Dagens allmänna pensionssystem innebär att arvsvinster fördelas till individerna utifrån hur stort sparande man har. Med andra ord: Åt den som har ska vara givet. Men den principen kan ifrågasättas när det gäller denna typ av obligatoriskt sparande, menar försäkringsmatematikern Lars-Ola Hahlin i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Det hör kanske inte till vanligheterna att en debattartikel om aktuariella överväganden kring arvsvinster slås upp stort i en av de ledande svenska dagstidningarna.
På måndagen hände det i alla fall, då Svenska Dagbladet publicerade en artikel av försäkringsmatematiker Lars-Ola Hahlin som är anställd vid förmedlarbolaget Pensure.
I debattinlägget menar Lars-Ola Hahlin att principen för fördelning av arvsvinster i det allmänna pensionssystemet kan ifrågasättas.
I dag får varje individ i det allmänna pensionssystemet ett extra årligt tillskott från de jämnåriga som avlidit. Fördelningen har allt sedan införandet av det reformerade pensionssystemet skett genom att arvsvinsterna fördelas ut baserat på hur mycket pensionskapital man har från början. Den som redan har mycket pensionskapital i det allmänna pensionssystemet får med andra ord en större andel av arvsvinsterna än den som inte har så mycket pensionskapital.
Principen är hämtad från försäkringsbranschen, där arvsvinsterna fördelas efter den — oftast — frivilliga risk som den försäkrade tar. Det kan vara rättvist i det sammanhanget.
Men är det verkligen rättvist att använda samma princip för fördelningen av arvsvinster i ett obligatoriskt allmänt pensionssystem?
Nej, menar Lars-Ola Hahlin och argumenterar för att man i kollektivt obligatoriskt socialförsäkringssystem bör se annorlunda på hur arven från avlidna ska fördelas.
Han drar i sin jämförelse parallellen med att två syskon ärver lika mycket pengar från en förälder oavsett hur mycket pengar de äger.
— Sammanfattningsvis bör man fundera på varför man valt försäkringsbranschens lösning för frivilliga försäkringar när det gäller att fördela arv istället för att alla ska ha samma rätt till arv i och med att det är ett obligatoriskt system där individen har en mycket begränsad möjlighet att påverka. Ingen av de beslutande politikerna skulle förmodligen hävda att arv ska fördelas efter mottagarens förmögenhet, konstaterar artikelförfattaren.
Lars-Ola Hahlin påpekar också att en annan princip för tilldelning av arvsvinster i det allmänna pensionssystemet skulle kunna bli ett bra tillskott för individer med låg pension.
— En bättre fördelning av arven skulle på flera sätt gynna vårt samhälle och minska behovet av andra förändringar av pensionssystemet. I och med att individer med låg pension då skulle få större arv minskar behovet av garantipension vilket gynnar samhället i övrigt. De medel som frigörs kan användas på annat sätt, heter det i artikeln.
Lars-Ola Hahlin föreslår nu att Pensionsgruppen tillsätter en utredning för att bottna i frågan om hur arven inom pensionssystemet ska fördelas i framtiden.
— Att den som har mycket får mer och att den som har lite får mindre, vilket är fallet idag, är det få som är medvetna om, heter det i artikelns slutkläm.
Här kan du ta del av debattartikeln.
