I promemorian, som lades fram i december, föreslår regeringskansliet en förlängning av nuvarande tillfälliga regler för garantipension till personer bosatta utanför Sverige. Möjligheten att betala ut garantipension förlängs enligt förslaget från 1 oktober 2022 — den bortre tidsgräns som gäller i dag — fram till årsskiftet. Förlängningen avser bara fortsatta utbetalningar till personer som under september 2022 hade rätt till garantipension i ett annat land inom EES eller till Schweiz. Dessutom föreslås att motsvarande regler för personer bosatta i Storbritannien och Nordirland ska förlängas till årsskiftet.
Skälet till att Sverige överhuvudtaget lägger fram denna typ av förslag är att EU-domstolen tidigare har underkänt den nuvarande konstruktionen av den svenska garantipensionen. Därför har regeringen valt att besluta om en tidsbegränsad tillfällig förlängning nuvarande regelverk, med motiveringen att man arbetar med en ny konstruktion som ska uppfylla EU:s krav. Tidsbegränsningen har tidigare förlängts flera gånger.
Försäkringskassan, och Inspektionen för Socialförsäkring har lämnat mycket kortfattade svar med innebörden att man tillstyrker promemorian eller inte har några synpunkter.
Men alla är inte nöjda med förslaget i promemorian och regeringens hantering av garantipensionen.
Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund, SPF Seniorerna och Riksförbundet PensionärsGemenskap lämnar i ett gemensamt remissvar kritik mot regeringskansliet för att man ännu inte har presenterat ett konkret förslag om hur nuvarande regler för garantipensionen ska förändras. Visserligen tillstyrks förslagen i promemorian, men samtidigt framförs kritik mot att inga besked har lämnats hittills om en långsiktig lösning.
Så här heter det bland annat i remissvaret:
— Syftet med den tillfälliga regleringen har varit att säkerställa att enskilda personer inom EES eller i Schweiz fortsatt ska få garantipension utbetald till dess att regeringen tagit ställning till nästa steg i hanteringen av garantipensionen efter EU-domstolens dom, framför allt förslagen från Garantipensionsutredningen. Nu görs dock bedömningen att någon förändring av den nuvarande regleringen inte kan genomföras i närtid, varken utifrån Garantipensionsutredningens förslag eller på annat sätt. Skälen till detta framförs dock inte. Inte heller om garantipensionsutredningens förslag fortfarande är aktuella eller inte.
I remissvaret påpekas det också att pensionen måste vara förutsägbar:
— För att pensionen ska ge ekonomisk trygghet under hela pensionstiden så krävs det att den är förutsägbar. Med ett inkomstgrundat pensionssystem så borde det dock vara statens strävan att hitta långsiktiga lösningar för att minska behovet av grundskyddet för att målet med den allmänna pensionen ska kunna uppnås för fler.
Undertecknarna av remissvaret framför även att det borde tillsättas en ny utredning om garantipensionens framtid, om tidigare utredningsförslaget inte är aktuella:
— Om garantipensionsutredningens förslag inte längre är aktuella så krävs här att en ny utredning tillsätts skyndsamt och då som en del i en sammantagen översyn av hela pensionssystemet, heter det i det gemensamma remissvaret som undertecknats av Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande för Svenska KommunalPensionärernas Förbund, Eva Eriksson, förbundsordförande för SPF Seniorerna och Ann-Christin Lindbom, förbundsordförande för Riksförbundet PensionärsGemenskap.
Föreningen Svenska i Världen skriver i sitt remissyttrande att man anser att det är fel att nuvarande regelverk för garantipensionen ska vara tidsbegränsat till årsskiftet, samtidigt som det inte finns något förslag om vad som ska ersätta de nuvarande reglerna.
— I promemorian framkommer nu att de tillfälliga förlängningarna av lagen om fortsatt utbetalning av garantipension till personer bosatta utanför Sverige enbart varit tillfälliga lösningar fram tills dess att ett nytt system finns på plats. Trots att det inte finns ett nytt system inom räckhåll beslutar man nu att utbetalningarna helt kommer att upphöra, vilket vi anser är fel. Svenskar i Världen motsätter sig därför utredningens förslag som innebär att 47 900 personer inom EES, Schweiz och Förenade kungariket helt och hållet ska fråntas rätten till detta stöd redan från januari 2023, heter det i remissvaret.
