018 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

 

Här kan du ta del av hela lagrådsremissen. 

 

GDPR! Här är de nya lagarna om dataskydd i finanssektorn

Hört talas om GDPR? Förkortningen står för General Data Protection Regulation och handlar ett EU-direktiv som bland annat styr vilken information som företag får spara om sina kunder. 

EU-direktivet träder i kraft den 25 maj i år och innebär ett antal olika förändringar för den som behandlar personuppgifter. Syftet är bland annat att stärka rättigheterna för den enskilde när det gäller personlig integritet. 

Det här är några av nyheterna i direktivet: 

Dataportabilitet. Den registrerade har rätt att få ut de uppgifter man själv har lämnat, för att föra över dem till en annan tjänst.

• Konsekvensbedömning. Innan man planerar en ny personuppgiftsbehandling som innebär särskilda risker för de registrerade, måste det göras en bedömning av vilka konsekvenser behandlingen kan få och vilka åtgärder som behövs för att minska riskerna.

• Dataskyddsombud. Vissa organisationer som behandlar känsliga uppgifter eller uppgifter som innebär en kartläggning av enskildas beteende, måste utse en person i organisationen som har till särskild uppgift att bevaka dataskyddsfrågor.

 Anmäla incidenter. Om det inträffar en säkerhetsincident, till exempel ett dataintrång eller en förlust av uppgifter, måste detta anmälas till Datainspektionen inom 72 timmar. I vissa lägen måste information också gå ut till de registrerade. 

Sanktionsavgifter. Datainspektionen kan komma att utdöma sanktionsavgifter för den som bryter mot reglerna. Avgiften ska bedömas utifrån hur allvarlig överträdelsen är, om det skett avsiktligt eller inte, vilka åtgärder man har vidtagit för att minska skadan och om man har tjänat ekonomiskt på överträdelsen – samt eventuella andra försvårande eller förmildrande omständigheter.

Den nya lagstiftningen om dataskydd innebär att en rad lagar på finansmarknadsområdet måste skrivas om, i huvudsak för att de hänvisar till lagstiftning som blir inaktuell i och med det nya GDPR-direktivet.

Under torsdagen lade regeringen fram en lagrådsremiss med ändringar av finansmarknadslagstiftningen, på grund av det nya datadirektivet. Även dessa lagändringar är tänkta att börja gälla den 25 maj.   

Här kan du ta del av regeringens lagrådsremiss om dataskydd på finansområdet!

 

Vilken näsknäpp! Lagrådet underkänner lagen om vårdförsäkringar

Lagrådet har beslutat att inte tillstyrka den föreslagna lagstiftningen om privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. 

Lagrådsremissen överlämnades i början av mars, och går i korthet ut på att privat sjukvårdsförsäkring endast får erbjudas inom den offentliga vården om det går att visa att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. 

I sitt yttrande – som publicerades i förra veckan – skriver lagrådet att det inte har visats att lagstiftningen behövs.

Det har heller inte klarlagts att den skulle gynna patienter som riskerar att missgynnas på grund av privata sjukvårdsförsäkringar.

Inte heller framgår hur de föreslagna bestämmelserna skulle kunna utvärderas, skriver Lagrådet‚ och konstaterar att man mot den bakgrunden inte tillstyrka att förslaget genomförs – särskilt som det sägs endast vara ett förtydligande av vad som redan gäller.

Lagförslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. 

Här kan du ta del av hela lagrådets yttrande över den föreslagna lagstiftningen. 

Nytt lagförslag väntas bromsa ökningen av privata vårdförsäkringar!

Offentligt finansierad vård ska även i framtiden få erbjuda vård för en privat sjukvårdsförsäkring – om det går att visa att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. Det föreslås i en lagrådsremiss som lämnades över i fredags. Regeringen menar att förslaget på sikt kan bromsa ökningen av privata sjukvårdsförsäkringar. 

Lagförslaget bygger på en departementspromemoria från förra året om att privata försäkringspatienter inte ska kunna gå förbi i kön till den offentligt finansierade vården (Ds2016:29). Den bygger i sin tur  på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet om ”en välfärd utan vinstintresse”.

Innehållet i lagrådsremissen ”Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård” beskrivs nu som ett förtydligande av vad som som redan gäller enligt hälso- och sjukvårdslagen. När ett landsting överlåter åt någon annan att utföra uppgifter som landstinget ansvarar för enligt lagen, ska avtalet redan enligt nuvarande lagstiftning innehålla villkor om att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts.

I dag erbjuds privata sjukvårdsförsäkringar från ett tiotal olika aktörer på marknaden. Cirka 650 000 svenskar, eller omkring 10 procent av den arbetande befolkningen, omfattas av privata vårdförsäkringar.

Marknaden har ökat kraftigt under senare tid. På fem år har omfattningen växt med 33 procent, enligt statistik från Svensk Försäkring. 

Regeringen menar att det är tänkbart att ökningen av sjukvårdsförsäkringar på sikt bromsas upp om förslaget i lagrådsremissen genomförs. Det gäller dock enbart om möjligheterna för det anlitade nätverket av vårdgivare att ta emot patienter med privat sjukvårdsförsäkring minskar på grund av omprioriteringar, heter det i lagrådsremissen.

Det kommer i så fall att påverka försäkringsföretagens verksamhet, såsom deras möjligheter att kunna erbjuda snabb vård – vilket i sin tur kommer att påverka konkurrensförhållandena mellan försäkringsföretagen, menar regeringen i lagrådsremissen.

Socialstyrelsen får i uppdrag av regeringen att se över vilka konsekvenser den nya lagstiftningen får. 

Den nya lagen föreslås gälla från den 1 augusti i år.

Du som har ett Sak & Liv premium-abonnemang kan klicka här för att ta del av hela lagrådsremissen.