Trots att återhämtningen av den svenska ekonomin fortsätter efter inbromsningen i samband med utbrottet av pandemin, ser Svensk Försäkring vissa risker för ekonomin framöver. Det handlar dels om globala risker för den ekonomiska utvecklingen — exempelvis ökad smittspridning, högre energipriser och brist på halvledare — dels om stigande inflation och risken för högre räntor som i sin tur kan påverka vinsterna i näringslivet, börsutvecklingen och värdet på obligationsinnehav.
Jonas Söderberg är ekonom på Svensk Försäkring och har skrivit avsnittet i Svensk Försäkrings omvärldsbevakningsrapport, som presenteras under tisdagen.
Du påpekar i din text att bolagen är väl rustade för olika slags förändringar och att de senaste tio årens goda avkastning innebär att svenska försäkringsbolag i dag har en stark ekonomi. Du pekar också på att mycket talar för ökade premievolymer både inom liv och sak. Det låter inte som om du ser några större problem egentligen.
— Det är ganska korrekt, de svenska försäkrings- och tjänstepensionsföretagen har en god finansiell ställning och är väl rustade för alla de scenarier som man kan se framför sig. Det går naturligtvis att måla ut möjliga scenarier som skapar ännu större problem, men det är inte så realistiskt.
— Bolagen är starka, de har klarat pandemin väl och trots de orosmoln som finns får man komma ihåg att prognosmakarna ser en fortsatt ganska ljus ekonomisk utveckling framöver. Det är också bra för branschen i och med att de inbetalda premierna förväntas ökade med en sådan ekonomisk utveckling.
— FI gör också i sin senaste stabilitetsrapport samma bedömning, att de svenska bolagen är väl rustade att klara av exempelvis ett stort aktiefall. Det är alltså inte bara vi som säger att de svenska bolagen är starka, men vi kompletterar FI:s bild och ger en lite bredare utblick med bland annat internationella jämförelser.
Ja, om man ser på de jämförelser som ny lyfter fram, så ligger ju Sverige I topp bland de länder som jämförs när det gäller finansiell styrka!
— Ja, så är det. Det gäller framförallt tjänstepensionsföretagen då Sverige ligger i topp. Men även för försäkringsföretagen är Sverige bland de fem länder som är i topp när det gäller solvenskvoten.
— Så visst ser det bra ut. Det är alltid svårt att avgöra när har man en tillräckligt god finansiell ställning, men i jämförelse med andra länder har vi en väldigt god position. Det gäller även i ett historiskt perspektiv.
Ett skäl tycks ju vara att svenska bolag har en större andel aktier än försäkringsbolag i många andra länder, vilket har gynnat dem under de år som har varit med en lång ihållande uppgång av börskurser.
— Nu har vi inte studerat i detalj varför de svenska bolagen är starkare än bolag i andra länder, men vi kan konstatera att svenska bolag har kunnat ta hålla en hög andel aktier för att man redan tidigare har haft god finansiell ställning. Det har definitivt varit gynnsamt för dem med tanke på den goda utvecklingen på aktiemarknaden.
Med detta sagt är det ändå ett antal olika möjliga risker som ni pekar på i rapporten. Vad skulle du säga är de allra mest betydelsefulla ekonomiska riskerna på ett par års sikt för försäkringsbranschen?
— Väldigt mycket hänger ihop med den ekonomiska utvecklingen, så frågan handlar ju om vad vi tror får störst påverkan på ekonomin. Skulle det visa sig nu när vi får en ökad smittspridning att vi ännu inte har kommit ut ur pandemin, och den fortfarande kan få omfattande ekonomiska konsekvenser så är det svårt att sia som hur det blir. Vi vet inte i dag hur allvarliga varianter av viruset vi kommer att se framöver. Det kan få stor påverkan på den ekonomiska utveckling, det visar om inte annat utvecklingen under det andra kvartalet 2020.
— Sedan finns det många andra saker som kan påverka, som ökade energipriser. Gaspriserna i Europa är på historiskt höga nivåer vilket påverkar den ekonomiska utvecklingen, problemen med leverantörskedjor blir mer och mer allvarsamma. Det är svårt att i dag avgöra vad som händer med Ryssland och Ukraina. Något som skulle kunna få stor påverkan är också ett stort aktieprisfall, men det ser vi i dag inte några stora tendenser till. Men den mest uppenbara risken i dag är väl Omikron-varianten av viruset som kan leda till en ökad smittspridning där samhällen åter väljer att stänga ned.
— På sikt har vi ju ett klimathot som inte går att bortse ifrån. Men det har vi berört mer utförligt i andra sammanhang, bland annat i den nyligen publicerade rapporten om hållbara investeringar.
Du pekar ut pandemin och Omikron som den största och mest konkreta risken. Men ser man till utvecklingen sedan pandemin inleddes, så tycks ju försäkringsbolagen ha gynnats ekonomiskt av coronakrisen med ökade premievolymer och minskad skadefrekvens.
— Ja, men då talar vi om en tid där världens länder har satsat enorma resurser för att pandemin inte ska slås sönder ekonomin, vilket har lett till att det inte har blivit så illa med ekonomin som man befarade inledningsvis. Jag vet inte om vi kan hoppas på att det går lika bra nästa gång.
— Att aktiemarknaden repade sig så snabbt efter våren 2020 tror jag överraskade alla. Det är troligt att konsekvenserna blir värre om pandemin åter skulle utvecklas lika dramatiskt som under våren 2020. Det realistiska är att det kan bli väldigt problematiskt att hantera en sådan situation för många länder med tanke på att man har skuldsatt sig kraftigt hittills under pandemin. Det är också svårt att veta vilka mer långsiktiga konsekvenser en ny dramatisk utveckling av pandemin skulle få för hur människor beter sig.
En helt annan risk som du lyfter fram i rapporten är den politiska risken, där det bland annat råder osäkerhet kring finanspolitiken med utgångspunkt från det politiska läget. Kan du utveckla det lite grand?
— Det man kan säga är att om problemen förvärras, så är den penningpolitiska verktygslådan — det vill säga vad Riksbanken kan göra — i stor utsträckning uttömd. Därmed är det finanspolitiken som behövs för att stödja ekonomin. Och hur mycket man då vill satsa kan mycket väl bero på vem som styr över i finanspolitiken. Det skiljer också lite grand på hur man ser på att ta upp lån för att göra stora investeringar framöver för sådant som klimatomställningen.
Vilket är ditt råd till en finansminister när det gäller finanspolitiken framöver?
— Jag har inte något direkt råd till finansministern. Däremot har jag ett medskick och det är att inte glömma bort försäkrings- och tjänstepensionsföretagens viktiga roll för den ekonomiska återhämtningen och den gröna omställningen, bland annat i den pågående översynen av Solvens II.
Du varnar I din text även för politiska initiativ på Europa-nivå, närmare bestämt för EU-kommissionens förslag att ändra den symmetriska aktieriskdämparen. Det låter komplicerat. Hur kan du beskriva den problematiken på ett enkelt sätt?
— Jag ska försöka! Det handlar om att i Solvens II finns ett kapitalkrav för aktier som är bestämt till en viss nivå. I normalläget ska man ha kapital för att kunna hantera en aktienedgång på 39 procent. Men det kravet varierar över tiden till följd av den symmetriska aktieriskdämparen. Vid goda tider höjs kapitalkravet och vid dåliga tider sänks kravet. Exakt hur mycket beror på värdet på en portfölj som Eiopa har skapat med utgångspunkt från de europeiska försäkringsbolagens innehav. Men den portföljen är inte i överensstämmelse med hur innehaven ser ut i de svenska försäkringsbolagen.
– Vi har sett under pandemin att man kan komma i ett läge där förändringen av den symmetriska aktieriskdämparen får ett större genomslag än vad som sker på aktiemarknaden i stort. När vi såg ett ras på börsen på 20 procent blev kravet att man skulle klara ett krav på 29 procents ras av aktievärdena. Det innebär att istället för att solvensen försämrades när aktievärdena föll, så förbättrades den för svenska försäkringsföretag under perioden.
— Detta visar att det i grunden finns ett problem med den symmetriska aktieriskdämparen. I tider av goda tider får du ett ökat kapitalkrav. Det innebär att i ett läge när det går väldigt bra, så kan de svenska försäkringsbolagens solvens komma att försämras. Det blir väldigt märkligt. Hittills har den effekten varit begränsat, eftersom förändringen har kunnat variera med högst 10 procentenheter. Men nu föreslår EU-kommissionen att variationen skulle kunna vara upp till 17 procentenheter! I så fall skulle de problem som finns med den symmetriska aktieriskdämparen förvärras, och förändringarna av solvenskraven skulle bli mer oförutsägbara. Detta skulle definitivt kunna skapa problem för de svenska försäkringsbolagen med tanke på de relativt stora aktieinnehav man har.
— Det här är något som vi är bekymrade över och något som vi jobbar med i den pågående översyn av solvens II, bland annat försöker vi få finansdepartementet att stoppa detta förslag i de pågående förhandlingarna på EU-nivå.
En annan problematik som du lyfter fram är risken för höger inflation och högre räntor och de effekter detta kan få för försäkringsbranschen.
— Att diskutera hög inflation är inte vad vi har varit vana vid de senaste åren. Vi har väl nästan glömt bort hur man tänker om det och vilka konsekvenser det kan få för försäkrings- och tjänstepensionsföretagen. Därför pekar vi bland annat på risken för att hög inflation kan leda till högre skadekostnader till följd av högre reparationskostnader än vad man räknar med. Men vi bedömer ändå att skadeförsäkringsbolagen kan hantera det.
— Inflationen och inflationsförväntningarna är något lägre i Sverige än exempelvis i USA. Det finns fortfarande mycket som pekar på att prisökningarna är mer av temporär natur. Men ju längre det går med höjda inflationstal desto mer pekar det på att den ökade inflationen inte är så temporär — även om Riksbanken fortfarande har den synen att det är en övergående inflation.
— Men i USA har inflationen stigit betydligt mer och det finns nu ett högre tryck på centralbanken att göra något. Det man måste tänka på är att den amerikanska räntemarknaden i dag nästan har större betydelse för den svenska börsen eftersom näringslivet är så pass internationellt. Det innebär att faran med hög inflation och stigande räntor i USA är ett större bekymmer för utvecklingen på aktiemarknaden än om vi bara tittar på hur det ser ut i Sverige, säger Jonas Söderberg.
Här kan du ta del av Svensk Försäkrings rapport i dess helhet.
