Finansinspektionen har påbörjat en kartläggning av den svenska fondmarknaden. Sammanställningen ska vara klar i april 2020.
En bakgrund till att sammanställningen görs är den utveckling som innebär att antalet fonder registrerade i Sverige har minskat under senare år.
För samtidigt som antalet fonder som finns tillgängliga på den svenska marknaden har gått från 2 200 till cirka 7 000 fonder under 2000-talet och fondförmögenheten har ökat kraftigt till cirka 4 900 miljarder kronor, så har antalet Sverigeregistrerade fonder minskat under 2000-talet.
— Vi genomför kartläggningen som en del av vår löpande tillsyn. Syftet är att FI ska få en mer komplett bild över den verksamhet som branschen bedriver. Kartläggningen omfattar alla värdepappersfonder och specialfonder, säger Marie Åkerlind, finansinspektör på Finansinspektionen, i en kommentar till Sak & Liv.
Antalet fonder på premiepensionssystemets fondtorg har minskat kraftigt under senare tid. Det beror bland annat på de nya villkor som gäller för att kunna skriva samarbetsavtal med Pensionsmyndigheten. Villkoren infördes vid årsskiftet och innebar krav på en ny ansökan från varje fond som ville vara kvar på fondtorget. Av de cirka 830 fonder som fanns på fondtorget förra året ansökte 553 fonder hos ett 70-tal förvaltare om nytt tillstånd. Av dessa hade Pensionsmyndigheten fram till november i år godkänt 315 fonder. Ett 70-tal fonder har avregistrerats eftersom de inte uppfyller de nya kraven.
De svenskregistrerade fonderna står i dag för cirka 80 procent av den samlade fondförmögenheten. Detta trots att de utlandsregistrerade fonderna på den svenska marknaden är betydligt fler än de svenska.
En orsak till att svenska fondsparare föredrar svenska fonder, kan vara att de har lägre fondavgifter. Den genomsnittliga fondavgiften i svenska aktiefonder är 1,15 procent mot en snittavgift på 1,77 procent i aktiefonder registrerade i övriga EU.
Från Finansinspektionens sida ser man gärna att fler fonder på svenska marknaden är svenskregistrerade, så att FI får tillsynsansvaret.
Regelverket inom EU innebär att det är hemlandets tillsynsmyndighet inom EU som har tillsynsansvaret. Detta har visat sig innebära en del problem, exempelvis när Maltas tillsynsmyndighet, MFSA, inte levt upp till förväntningarna i samband med Falcon Funds-skandalen.