Etikett: Maria Landeborn

Maria Landeborn lämnar Skandia för Danske Bank

Danske Bank meddelade under tisdagen att man rekryterat Maria Landeborn som Senior Strateg för bankens affärsområde Wealth Management. Hon tillträder i maj och kommer då även att ansvara för bankens allokerings- och placeringsstrategier och vara bankens talesperson i frågor som rör placeringar och privatekonomi.

Maria Landeborn kommer närmast från Skandia där hon de senaste tre åren har haft en befattning som sparekonom. Hon har tidigare arbetat i olika ledande positioner, bland annat som privatekonom på SBAB och som chef för marknadsanalys på CMC Markets Plc.

– Jag är väldigt glad över att vi lyckats rekrytera Maria Landeborn. Med hennes långa erfarenhet och djupa kompetens inom placeringsområdet kommer vi stärka vårt samlade kunderbjudande inom Wealth Management ytterligare.  Maria är också en etablerad och flitigt anlitad expert i externa sammanhang vilket är en enorm styrka i vår ambition att skapa ännu större kännedom om Danske Bank, säger Linda Fagerlund, chef för Affärsutveckling och Erbjudande inom Wealth Management  Norden, i en presskommentar.

Skandia: Framtidstron ökar trots sjunkande bostadspriser

Ute är det mörkt och kallt. Men svenska folket ser just nu allt annat än mörkt på framtiden. Under fjärde kvartalet har tvärtom optimismen om den ekonomiska utvecklingen stärkts, visar den senaste upplagan av Skandias Plånboksindex.  

Skandia presenterar i dag sitt Plånboksindex för fjärde kvartalet. Undersökningen visar att den ekonomiska optimismen har stigit, i jämförelse med tredje kvartalet. Skandias plånboksindex har ökat med 2 procentenheter, bland annat på grund av ökad tro på stark konjunktur, sjunkande arbetslöshet och förväntningar på en bra börsutveckling. 

Varningarna om sjunkande bostadspriser som har haglat tätt den senaste tiden har med andra ord inte fått humöret att sänkas.  

Även grupper som väntas drabbas hårt av en prisnedgång på bostadsmarknaden – storstadsbor och de som äger sin bostad – har blivit mer optimistiska under fjärde kvartalet, visar Skandias undersökning.

– För den som vill köpa en större bostad är prisfallet snarast en möjlighet att få fler kvadratmeter till ett lägre pris. Även förstagångsköpare som står utanför marknaden kan se det som en chans att köpa 5-15 procent billigare än i våras. För boende i storstäderna kan priset bli flera hundratusen kronor lägre, säger Maria Landeborn, sparekonom på Skandia, i en presskommentar. 

Maria Landeborn påpekar att det är det klokt att se prisnedgången som en väckarklocka, samtidigt som det inte finns anledning till panik.

– Prisnedgången är en påminnelse om att bostadspriserna faktiskt inte alltid stiger. Att amortera och att passa på att spara ihop en räntebuffert när räntorna är låga är två viktiga råd. För den som ska byta bostad är det en extra säkerhet att sälja först och köpa sen, för att inte riskera att bli sittande med dubbla räntekostnader och två bostäder som i värsta fall tappar i värde, säger Maria Landeborn. 

Här kan du läsa hela Skandias senaste Plånboksindexrapport

Pensionärer positivt överraskade av pensionen

Novus har på uppdrag av Skandia undersökt hur pensionärer och blivande pensionärer ser på tryggheten i pensionssystemet. Många är tveksamma före pensionen. Men efter pensioneringen är de betydligt mer positiva.

Undersökningen Seniorbarometern 2017 visar att kvinnor har en mer pessimistisk syn på pensionen än män, framför allt när det gäller de ekonomiska möjligheterna att leva det liv man önskar. Färre än 6 av 10 kvinnor tror att de kommer att kunna leva det liv de vill som pensionärer, jämfört med drygt 7 av 10 bland männen.

– Det finns flera anledningar till att kvinnor i högre grad anser att pensionssystemet inte ger en trygg försörjning. Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män vilket leder till lägre pension, dessutom är det vanligare att kvinnor arbetar deltid och är hemma långa perioder med barn. Även det straffas i pensionssystemet och begränsar möjligheten att leva det liv man önskar som pensionär, säger Skandias sparekonom Maria Landeborn i ett pressmeddelande.

Men skillnaden mellan män och kvinnor är inte lika stor som skillnaden mellan hur man ser på pensionen innan man fått den och efteråt. Det ser ut som att pensionens storlek är en positiv överraskning för många.

Av de blivande pensionärerna var det bara 55 procent som helt eller delvis instämde med påståendet ”Jag har/kommer att ha ekonomiska möjligheter att kunna leva det liv jag vill som pensionär”. Men av de tillfrågade som hade pensionerats var det hela 76 procent som instämde.

När det gällde påståendet ”Pensionssystemet som helhet ger en trygg försörjning som pensionär” var det bara 27 procent av de blivande pensionärerna som instämde, medan av de faktiskt pensionerade var det 49 procent.

Att bara hälften av pensionärerna anser att pensionssystemet ger en trygg försörjning är förstås ingenting som någon kan vara glad över. Det visar sig också att i runda tal 70 procent av både blivande och nuvarande pensionärer instämmer i påståendet ”Man behöver arbeta extra som pensionär för att kunna ha en god levnadsstandard”.

Skandia: Liten risk för lågkonjunktur det närmaste året

Risken är liten för att vi ska gå in i en lågkonjunktur under det närmaste året. Samtidigt är det ont om köplägen på börsen; både aktier och obligationer är högt värderade – i USA närmast avskräckande högt. Det skriver Skandia i sin senaste rapport Placeringsutsikter. 

Även Latinamerika och EMEA inklusive Ryssland har lägre potential till följd av politiska risker och stora strukturella utmaningar, bedömer Skandia.

– De bättre förutsättningarna har gjort att investerare får mindre betalt för att ta mer risk. I praktiken innebär det att flera marknader är dyra och att uppsidan till viss del är begränsad. De marknader vi anser har högst långsiktig potential är Sverige, Asien och Japan, säger Maria Landeborn, sparekonom på Skandia, i en presskommentar.

Skandia pekar också på risken som ligger i att flera stora centralbanker förbereder sig på att långsamt trappa ner stimulanserna. Andra risker är den kinesiska skuldbördan och en ny oljepriskollaps som kan utlösa börsras.

I Skandias mest optimistiska scenariot fortsätter högkonjunkturen ännu en tid vilket är gynnsamt för aktier. I det medelmåttiga scenariot utvecklas världsekonomin i otakt, vilket innebär högre osäkerhet och större rörelser på börserna. I det mest pessimistiska scenariot inträffar en lågkonjunktur som varken penning- eller finanspolitik klarar av att hantera, vilket utlöser globala börsfall.

Risken för en lågkonjunktur det närmaste året bedöms som låg, men att det inträffar inom fem år är närmast oundvikligt.

Skandias Plånboksindex: Nu rasar hushållens optimism

Skandia rapporterar i dag att bolagets Plånboksindex visar ett trendbrott. Den optimism och riskvilja som under lång tid präglat hushållens syn på den egna ekonomin sviktar betänkligt under sommaren.

Det senaste året har hushållens optimism kring den egna ekonomin ökat, till följd av låga räntor, stigande börs och bostadspriser samt en urstark svensk konjunktur.

Men nu under kvartal tre bryts trenden, och det med besked.

Hushållens minskade riskvilja kan ha flera förklaringar. Stockholmsbörsen backade och bopriserna utvecklades svagt under sommaren. Samtidigt ser en första räntehöjning från Riksbanken ut att komma under nästa år och ännu en skärpning av amorteringskraven diskuteras. Världspolitiken dominerades under sommaren av nyheter om spänningar mellan USA, Ryssland och Nordkorea. Sammantaget leder detta till en ökad försiktighet vad gäller såväl hushållens konsumtion som investeringar.

– Optimismen faller kraftigt och det hushållen säger sig dra in på först är konsumtion. Om utvecklingen förstärks, exempelvis på grund av stigande boendekostnader kopplat till högre räntor och amorteringar, kommer det i förlängningen att påverka den svenska ekonomin, säger Skandias sparekonom Maria Landeborn i sin presskommentar.

– Det är för tidigt att prata om att sötebrödsdagarna är över men hushållens reaktion är rationell givet den ökade osäkerheten. Varken börs eller bopriser kan stiga hur länge som helst, och det är också rimligt att börja ta höjd för att boendekostnaden kan bli högre de närmaste åren.

Pensionärer och barnfamiljer ser tvärtemot andra grupper ljusare på ekonomin. Pensionärerna påverkas betydligt mindre av ränteläge och amorteringskrav än unga vilket kan bidra till den fortsatta optimismen. Många pensionärer kan dessutom se fram emot skattesänkningar och höjda bostadstillägg under nästa år. Barnfamiljerna kan i sin tur se fram emot ett höjt barnbidrag.

Här kan du läsa hela Skandias rapport om hushållens optimism. 

Skandia: Svenska folkets optimism är rekordhög!

Inte någon gång sedan Skandias startade sitt Plånboksindex 2013 har hushållens optimism varit så hög! Däremot är det tydligt att Riksbankens stimulanser inte ökar konsumtionen – istället är sparviljan hög.

Svenska folket har med andra ord redan har möjlighet att konsumera det de vill – och man väljer i stället att spara i ladorna.

– En naturlig konsekvens av ökad optimism brukar vara att hushållen öppnar plånboken och konsumerar men detta sker inte trots att optimismen är den högsta sedan mätningarna började 2013. Det är ett speciellt läge med skyhög optimism och hög sparvilja, säger Maria Landeborn, sparekonom på Skandia, i en presskommentar.

I grunden är det positivt att hushållen bygger upp ett sparande inför framtiden, menar Skandia. Det handlar om att klara av sin boendekostnad i form av högre framtida räntor och amorteringar, men också om att spara till pensionen och att säkra ett ekonomiskt tryggt liv.

– En orsak till att hushållen väljer att spara kan vara att de fått så pass mycket mer i plånboken de senaste åren och därmed är konsumtionsbehovet mättat. Utrymmet som finns läggs hellre på ökat sparande och på framtida konsumtion, säger Maria Landeborn i Skandias pressinformation.

Här kan du ta del av hela Skandias rapport. 

Skandia: Yngre kvinnor har sämst ekonomisk buffert vid sjukdom

12 procent av den svenska befolkning skulle inte klara ekonomiskt att vara sjuk längre än tre månader, enligt en ny undersökning från Skandia. 21 procent vet inte om de skulle klara det.

Undersökningen, som har utförts av Novus, visar att den mest utsatta gruppen är kvinnor mellan 30 och 49 år, där 17 procent anger att de inte skulle klara en längre tids sjukdom och hela 24 procent är osäkra.

– Att 12 procent av den vuxna befolkningen inte skulle klara en längre tids sjukdom ekonomiskt är oroande. Det innebär att många människor inte skulle kunna betala lån och utgifter om man blev sjuk längre än 3 månader. Om det ser ut så här idag när vi har rekordlåga boräntor och en stark arbetsmarknad, så kan man undra hur många som skulle få problem i ett läge med högre räntor och högre arbetslöshet, säger Maria Landeborn, Skandias sparekonom, i en presskommentar. 

Bland yngre 18–29 år är det 14 procent som skulle få problem med ekonomin vid sjukdom längre än tre månader. 33 procent vet inte om de skulle klara en längre tids sjukdom.  

– Unga är extra sårbara eftersom de inte har hunnit bygga upp någon ekonomisk buffert. Man kanske inte heller har intresserat sig för hur sjukförsäkringssystemet ser ut i samhället och vilket skydd som finns via arbetsgivaren. Det är dock oerhört viktigt att ha koll på det redan innan olyckan eller sjukdomen är framme, säger Maria Landeborn i pressmeddelandet om undersökningen från Skandia.

I åldersgruppen 30–54 år tror 14 procent att de inte skulle klara en längre tids sjukdom. Personer 55–79 år tror sig om att klara sig bra i genomsnitt – bara 8 procent skulle inte klara av en längre tids sjukdom. En förklaring till att äldre klarar sig bättre är att när pensionen väl börjat betalas ut påverkas den inte av sjukdom.

Undersökningen bygger på 1 011 intervjuer med den svenska allmänheten under perioden 24–30 januari. Deltagarfrekvensen var 58 procent. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Klicka här för att ta del av hela undersökningen. 

Skandia: Det finns stöd för en hög värdering av aktier

Aktier värderas högt – men inte utan anledning. Det skriver Skandia i sin rapport Placeringsutsikter som presenterades i dag på förmiddagen. 

Skandia noterar i sin rapport att världsindex de senaste tolv månaderna har stigit med närmare 25 procent, räknat i svenska kronor.

En viktig anledning till uppgången är att det helt enkelt inte finns något alternativ till aktier som kan ge en vettig avkastning, menar Skandia.

– Att bolagsvinsterna nu växer och konjunkturen har stabiliserats ger stöd åt börsuppgången. Men det finns en annan viktig anledning till att allt bara går upp, det finns helt enkelt inte några alternativ till aktier om man vill få avkastning på sina pengar, säger Skandias sparekonom Maria Landeborn i en presskommentar. 

Skandia skriver i rapporten att det finns nästintill oändligt mycket kapital på marknaden som ska placeras, och i jakten på avkastning stiger priset på aktier. Det har gjort att värderingarna på många av världens börser nu är höga.

– Trots att aktier är dyra kan uppgången mycket väl fortsätta, men vi tycker inte att man ska drabbas av börseufori och placera mer pengar på börsen just nu. Kommer det en tvåsiffrig rekyl kan det däremot vara ett bra köptillfälle för den som har pengar på sidlinjen, säger Maria Landeborn.

När det gäller utvecklingen på olika geografiska marknader konstaterar Skandia att den förväntade avkastningen på amerikanska aktier framöver är låg, med tanke på den ökning som har varit. Avkastningspotentialen är högre i Europa där konjunkturen befinner sig i ett tidigare skede, stimulanserna fortsätter och bolagsvinsterna vänder uppåt. Även Japan och tillväxtmarknaden Asien är två av Skandias toppval på lång sikt, bland annat tack vare låga värderingar.

Skandia propagerar också för att hålla fast vid räntefonder i placeringsportföljen, trots att avkastningen är låg.

– Att sälja sina räntefonder när börsen stigit under åtta år och värderingen på aktier är hög, är som att säga upp sin brandförsäkring bara för att det inte brunnit på senare år, säger Maria Landeborn.

Här kan du ta del av den senaste utgåvan av Placeringsutsikter.