Etikett: Magdalena Andersson

Regeringens nya prognos: Sveriges BNP minskar med 4 procent i år

Posted on mars 31, 2020 by - Allmänt

Den svenska ekonomin bedöms minska med 4 procent i år och arbetslösheten stiger till 9 procent. Den bedömningen gör regeringen i dag i en prognos som presenterades av finansminister Magdalena Andersson vid en presskonferens kl 10.

Hur mycket påverkas svensk och internationell ekonomi av corona-krisen?

I dag på morgonen presenterades en ny prognos för makroekonomin och de offentliga finanserna.

Bedömningen är att världsekonomin — liksom den svenska ekonomin — bedöms gå in i en lågkonjunktur med en kraftigt negativ BNP-tillväxt under året.

Svensk BNP bedöms minska med 4 procent 2020, vilket är i paritet med fallet under finanskrisen. Den negativa tillväxten och de omfattande varsel som hittills rapporterats bekräftar bilden av att arbetsmarknaden kommer att försämras markant med fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet. Sysselsättningsgraden väntas falla tydligt till strax under 67 procent, jämfört med 68,3 procent 2019, och arbetslösheten stiga till 9 procent 2020.

Återhämtningen förväntas pågå under flera år med ett resursutnyttjande som är långt under det normala de närmaste åren.

Bedömningen baseras bland annat på analyser av hur olika branscher påverkas av de åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridningen och hur ekonomin har reagerat vid tidigare kriser.

De omfattande finanspolitiska åtgärderna och fallande skatteintäkter förväntas leda till stora underskott i de offentliga finanserna. Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i år försämras till -3,8 procent av BNP. Sveriges historiskt låga skuldkvot ger dock ett bättre utgångsläge än många andra länder.

Regeringen betonar samtidigt att osäkerheten i prognosen är mycket stor.

Corona-krisen: Här är regeringens nya krispaket för småföretag

Posted on mars 25, 2020 by - Allmänt

På onsdagseftermiddagen presenterade regeringen ett nytt krispaket med anledning av corona-krisen. Det nya krispaketet syftar i första hand till att stötta småföretagen. 

Det här är de huvudsakliga förslagen i den extra ändringsbudgeten:

• Statlig lånegaranti. För att göra det lättare för företagen att finansiera sig föreslås en statlig lånegaranti där staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter.

• Arbetsgivaravgifterna sänks under fyra månader. En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna föreslås för perioden mars—juni, så att enbart ålderspensionsavgiften betalas. Nedsättningen föreslås gälla för upp till 30 anställda på den del av lönen för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad, vilket innebär en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad. För enskilda näringsidkare föreslås motsvarande nedsättning av egenavgifterna.

• Hyresstöd för företag i drabbade branscher. För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter på grund av coronaviruset i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang — och vissa andra verksamheter — föreslår regeringen nu ett stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran. Stödet ska kunna sökas i efterhand och gäller perioden 1 april–30 juni.

• Möjligt att sätta in 2019 års vinst på periodiseringsfond. Ett förslag är också att reglerna om periodiseringsfonder ändras så att egenföretagare kan sätta av 100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 till en periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor, som sedan kan kvittas mot möjliga framtida förluster. Därmed kan många få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019.

• Anstånd även för årsbetald moms. Dessutom breddas det tidigare presenterade förslaget om möjligheter att få anstånd med skatteinbetalning så att det också gäller moms som redovisas årsvis. På så sätt kan många egenföretagare bland annat få anstånd med moms som annars ska betalas under våren.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Avsikten är att förslagen ska överlämnas till riksdagen i en extra ändringsbudget inom kort.

Corona-krisen: Slopad karensdag i regeringens ändringsbudget

Posted on mars 11, 2020 by - Allmänt

I regeringens extra ändringsbudget, med anledning av corona-krisen, föreslås bland annat att karensdagen slopas. 

Den extra ändringsbudgeten presenterades vid en pressträff på onsdagen. På pressträffen deltog företrädare för regeringen och för samarbetspartierna; finansminister Magdalena Andersson, Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström, Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson och finansmarknadsminister Per Bolund.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, och innehåller förslag på fyra olika områden.

• Staten betalar för slopad karensdag.
Den mest genomgripande förändringen som föreslås är slopandet av den nuvarande karensdagen. Staten föreslås betala ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet och anslaget för smittbärarpenning höjs. Enligt regeringen bedöms det kunna minska smittspridningen, och därmed belastningen på vården.

• Korttidsvecka från maj, anstånd med skatt och avgifter.
Flera åtgärder föreslås för att stötta företag som drabbas ekonomiskt. Förslaget om korttidsarbete, som syftar till att undvika uppsägningar och ge företagen möjlighet att snabbt komma igång igen när läget vänder, tidigareläggs till den 1 maj. Företag ska kunna få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt i upp till ett år, under förutsättning att det rör sig om skatter och avgifter för högst två månader.

• Extrapengar till kommuner och regioner.
Kommuner och regioner ska enligt regeringen kompenseras för extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården kopplade till coronaviruset. Det kan handla sådant som högre kostnader för personal, högre kostnader för att säkra bemanningen av 1177 Vårdguiden, laboratorieanalyser, extra materielåtgång och smittspårning.

• Extrapengar till statliga myndigheter
Folkhälsomyndigheten får ett tillskott på 41 miljoner kronor för i första hand personalkostnader. Socialstyrelsen får ett tillskott på 20 miljoner kronor för främst personalkostnader, utbildningsinsatser och materiel. Läkemedelsverket får ett tillskott på 5 miljoner kronor för att säkerställa läkemedelsförsörjningen. Socialstyrelsens låneram tredubblas från 100 till 300 miljoner kronor för att kunna köpa bland annat skyddsutrustning och provtagningsutrustning.

Samtidigt betonar regeringen i sin information att det är svårt att veta vad som händer framöver, och att det kan komma att behövas ytterligare åtgärder:

— Osäkerheten i det nuvarande läget är stor och läget kan snabbt komma att förändras. Utöver vad som presenteras idag undersöks ett stort antal ytterligare åtgärder som snabbt ska kunna vidtas om behov uppstår. Regeringen för dialog med riksdagen så att åtgärder som kräver riksdagsbeslut ska kunna beslutas så snart som möjligt, skriver regeringen i sin pressinformation.

Här hittar du hela pressmeddelandet om den extra ändringsbudgeten, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Magdalena Andersson: Corona sänker BNP med 0,3 %

Posted on mars 4, 2020 by - Allmänt

Effekterna av coronaviruset påverkar svensk ekonomi genom att sänka BNP med cirka 0,3 procent. Det bedömningen gör regeringen, enligt finansminister Magdalena Andersson vid en presskonferens under onsdagen. 

— Det nya coronavirusets utbredning får inte bara humanitära konsekvenser utan även ekonomiska. Vi har betalat av på statsskulden och Sverige har starka offentliga finanser med möjlighet att vidta finanspolitiska åtgärder vid behov, säger finansminister Magdalena Andersson i en presskommentar.

På global nivå uppskattas BNP minska med 0,5 procentenheter. Samtidigt betonar regeringen att effekterna är osäkra såväl globalt, i EU som i Sverige.

— Vi följer utvecklingen noga och har nära kontakt med våra expertmyndigheter, företag och fackliga organisationer för att snabbt kunna agera om läget förändras, säger Magdalena Andersson.

”Inga planer på skärpt skatt på sjukvårdsförsäkringar”

Posted on februari 10, 2020 by - Sak

Nej, regeringen har inga planer på att skärpa förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkringar. Det framgår indirekt av finansminister Magdalena Anderssons svar på en riksdagsfråga från den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Tony Haddou.

Det var i januari som den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Tony Haddou ställe en riksdagsfråga där han ville ha besked om finansminister Magdalena Andersson var beredd att skärpa lagstiftningen om förmånsbeskattning av privata sjukförsäkringar som betalas av arbetsgivaren. Han pekade i sin fråga på att försäkringsbolagen under förra året bidrog till att Skatteverket under förra året beslutade att 40 procent av försäkringarna befriades från beskattning, eftersom de avsåg tjänster som inte omfattades av förmånsbeskattningen.

— Försäkringsbolagen har därmed förhandlat bort nästan halva lagstiftningen, menar Tony Haddou, och beskrev ställningstagandet som att Skatteverket lättvindigt gått med på krav som saknar logisk och lagstiftningsmässig grund.

Finansminister Magdalena Andersson har nu kommit med sitt svar på riksdagsfrågan. Av svaret kan man läsa ut att det inte finns några planer på att förändra beskattningen.

— Sjukvårdsförsäkringar innehåller ofta både skattepliktiga och skattefria vårdinsatser, vilket innebär att en proportionering måste göras vid beräkningen av försäkringarnas förmånsvärde. Skatteverket har, i syfte att förenkla tillämpningen av de aktuella reglerna, i ett ställningstagande utformat riktlinjer för hur denna beräkning kan göras enligt en schablon, säger Magdalena Andersson i sitt svar på riksdagsfrågan, och fortsätter:

— Målsättningen är att svenska skatteregler ska vara förutsebara och enkla att tillämpa. Riktlinjer som bidrar till detta gynnar generellt sett både skattebetalare och arbetsgivare men även Skatteverket och andra aktörer.

Av svaret framgår också att finansminister ser det som viktigt att privata sjukvårdsförsäkringar beskattas, till den del de innehåller vårdinsatser som utgör hälso- och sjukvård.

Hon påpekar också i sitt svar att regeringen nyligen har gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att beskriva riskerna med att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar ges företräde till hälso- och sjukvården framför patienter som får offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Detta uppdrag ska redovisas senast den 31 mars 2020.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av finansministerns svar på riksdagsfrågan om beskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar.


Riksdagsledamot (V) vill skärpa skatten på vårdförsäkringar

Posted on januari 27, 2020 by - Sak

Den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Tony Haddou vill i en riksdagsfråga ha besked om finansminister Magdalena Andersson är skärpa lagstiftningen när det gäller förmånsbeskattning av privata sjukförsäkringar som betalas av arbetsgivaren.  

Tony Haddou menar i sin riksdagsfråga att det inte är förenligt med principen om vård efter behov och på lika villkor att det genom en sjukvårdsförsäkring är möjligt att komma före till bättre vårdkvalitet och tillgänglighet, inom ramen för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Han beskriver det som att försäkringsbolagen under förra året fick Skatteverket att ändra sitt ställningstagande rörande förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar så att hela 40 procent av försäkringarna har befriats från beskattning.

— Försäkringsbolagen har därmed förhandlat bort nästan halva lagstiftningen, menar Tony Haddou, och beskriver ställningstagandet som att Skatteverket lättvindigt gått med på krav som saknar logisk och lagstiftningsmässig grund

— Avser ministern att ända i lagstiftningen så att syftet med förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar återupprättas?, skriver Tony Haddou slutligen i sin riksdagsfråga till finansministern.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Tony Haddous hela skrivelse om beskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar.


Magdalena Andersson slår tillbaka mot Pensionsmyndigheten

Posted on september 26, 2019 by - Pension

Finansminister Magdalena Andersson slår nu tillbaka mot Pensionsmyndighetens rapport om pensionärsskatten. ”Det är ett bisarrt sätt att resonera”, säger finansministern i en kommentar i en TT-intervju om Pensionsmyndighetens resonemang — och kallar i intervjun hela diskussionen om pensionärsskatten för ”en osmaklig soppa”. 

Det var i förra veckan som Pensionsmyndigheten publicerade en rapport som gick igenom beskattningen för personer över 65 år med pensionsinkomst,  jämfört med beskattningen av förvärvsarbetande 65 år eller yngre.

I rapporten, med titeln ”Finns det en pensionärsskatt?” sågade myndigheten föreställningen i politiken om att pensionärer — på grund av jobbskatteavdraget för förvärvsarbetande — har en högre beskattning än andra. Pensionsmyndigheten kom fram till att som kollektiv betalar samtliga äldre än 65 år cirka 0,9 miljarder kronor mindre i skatt jämfört med om de beskattats som förvärvsaktiva 65-åringar eller yngre.

— Vår rapport visar att personer över 65 år betalar en lägre skatt jämfört med om de skulle betala skatt enligt samma regler som förvärvsaktiva 65 år eller yngre, sade Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en kommentar i samband med att rapporten släpptes.

Men nu slår finansminister Magdalena Andersson tillbaka mot med full kraft, och hävdar att Pensionsmyndigheten blandar äpplen och päron.

– Vilken glädje har en utsliten undersköterska av att en direktör kan jobba fram till 70 med lägre skatt? säger hon i TT-intervjun, som en kommentar till att myndigheten räknat in även de som jobbar och har löneinkomst efter 65, där skatten blir lägre på grund av ett förstärkt jobbskatteavdrag.

Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr skriver som en kommentar i ett mejl till TT att han tolkar finansministerns uttalanden som att hon bekräftar att personer över 65 år redan har lägre skatt än yngre; särskilt de med låga inkomster.

Här hittar du hela rapporten från Pensionsmyndigheten.

Här kan du läsa TT-intervjun med finansminister Magdalena Andersson i sin helhet, publicerad bland annat i Svenska Dagbladet.

 

Bankskatten gäller inte bara banker

Posted on september 1, 2019 by - Allmänt

Höjda försvarsanslag har gett regeringen anledning att införa en ny skatt som ska inbringa fem miljarder kronor per år. Den kallas ”bankskatt” men gäller hela finanssektorn. Kanske också livbolagen?

När regeringen senast ville införa en skatt på finanssektorn, för drygt två år sedan, drogs förslaget snabbt tillbaka, delvis beroende på att den föreslagna skatten skulle drabba även ömsesidiga livbolag. Den gången beräknades skatten inbringa mellan 3,7 och 7,0 miljarder kronor årligen.

Den nya ”bankskatt” som regeringen än så länge har undvikit att beskriva ska ge statskassan 5 miljarder kronor om året, alltså ungefär lika mycket som det tidigare förslaget. Om detta betyder att det är samma förslag som kommer tillbaka i något modifierad form återstår att se.

Av regerings kortfattade pressmeddelande framgår i alla fall att skatten inte nödvändigtvis kommer att gälla enbart banker:

”En finansiell kris kan ge upphov till utdragna perioder av minskad produktion och sysselsättning och djupa nedgångar på tillgångsmarknaderna. Detta kan i sin tur försämra de offentliga finanserna genom lägre skatteintäkter och högre offentliga utgifter. Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatteuttaget från finanssektorn öka.

Regeringen avser att införa en sådan skatt på 5 miljarder kronor 2022 och finansiera tillskottet till försvaret 2022 med skatten. Exakt utformning av hur bankskatten ska se ut återkommer Regeringen till. Skatten ska också vara förenlig med EU:s statsstödsregelverk.”

Det förslag som skrotades år 2017 påminde om den danska modellen med ”lønsumsafgift” på finansiella tjänster. I Danmark betalade då företag i finansbranschen en extra arbetsgivaravgift på 13,6 procent av lönesumman. Den gav runt sex miljarder DKK till den danska statskassan. I år är den danska avgiften 15,0 procent, och den är tänkt att öka successivt upp till 15,3 procent år 2021.

I Sverige skulle den extra arbetsgivaravgiften kallas ”finansiell verksamhetsskatt” och nivån ligga på 15,0 procent direkt vid införandet. Hur stora skatteintäkter detta skulle gett vet vi inte, eftersom förslaget drogs tillbaka. Den gången var det framför allt konsekvenserna för de ömsesidiga livbolagen och den finansiella tekniksektorn som fick regeringen att backa. Nu tror man sig kanske ha hittat ett sätt att undvika dessa konsekvenser. Eller så har man valt att bortse från dem.

En konsekvens som är omöjlig att undvika är dock kritik från branschen. Snabbast ut var Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen, som i en kommentar säger:

”En bankskatt skulle slå hårt mot jobb och tillväxt. Tillfället är dessutom olyckligt då ekonomin nu är på väg in i en avmattning och det nya Baselregelverket för kapitaltäckning sannolikt kommer hålla tillbaka företagens kreditförsörjning.

Bankerna gör inga övervinster. De har lägre lönsamhet än de svenska börsbolagen i övrigt. Dessutom betalar de speciella avgifter, som är väl tilltagna och reserveras, för att staten ska kunna hantera finansiella kriser. Jag ser också att det saknas en legitim grund för en bankskatt. Vi kan inte ha ett skattesystem som innebär godtycklig straffbeskattning av enskilda verksamheter och branscher.”

Skattefria pensioner ska stoppas genom nytt avtal med Portugal

Posted on maj 16, 2019 by - Pension

Regeringen meddelade på torsdagen att ett nytt avtal mellan Sverige och Portugal tecknats, som innebär att det inte längre kommer att vara möjligt att flytta till Portugal för att ta ut tjänstepension skattefritt.

Avtalet ändras nu så att pensioner får beskattas i den stat som de utbetalas ifrån. Pensioner utbetalade ut från Sverige till personer i Portugal kan med andra ord beskattas i Sverige. Det nya avtalet träder i kraft tidigast i januari 2020 och kräver godkännande av riksdagen.

Bakgrunden till ändringen i avtalet är de regler som infördes 2009 som gör det möjligt att flytta till Portugal och ta ut pension från tidigare privat anställning i Sverige helt skattefritt.

— Mycket höga privata pensioner och fallskärmar från Sverige ska inte kunna tas ut helt skattefritt i Portugal, samtidigt som vanligt folk som slitit ett helt yrkesliv gör rätt för sig. Det här har varit en orättvis lucka i regelverket som vi nu täpper till, säger finansminister Magdalena Andersson i en presskommentar.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ladda ned det nya skatteavtalet.

Sverige förhandlar med Portugal om slopad skattefrihet för pension

Posted on augusti 27, 2018 by - Pension

Efter många turer ska Sverige nu inleda  förhandlingar med Portugal om att förändra dagens situation där svenskar i Portugal kan ta ut sin tjänstepension helt skattefritt.   

Finansminister Magdalena Andersson säger i en intervju att man nu har påbörjat förhandlingar där dubbelbeskattningsavtalet med Portugal ska skrivas om.

– Om inte Portugal tar ut skatt på svenska pensioner, ska det bli skatt i Sverige. Som det ser ut i dag kan vi inte ha det, säger hon i intervjun med SVT Nyheter.

De senaste åren har det varit en kraftig ökning av antalet svenskar som flyttar till Portugal, inte minst på grund av möjligheten att slippa skatt på tjänstepensioner. Dagens regelverk innebär att svenskar kan bosätta sig i Portugal i fem år och plocka ut hela tjänstepensionen skattefritt under dessa år.

Ett möte på ministernivå förbereds just nu mellan Sverige och Portugal.

Här kan du läsa hur SVT har rapporterat om de kommande förhandlingarna med Portugal. 

Regeringens nya bankskatt väntas kosta 3-4 miljarder kr per år

Posted on augusti 23, 2018 by - Allmänt

Finansminister Magdalena Andersson meddelade i dag på morgonen i en TT-intervju att regeringen avser att införa en ny bankskatt som ska ge statskassan 3-4 miljarder kronor per år. Dessutom vill regeringen ha en extra skatt på de högsta kapitalinkomsterna. 

Kommer regeringen att sitta kvar efter valet? 

Ingen vet. Just nu verkar det kanske inte som det troligaste alternativet. Men vad som händer i regeringsbildningen efter valet är å andra sidan så oklart att vad som helst verkar kunna hända. 

Och om nuvarande regeringen sitter kvar, då planerar man att införa två nya skatter. Det deklarerade finansminister Magdalena Andersson i en intervju med TT i dag på morgonen. 

Den ena skatten tycks vara en skatt på höga kapitalinkomster, eftersom den säg ska riktas mot dem som har de allra högsta inkomsterna. Med andra ord tycks det som om regeringen planerar för något slags progressivitet för kapitalskatten. Denna skatt är tänkt att ge 1-2 miljarder kronor per år.

Finansministern säger så här i TT-intervjun: 

– Vi pratar inte om en förmögenhetskatt, inte om en arvs- och gåvoskatt och inte om en fastighetsskatt eller en reavinstskatt. Vi pratar om skatt på kapitalinkomster. Vi vill se över hur man ska kunna göra det och vi är öppna för olika tillvägagångssätt.

Förra året drog regeringen tillbaka sitt kritiserade förslag om en bankskatt. Men nu planerar regeringen alltså för en ny bankskatt. På samma sätt som det tidigare förslaget, är denna skatt tänkt att baseras på verksamhet i Sverige. Den måste alltså betalas oavsett om en bank har huvudkontor i landet eller inte, meddelar Magdalena Andersson. Med andra ord slipper inte Nordea undan den nya bankskatten genom sin planerade flytt till Finland. 

Det har hittills inte sagts något om den nya bankskatten även kommer att påverka försäkringsbolag och andra finansiella företag.  

Över huvud taget tycks det som om det i dag inte finns något konkret färdigt förslag kring de föreslagna nya skatterna. Ingen ytterligare information finns exempelvis att hämta från finansdepartementet eller från Socialdemokraterna kring vallöftet om de nya skatterna.

Här kan du ta del av hela TT-intervjun om bankskatten och kapitalskatten.  

Hård kritik från Svensk Försäkring mot nya skadeförsäkringsskatten

Posted on mars 23, 2018 by - Sak

Skyddet för försäkringstagarna riskerar att försämras av de nya reglerna för företagsskatt som föreslogs i veckan. Det skriver Svensk Försäkring i en kritisk kommentar till lagförslaget, som bland annat innebär en ny skatt på skadeförsäkringsföretagens säkerhetsreserv. 

Det var den 21 mars som finansminister Magdalena Andersson presenterade lagrådsremissen
”Nya skatteregler för företagssektorn”. Lagrådsremissen innehåller bland annat ett förslag om
sänkning av bolagsskatten till 20,6 procent. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

I lagrådsremissen föreslås bland annat att det ska införas en löpande beskattning av skadeförsäkringsföretagens säkerhetsreserv. Förslaget motiveras med att beskattningen ska vara densamma som för periodiseringsfonder. 

Skadebolagens säkerhetsreserv finns för att täcka eventuella framtida stora förluster. Enligt Svensk Försäkring är syftet därmed att skydda försäkringstagarna. 

Införandet av en beskattning av säkerhetsreserven riskerar att leda till att skyddet för försäkringstagarna minskar, menar Svensk Försäkring. En annan möjlig konsekvens är att det blir ett sämre produktutbud av försäkringar att välja mellan.

– Vi motsätter oss förslaget om beskattning av säkerhetsreserven och tycker att det finns stora brister i förslaget, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

Enligt Svensk Försäkring är det inte rimligt att likställa periodiseringsfonder med säkerhetsreserven.

– Skillnaderna mellan säkerhetsreserven och periodiseringsfonder är stora, säger Jonas Söderberg. Exempelvis är en minskning av säkerhetsreserven, till skillnad från periodiseringsfonder, strikt reglerad. Periodiseringsfonder syftar enbart till en inkomstmässig resultatutjämning mellan åren, medan syftet med säkerhetsreserven är att skydda försäkringstagarna. Förslaget saknar en analys av hur försäkringstagarna riskerar att påverkas negativt av förslaget.

Bolagsskatten sänks till 20,6% – ränteavdragen begränsas

Posted on mars 21, 2018 by - Allmänt

Nu kan bolagsskatten komma att sänkas till 20,6 procent från dagens 22 procent. Sänkningen sker i två omgångar fram till år 2021. Samtidigt begränsas ränteavdrag i företagen. Regeringen presenterade förslaget under onsdagen vid en pressträff. 

Förslaget sägs medföra en större neutralitet i beskattningen av eget respektive lånat kapital och innehåller undantagsregler som gynnar små och medelstora företag. Endast 1 procent av företagen beräknas omfattas av begränsningsreglerna medan små och medelstora företag väntas få en skattesänkning.

– Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat är grunden för tillväxt och jobbskapande. Villkoren för företagande ska stödja sund konkurrens, vara internationellt konkurrenskraftiga och innehålla förutsebara regelverk, säger finansminister Magdalena Andersson.

Förslaget om begränsningar av ränteavdrag får samtidigt som effekt att det kan bli svårare att föra ut vinster från landet genom ränteavdrag. Dessutom föreslås nya skatteregler för leasingavtal.

– Förslagen innebär att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag blir svårare, vilket ökar skattesystemets legitimitet. Incitamenten till skuldsättning minskar också och därmed ökar motståndskraften i ekonomin, säger Magdalena Andersson.

Regeringen anser dock att det kan finnas skäl till undantag från begränsningsreglerna för långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt, något som regeringen avser att återkomma till.

Här kan du ta del av hela lagrådsremissen. 

M-riksdagsledamot frågar om skatten på vårdförsäkringar

Posted on december 6, 2017 by - Sak

Margareta Cederfelt, riksdagsledamot för Moderaterna, har ställt en riksdagsfråga till finansminister Magdalena Andersson om den planerade skatten på sjukvårdsförsäkringar betalda av arbetsgivaren. 

I sin frågeställning pekar Margareta Cederfelt på att den förmånsbeskattning för den vård som arbetsgivaren betalar via privata vårdföretag och vårdförsäkringar skulle drabba omkring en halv miljon människor. Hon påpekar att 61 procent av alla remissyttranden har avstyrkt förslaget.

Det har bland annat nämnts att förslaget riskerar att leda till fler och längre sjukskrivningar. I flera remissyttrande har det också sagts att sjukvårdsförsäkring inte handlar om en försäkring för höginkomsttagare, eftersom många företag tecknar försäkringen för samtliga sina anställda.

Den fråga hon vill ha svar på från finansministern formuleras så här: 

– Är finansministern, med beaktande av att majoriteten av remissinstanserna har uttalat sig negativt om beskattning av en av arbetsgivaren tecknad sjukvårdsförsäkring, beredd att dra tillbaka sitt förslag?

Katrin Westling Palm går från Pensionsmyndigheten till Skatteverket

Posted on oktober 5, 2017 by - Pension

Regeringen meddelade i dag att Katrin Westling Palm utsetts till ny generaldirektör för Skatteverket. Hon är i dag generaldirektör för Pensionsmyndigheten. 

Katrin Westling Palm har varit chef för Pensionsmyndigheten sedan 2010, då myndigheten bildades. Dessförinnan var hon överdirektör vid Skatteverket där hon även varit ekonomidirektör och planeringschef 1997–2004. Hon är även ledamot i flera rådgivande organ som Rådet för digitalisering, Ekonomistyrningsverkets insynsråd samt ordförande i myndigheternas e-samverkansprogram.

Så här uttalade sig finansminister Magdalena Andersson om utnämningen till ny chef för Skatteverket: 

– Skatteverket är en av statsförvaltningens centrala myndigheter och genom skatteintäkter finansierar vi välfärden. För att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter är det viktigt att verksamheten fortsatt håller hög kvalitet och att det finns ett högt förtroende för Skatteverket. Jag är därför mycket glad över att tillkännage att regeringen i dag utsett Katrin Westling Palm som ny generaldirektör för Skatteverket. Med sin gedigna erfarenhet av att leda och utveckla statliga myndigheter tillsammans med hennes tidigare erfarenhet av Skatteverket är hon mycket lämpad att leda myndigheten. Hon kommer att stärka förtroendet för myndigheten externt och internt, säger finansminister Magdalena Andersson i en kommentar.