Etikett: Ole Settergren

”Pensionen – ett finansiellt stabilt kedjebrev värt 9 000 miljarder”

I 2017 års upplaga av orange rapport, som nu är klar och inlämnad till regeringen, beskriver Pensionsmyndigheten det allmänna pensionssystemet som ett finansiellt stabilt kedjebrev på över 9 000 miljarder kronor.

Sveriges fördelningssystem är enligt Pensionsmyndigheten det enda sådana system i världen som sammanfattar sin utveckling och ställning med en – mer eller mindre – sedvanlig balans- och resultaträkning. Att en sådan beskrivning varit möjlig beror bland annat på att systemet är utformat så att det är finansiellt stabilt, påpekar Pensionsmyndigheten.

Nu är det heller inte fråga om vilken redovisning som helst, utan om Sveriges största balans- och resultaträkning. 

Förutom redovisningen innehåller den orange rapporten svar på frågor som: Räcker pengarna i systemet för att klara de stora ålderskullarna? Hur stora är buffertfonderna? Hur stora pensioner prognosticeras? Vad kostar systemet att förvalta? Och hur stor är egentligen den samlade fordran på pension som Sveriges alla pensionssparare har?

– Ett av Pensionsmyndighetens kärnuppdrag är att förse Sveriges demokratiskt valda beslutsfattare med fakta, statistik, framskrivningar och analyser. I detta sammanhang är det väsentligt att både beskriva hur pensionssystemet fungerar nu samtidigt som vi tittar på möjliga framtida scenarios, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar till rapporten.

– För den som vill gå på djupet och lära sig mer om pensionssystemet, hur det är konstruerat och även hur systemet mår ekonomiskt hoppas vi att orange rapport är svaret, fortsätter Ole Settergren.

Riksrevisionen har tidigare granskat orange rapport och påpekat vissa behov av förbättringar. Dessa förbättringar kommer att införas från och med nästa års rapport. 

Här kan du själv ladda ned Pensionsmyndighetens orange rapport.

Pensionsmyndigheten: Pensionsåldern sprids ut allt mer

Fortfarande är 65 år den vanligaste pensioneringsåldern i Sverige. Men allt fler väljer att pensionera sig vid andra åldrar, visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

I rapporten, som ges ut för andra gången, presenteras statistik över de personer som påbörjade uttag av allmän pension förra året. Statistiken för 2017 visar att den vanligaste pensioneringsåldern var 65 år även under 2017. 51 procent av kvinnor och 45 procent av männen valde att gå i pension vid 65. 

Samtidigt fortsätter den utveckling som innebär att allt fler väljer att pensionera sig vid andra åldrar än 65 år – både tidigare och senare. 

– 65 år kommer fortsätta vara den vanligaste pensionsåldern tills dess att lagstiftaren beslutar om en ny lägsta åldersgräns för garantipensionen, konstaterar analyschef Ole Settergren på Pensionsmyndigheten.

Kvinnor fick i genomsnitt 11 200 kronor per månad i inkomstgrundad pension, medan motsvarande belopp för män var 13 000 kronor per månad. Av detta utgjorde beloppen för utbetald premiepension 1 100 kronor per månad för män, och 1 000 kronor per månad för kvinnor. Skillnaden i pensionsinkomst mellan könen har minskat det senaste decenniet.

Statistiken för 2017 ger att det var relativt få nyblivna pensionärer som hade så låg inkomstgrundad pension att de hade rätt till full garantipension. Bland de nyblivna pensionärerna hade cirka 25 procent av kvinnorna och 14 procent av männen garantipension i någon utsträckning.

Här hittar du en länk till hela rapporten ”Nyblivna pensionärer 2017”.

Pensionsmyndigheten kräver Allra, GFG och Falcon på skadestånd

Pensionsmyndigheten kommer att kräva skadestånd från Allra, Falcon Funds och GFG. Det meddelade analyschef Ole Settergren på Pensionsmyndigheten i samband med konferensen Fondmarknadsdagen, skriver nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner. 

Processen med skadeståndskraven hanteras separat från de brottsmålsundersökningar som drivs av Ekobrottsmyndigheten. Befintlig lagstiftning ger myndigheten möjlighet att driva skadeståndsmål mot såväl fondbolagen som mot styrelse och ledning enligt EU-rätten.

– Vi kommer att driva skadeståndskrav mot berörda bolag och personer. Det kommer att ta mycket tid och kosta oss mycket, men det måste vi göra som ansvarig myndighet. Det sker mot Allra och Falcon och även GFG, trots att vi i det fallet har gjort en uppgörelse med Deutsche Bank, sade Ole Settergren på konferensen enligt referatet i Pensioner & Förmåner.

Pensionsmyndigheten stoppar Solidars nio pensionsfonder

Pensionsmyndigheten meddelade under tisdagen fondbolaget Solidars nio premiepensionsfonder köpstoppas med omedelbar verkan. Bakgrunden är att Pensionsmyndigheten utreder om bolaget följer det samarbetsavtal som gäller för fondtorget.

Bolagets samtliga fonder köpstoppas nu av Pensionsmyndigheten. 

– Köpstoppet gäller under den tid vår utredning slutförs, och innebär att fonderna inte går att välja på fondtorget, säger Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en presskommentar.

Om Pensionsmyndighetens utredningar visar att fondbolaget inte följer samarbetsavtalet kan detta få till följd att bolagets fonder avregistreras permanent från fondtorget. Om utredningen däremot visar att fondbolaget följer samarbetsavtalet kommer fonderna att öppnas upp för handel igen.

Innehavet i Solidars nio fonder värderas till drygt 18 miljarder. Totalt har cirka 130 000 pensionssparare hela eller delar av sin premiepension investerad i Solidars fonder. 

Solidars koncernchef Roland Johansson har lämnat följande kommentar i ett pressmeddelande: 

– Beslutet är olyckligt. Vi har inte fått några frågor från Pensionsmyndigheten att besvara men kommer nu ta del av myndighetens synpunkter. Vi har fått en del kritik under senare tid och vår uppfattning är att den har varit grundlös. Vi hoppas kunna räta ut de frågetecken som finns, så att fonderna åter kan handlas.

Efter Allra-skandalen: Fler misstänkta fondbolag granskas

Efter skandalerna i fondbolag som Falcon Funds och Allra, har Pensionsmyndigheten gått vidare med granskningar av fler fonder på premiepensionens fondtorg. Den nya granskningen kan gälla så många som fyra ytterligare fondbolag, berättar Sveriges Radios ekoredaktion i dag på morgonen.  

– Vi tittar på bolag som vi av olika skäl tycker att vi behöver granska närmare för att se om de följer avtalet med oss, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en intervju med Ekot.

Bakgrunden till granskningen kan vara frågetecken kring bolagens säljmetoder, att många kunder har klagat eller att bolagen har tillgångar som verkar tveksamma.

Pensionsmyndigheten har redan ingripit i ett till fondbolag, vid sidan om de uppärksammade Allra och Falcon Funds. Det gäller förvaltaren GFG där Pensionsmyndigheten misstänker att över 300 miljoner kronor av pensionsspararnas pengar har försvunnit i det bolaget.

Här kan du läsa mer och ta del av inslaget i Ekot. 

Äntligen! Bromsen försvinner – pensionerna upp 1 % nästa år

Pensionsmyndigheten beräknar att inkomst- och tilläggspensionerna ökar med 1 procent under nästa år. Dessutom upphör balanseringen – den så kallade bromsen – i pensionssystemet.

Balanseringsperioden inleddes under 2010, och avslutas alltså nu åtta år senare. När balanseringsperioden nu upphör får inkomstpensionerna det värde de skulle ha haft helt utan balansering. 

Räntan på pensionsspararnas inkomstpensionskonton i nästa orange kuvert väntas nästa år bli 2,6 procent.

Garantipensionen – liksom värdet av de flesta tjänstepensioner – bestäms av prisbasbeloppet vilket ökar med 1,6 procent 2018.

– Genom höjt bostadstillägg och sänkt skatt blir det en kraftig höjning av pensionen, netto efter skatt, för de med bostadstillägg och boendekostnad över 5 000 kronor per månad. Det rör sig om höjningar netto på mellan 500–1 000 kronor per månad, eller mellan fem och sju procent, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar. 

Pensionshöjningarna får olika betydelse för olika inkomstgrupper.

Cirka 330 000 pensionärer med ingen eller låg inkomstpension och som har garantipension och eller bostadstillägg får cirka 1,6 procents ökning av sin allmänna pension. Till detta kommer höjt tak för bostadstillägg och lägre skatt för pensionärer.

440 000 pensionärer med som delvis har garantipension får en höjning av summan av inkomst- och garantipension mellan 1,0 och 1,6 procent. Även för denna grupp har det betydelse att taket höjs för bostadstillägg och att skatten sänks för pensionärer.

Majoriteten av pensionärerna, drygt 1,4 miljoner, har varken garantipension eller bostadstillägg De får sin inkomstpension höjd med 1,0 procent och kan även glädjas åt lägre skatt för pensionärer.

Grundpension till utrikesfödda kostar 32 Mdr kr per år 2060

Grundskyddet i pensionssystemet på grund av av migration väntas år 2060 kosta cirka 32 miljarder kronor. Det har Pensionsmyndigheten räknat ut på uppdrag av regeringen.

Regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2017 innebar att Pensionsmyndigheten skulle analysera dagens migration och den förväntade framtida migrationen, och påverkan på grundskyddet i pensionssystemet.

Mer i detalj fick myndigheten i uppdrag att se över effekten på pensionsnivåer och grundskyddet för äldre; garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

– Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner. Men då majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga, kommer det att dröja länge innan utgiftsökningen slår igenom helt, säger Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.

Pensionsmyndigheten konstaterar i sin analys att huvuddelen av de invandrare som har kommit till Sverige de senaste 30 åren har gjort det av asyl- eller anhörighetsskäl. På senare år har flertalet kommit från länder utanför Europa, med låg eller medelhög välfärd. 

Det välfärdsmått man har utgått från kallas för Human Development Index, HDI, och används av FN för att ge en bild av olika länders välfärd utifrån landets bruttonationalinkomst, befolkningens förväntade medellivslängd och landets utbildningsnivå. 

Pensionsmyndigheten konstaterar att bland dagens utrikesfödda från utomeuropeiska länder med låg eller medel HDI, som är 65 år eller äldre, har idag omkring 80 procent antingen garantipension eller bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Ifall det historiska livsinkomstmönstret kvarstår framgent, förväntas den andelen att ligga på liknande nivåer.

Enligt Pensionsmyndigheten, som har utgått från SCB:s prognos från mars 2017, kommer framtida invandring till Sverige att för 2017 uppgå till cirka 180 000 personer, och om några år till drygt 110 000 individer årligen. År 2060 kommer dagens utrikesfödda från länder utanför Europa med låg eller medel HDI och som har fyllt 65 år att vara som flest till antalet. Det innebär att utgifterna för grundskyddet kommer att successivt öka fram till 2060, för att därefter avta.

I rapporten har man utgått från sju olika grupper av framtida pensionärer, beräknat utifrån vilken del av världen personen är född i:

1- Svenskfödda 

2- Norden 

3- EU utom norden

4- Övriga Europa förutom EU   

5- Länder utanför Europa med högt HDI

6- Länder utanför Europa med medel HDI

7- Länder utanför Europa med lågt HDI

Utgifterna för grundskyddet inkl. skatteutgiften till dagens utrikesfödda från landsgrupperna 6 och 7 beräknas 2060 att uppgå till cirka 22 miljarder kronor, uttryckt i dagens lönenivå. Det motsvarar cirka 0,4 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Per individ utgör det i medeltal 7 600 kronor per månad.

Skyddet till de utrikesfödda från landsgrupperna 2-5 bedöms uppgå till nästan 10 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 2 000 kronor per person och månad. 

Totalt sett blir kostnaden för grundskyddet i pensionen för utrikesfödda med andra ord cirka 32 miljarder kronor per år. 

Det kan ställas i relation till att motsvarande skydd för samtliga äldre – oavsett om de har invandrat eller inte – i dag uppgår till omkring 43 miljarder kronor eller cirka 1 800 kronor per person och månad.

Skulle pensionsåldern inte höjas trots fortsatt livslängsökning, leder det till ett ökat behov av grundskydd. Då kan utgiften bedöms öka till omkring 1 900 kr per person och månad år 2060. 

Anställda på Pensionsmyndigheten vill stoppa Bodström

Ett 50-tal medarbetare på Pensionsmyndigheten har skrivit ett brev till regeringen där man kräver att regeringen drar tillbaka utnämningen av Thomas Bodström till landshövding, mot bakgrund av hans styrelseengagemang i pensionsbolaget Allra

Brevet återges av Alectas pensionsekonom Staffan Ström på bloggen Staffans Ström, och riktar sig till civilminister Ardalan Shekarabi med kopia till finansmarknadsminister Per Bolund. Bland undertecknarna av brevet återfinns bland annat den namnkunnige Ole Settergren som är chef för analysavdelningen och sitter i myndighetens ledningsgrupp

Även Staffan Ström är mycket kritisk till beslutet att utse Bodström till landshövding, och betecknar det som ”inte bara olämpligt utan direkt omdömeslöst”. 

Så här formuleras kritiken bland annat i brevet: 

– Regeringen har således till landshövding utnämnt en person som tills nyligen var styrelseledamot i ett bolag som är föremål för en utredning om brott mot det allmänna pensionssystemet. Det väcker stor besvikelse och oro hos oss som arbetar med att förvalta och söka skapa förtroende för pensionssystemet och med att återvinna så mycket som möjligt av spararnas pensionspengar. 

– – – – –

Här kan du läsa Staffan Ströms inlägg inklusive hela brevet till regeringen.

Pensionsmyndigheten: Analys av flexpensionen pekar på problem

Det finns vissa fördelar med flexpensionslösningar – men också problem. Det konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport där man har undersökt så kallad flexpension inom de fyra största avtalsområdena.

För arbetstagaren innebär flexpension en förstärkt tjänstepension och ökade ekonomiska möjligheter att gå ner i arbetstid inför pensionen. Flexpensionen är en förstärkning av den övriga tjänstepensionen i syfte att bibehålla nivån i pensionen vid en längre livslängd.

Förra året var flexpension en stor fråga i avtalsförhandlingarna.  

Med flexpension möjliggörs ekonomiskt ett tidigare pensionsinträde än vad arbetstagaren annars hade valt. Den aspekten av flexpensionen kan vara problematiskt för såväl den enskilde som för samhällsekonomin, skriver Pensionsmyndigheten i sin analys. 

– Flexpensionen och en ökning av tjänstepensionen är i sig positivt. Det är bra att den som behöver gå tidigare ges möjlighet till det. Det finns dock en risk att flexpensionen används utan att arbetsmiljö och normer förbättras och istället som ett sätt att lättare bli av med äldre arbetskraft. Risken ökar också att fler lockas till att lämna arbetslivet i förtid utan att de egentligen vill eller behöver, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.

Ett tidigt uttag av flexpensionen leder till en lägre utbetald total tjänstepension per månad. Om flexpensionen, och den medföljande nedtrappningen i arbetstid, samtidigt leder till ett ökat arbetsutbud längre upp i åldrarna kommer däremot den allmänna pensionen bli högre än vad den annars hade varit. I slutändan kan det bli stor skillnad i pensionsutfall för den enskilde beroende på hur flexpensionen används, konstaterar Pensionsmyndigheten.

Vad gäller effekten på arbetslivets längd är Pensionsmyndighetens bedömning att de två delarna i flexpensionen går i motsatt riktning: högre tjänstepension leder till en lägre pensionsålder, medan möjlighet för den enskilde att gå ner i arbetstid utan att helt lämna arbetsmarknaden leder till en högre pensionsålder. 

På så vis aktualiserar införandet av flexpensionslösningar pensionssystemets mest centrala avvägningsproblem – avvägningen mellan avsättning, nivå och pensionsålder, och vem som ska göra den avvägningen, menar Pensionsmyndigheten.

– Nuvarande ordning innebär att lagstiftaren och arbetsmarknadens parter förfogar över frågan och svaren var för sig. Här bör lagstiftaren vara medveten om att de nya tjänstepensionsavsättningarna som förhandlats fram på arbetsmarknaden kan leda till en effekt som går tvärt emot regeringens mål om ett längre arbetsliv. Genom att inte komma i mål med den sedan länge utredda höjningen av pensionsåldern har denna problematik förstärkts, säger Ole Settergren, Pensionsmyndighetens analyschef. 

Ole Settergren är även kritisk till begreppet flexpension som sådant. Flexpension är en höjning av avsättningarna till tjänstepensionen och behöver inget eget begrepp, menar Ole Settergren.

Här hittar du länken till hela rapporten om flexpensionen!

Stoppa fondbluffarna! Nu kommer Pensionsmyndighetens förslag

Under torsdagen lägger Pensionsmyndigheten fram sina förslag för att skapa ett säkrare premiepensionssystem. Förslaget överlämnas till statsråden Per Bolund och Annika Strandhäll, och presenteras vid en presskonferens klockan 13.

Pensionsmyndigheten har fått regeringens uppdrag att se över hur konsumentskyddet kan stärkas på premiepensionens fondtorg.

Förslagen från Pensionsmyndigheten finns i rapporten ”Stärkt konsumentskydd inom premiepensionen”. Det blir nu upp till pensionsgruppen att ta ställning till hur förslagen ska genomföras.

Vid pressträffen medverkar – förutom Per Bolund och Annika Strandhäll – Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm och Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg och dess analyschef Ole Settergren