Etikett: Magdalena Andersson

Nu får Skatteverket veta mer om utländska k-försäkringar

Inom några kommer 25 länder inom EU att börja skicka information direkt till svenska Skatteverket om svenskars kapitalförsäkringar utomlands. Det rapporterar TT i dag. 

Bakgrunden till att andra EU-länder ska skicka information om svenskars kapitalförsäkringar, värdedepåer och livförsäkringar är ett nytt EU-direktiv som trädde i kraft förra året, samt diskussioner inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. 

Österrike är till en början utanför informationsutbytet, men ansluter nästa år. Ytterligare 50 länder inom OECD kommer också att ansluta 2018. 

”Det här är ett väldigt, väldigt viktigt steg. Vi ska dra åt nätet kring de som försöker smita från att betala skatt och nu blir det svårare att undkomma skatt genom att gömma pengar utomlands”, säger finansminister Magdalena Andersson till TT.

Här kan du läsa TT:s artikel i ämnet, publicerad på di.se. 

Så ändrar regeringen på sitt förslag om resolutionsavgiften

Regeringen lägger nu fram ett nytt ändrat förslag om resolutionsavgiften, det vill säga den avgift bankerna betalar för att bygga upp en fond inför en eventuell bankkris. Enligt det nya förslaget trappas avgiften av tills nuvarande målnivå har uppnåtts – det vill säga 3 procent av insättningarna – då avgiften försvinner helt.

Den så kallade resolutionsavgiften har varit en följetong de senaste månaderna. 

Regeringens första förslag fick bland annat Nordea att ilskna till, och på allvar utreda möjligheterna till ett flytt av huvudkontoret från Sverige. Nordea har ännu inte tagit ställning i frågan om flytt. 

I dag på morgonen presenterade regeringen sitt omarbetade förslag om resolutionsavgiften. 

Där framgår bland annat att – till skillnad från tidigare – taket för avgiften ska ligga kvar. Det blir med andra ord inte fråga om en evig avgift för bankerna. Avsikten är att avgiften ska trappas ned efterhand, efter en höjning nästa år.  

– Vi har tittat noga på de remissvar som inkommit. Vår bedömning är att vårt nya förslag är väl avvägt, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Regeringen skriver i sitt förslag att banksektorn gör stora vinster och att det är i goda tider som risker för den finansiella stabiliteten byggs upp, exempelvis genom ökad skuldsättning och stigande tillgångspriser. Därför menar regeringen att avgiftsuttaget till resolutionsreserven bör ökas.

Samtidigt finns skäl att ta intryck av remisskritiken mot promemorians förslag. Det gäller inte minst vissa av de invändningar som Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Sveriges riksbank framför, skriver regeringen.

– Sverige har en stor, koncentrerad och växande banksektor. Det innebär att det i Sverige finns behov av en stor resolutionsreserv, säger finansminister Magdalena Andersson i pressinformationen i dag från regeringen.

Regeringens förslag är nu att resolutionsavgiften ska vara 0,125 procent av avgiftsunderlaget för 2018, 0,09 procent för 2019 och 0,05 procent från år 2020 – fram tills 2025 då fonden beräknas vara fylld. Målnivån för resolutionsavgiften, tre procent av de garanterade insättningarna, kvarstår oförändrad.

En förtäckt skatt! Resolutionsavgiften ifrågasätts i riksdagsfråga

Maria Malmer Stenergard, riksdagsledamot för moderaterna, ifrågasätter höjningen av resolutionsavgiften; bankernas avgift till den reserv som i ett krisläge ska användas för att återkapitalisera banker.

I en riksdagsfråga till finansminister Magdalena Andersson skriver hon att den utformning som regeringen föreslår innebär en förtäckt skatt. 

Maria Malmer Stenergard skriver i sin skriftliga fråga att det rimliga vore att medel som kommer in antingen fonderas eller används för att minska statsskulden.

”Den föreslagna konstruktionen innebär att medlen kan användas till löpande utgifter, vilket stärker bilden av att det rör sig om en skatt”, skriver hon.

Frågan som Magdalena Andersson ska svara på formuleras så här:

”Är det finansministerns ställningstagande att den finansiella stabiliteten stärks genom att resolutionsavgifterna kan användas till löpande utgifter i statsbudgeten, och i så fall av vilka skäl?”

Riksbanken garanteras 60 miljarder kronor i eget kapital

Regeringen lägger i dag fram ett förslag som innebär att Riksbanken garanteras 60 miljarder kronor i eget kapital. Endast om det egna kapitalet överstiger den summan ska banken kunna dela ut pengar till staten, enligt förslaget som skickas ut i dag på remiss från Finansdepartementet. 

Förslaget innehåller även regler för hur Riksbanken ska återkapitaliseras, och regler för valutaupplåning. I krissituationer ska Riksbanken ha möjlighet att låna utländsk valuta via Riksgäldskontoret. Förslaget är i linje med finansutskottets betänkande förra året som samtliga riksdagspartier stod bakom.

– Frågan kring Riksbankens finansiella oberoende har i nästan två decennier varit en outlöst fråga och utretts flera gånger. Jag är glad över att vi nu, med ett brett stöd i riksdagen, kan presentera ett förslag som åtgärdar detta, säger finansminister Magdalena Andersson i en presskommentar.

Nya skatteförslag i dag – regeringen kallar till presskonferens

Regeringen har kallat till presskonferens i dag onsdag kl 10.30. Biträdande finansminister Per Bolund kommer att presentera nya skatteförslag. 

Det framgår inte av kallelsen om de nya skatteförslagen har koppling till finansmarknaden, som är Per Bolunds ansvarsområde. 

Regeringen har tidigare meddelat att man avstår från att lägga fram ett förslag om finansskatt, baserat på den utredning som lades fram i höstas. Då meddelade finansminister Magdalena Andersson att regeringen skulle återkomma med ett nytt förslag om finansskatt som var mer inriktat på att träffa de lönsamma bankerna. 

Uppdatering: Förslagen som presenterades på presskonferensen visade sig inte ha någon koppling till finansmarknaden, utan handlade i första hand om att införa en svensk flygskatt senare under året. Förslaget ska enligt regeringen göra det möjligt att finansiera ett förslag om en utvidgad sänkning av arbetsgivaravgiften för de första anställda i småföretag. Förslaget om flygskatt är tänkt att ligga i linje med det utredningsförslag som lades fram under förra året. 

Ytterligare en moderat i riksdagen ifrågasätter finansskatten

Moderaterna som parti har inte något emot en finansskatt i sig.

Tvärtom.

Allianspartierna flera gånger uttalat sig gemensamt för att det vore lämpligt att beskatta finanssektorn lite extra, eftersom den gynnas av att vara momsbefriad. 

Däremot är flera moderata riksdagsledamöter motståndare till den modell för finansskatt som presenterades i en utredning tidigare under hösten. 

Riksdagsledamoten Jörgen Warborn (M) har kommit med en interpellation, där han ifrågasätter utredningens modell med en extra arbetsgivaravgift för verksamheter med finansiella intäkter.

Detta eftersom det riskerar att slå ut bankkontor i landsorten. 

I interpellationen ställer Jörgen Warborn två frågor till finansminister Magdalena Andersson.  

• Avser finansministern att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som förslaget kan få för landsbygdens utveckling?

• Överväger finansministern och regeringen andra lösningar än en skatt på lönekostnader?

Här kan du läsa Jörgen Warborns interpellation i sin helhet. 

Riksdagsfråga till Magdalena Andersson ifrågasätter finansskatten

Är finansministern beredd att ta fram andra modeller för utformningen av finansskatten, som inte slår lika hårt mot svenska jobb i finanssektorn? Det frågar riksdagsledamoten Lotta Finstorp (M) i en riksdagsfråga till Finansminister Magdalena Andersson (S). 

Bakgrunden till riksdagsfrågan är utredningen om finansskatt som lades fram i november. Utredaren föreslår där en finansskatt med utformning enligt dansk modell, där en särskild skatt på lönesumman införs.

Lotta Finstorp vänder sig emot att denna modell riskerar att leda till sämre service för bankkunderna, när det blir färre anställda i bankerna, och att kunderna tvingas betala mer för bankernas tjänster.

Därför vore det bättre med en alternativ beskattning som inte slår lika hårt mot jobben, menar Lotta Finstorp. 

Klicka här för att läsa hela riksdagsfrågan. 

 

Oj, vilken brådska! Remiss på finansskatten ute redan nu

Redan den 15 februari ska remisserna på den nya utredningen om införande av en 15-procentig finansskatt vara inne. 

I förra veckan, den 7 november, fick regeringen utredningen ”Skatt på finansiell verksamhet”.

Redan i dag, den 15 november, väljer regeringen att skicka ut utredningen på remiss. Remisstiden blir tre månader vilket innebär att remissvaren ska vara inne senast den 15 februari. 

Det kan sägas vara osedvanligt raskt marscherat när det gäller att gå från utredning till remissomgång. Möjligen kan det ge en hint om vilken vikt regeringen lägger vid att få lagförslaget på plats så snart som möjligt för att kunna låta det finnas med i budgetpropositionen för 2018. 

I utredningen föreslås, i kort sammanfattning‚ att företag med intäkter av finansiell verksamhet ska betala en extra arbetsgivaravgift på 15 procentenheter. Detta väntas ge regeringen extra skatteintäkter på mellan 3,7 och 7,0 miljarder kronor per år – troligen i den övriga delen av spannet, enligt utredaren. Med andra ord är det mycket pengar som står på spel. Undra på att finansdepartementet är angeläget om att få allting på plats så snart som möjligt. 

Här kan du se vilka remissinstanser som har bjudits in att inkomma med svar på remissen. 

Nya finansskatten kan kosta finanssektorn upp till 7 Mdr kr per år

Den nya finansskatten kan komma att kosta finanssektorn mellan 3,7 och 7,0 miljarder kronor från och med år 2018. Den bedömningen görs i utredningen ”Skatt på finansiell verksamhet”. Den slutliga kostnaden kommer troligen att hamna i det övre spannet, det vill säga närmare 7 miljarder kronor per år.  

Precis som har förutspåtts i förhandsspekulationerna, föreslår utredningen ett slags extra arbetsgivaravgift på lönen för anställda i finansiella företag. Skattesatsen föreslås bli 15 procent.

Den nya finansskatten motiveras som ett slags kompensation för att finansiella tjänster inte har moms på sig.  

Enligt utredningens beräkningar innebär den nya finansskatten en prishöjning med 3,1 procent på banktjänster och 3,7 procent på försäkringstjänster, om kostnaden helt och hållet vältras över på kunderna. 

Finansbranschen har tidigare varnat för konsekvenserna av utredningens förslag. En rapport från Copenhagen Economics pekade på att hela 16 000 arbetstillfällen i hela finanssektorn kan komma att gå förlorade på grund av de dyrare anställningskostnaderna. 

Hans Lindberg, VD för Svenska Bankföreningen, uttalade sig så här i frågan i senaste numret av Affärsvärlden: 

– Jag tycker att det finns ett 80-talstänk över förslaget. Det förutsätter på något sätt att Sverige är isolerat från omvärlden och att det inte finns något flöde av arbetskraft, tjänster och kapital över gränserna. Jag tror att en sådan här extra löneskatt skulle innebära en rejäl skjuts i att utnyttja de möjligheter som finns med att placera olika delar av verksamheterna utomlands. 

I en kommentar från Svensk Försäkring säger chefsekonom Eva Erlandsson bland annat att den extra finansskatten skulle kunna drabba kunder genom försämrad service och höjda avgifter. Den extra löneskatten kan leda till att företag som redan har etablerade organisationer utomlands, väljer att flytta arbetsuppgifter till länder där lönekostnaderna är lägre än i Sverige. Till det kommer att digitaliseringen möjliggör flytt av verksamhet utomlands på ett helt annat sätt än tidigare.

— Finansmarknaden befinner sig just nu i en fas av ökade kostnader till följd av höjda kapitalkrav och ultralåga räntor som riskerar att urholka de framtida pensionerna. Att i det läget införa en extra skatt på arbete som innebär kraftigt höjda personalkostnader är obegripligt. Inte minst i ljuset av regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ter sig därför förslaget som märkligt, säger Eva Erlandsson i pressinformationen.

Det som har lagts fram nu är som sagt ett utredningsförslag.

Visserligen har regeringen sagt sig vara intresserad av att genomföra tankarna på skatt på finansföretag. Men regeringen har inte majoritet i riksdagen, och det är inte givet hur de andra partierna resonerar. 

Klicka här för att ta del av hela utredningen.