Etikett: pensionsålder

Ny rapport visar: Sverige har Nordens högsta pensionsålder

Posted on maj 30, 2022 by - Pension

Medelpensioneringsåldern i Sverige var år 2020 högst i Norden med 64,2 år. Det visar en färsk rapport som sammanställts av finländska Pensionsskyddscentralen, som beskriver förväntad pensionsålder för 30- och 50-åringar under perioden 2007—2020 samt faktisk ålder för utträde från arbetsmarknaden i de nordiska länderna och Estland. Enligt rapporten var det Norge hade den lägsta medelpensioneringsåldern i Norden: 60 år.

Något överraskande visar studien även att pensionsåldern har ökat sedan 2007 i Danmark, Finland och Sverige, medan den har sjunkit i Norge och Island.

När det gäller Norge beror detta sannolikt på att den lägsta uttagsåldern för allmän pension år 2010 sänktes från 67 till 62 år. För Islands del  har det troligen att göra med finanskrisen 2008 som slog ut många personer från arbetsmarknaden. I gengäld är Island det land i världen som har den högsta genomsnittliga utträdesåldern från arbetsmarknaden: 67 år.

— Den starkaste faktorn för när människor väljer att gå i pension är den lägsta reglerade åldern för uttag av allmän pension, konstaterar författarna till rapporten.

För en 30-åring har den förväntade effektiva pensionsåldern i Sverige sedan 2007 ökat från 63,1 till 64,2 år. I Danmark har den stigit från 60,4 till 62,7 år och i Finland från 60,2 till 63 år. I Norge har pensionsåldern under samma period sjunkit från 63 till 60 år medan Island haft en stor fluktuation i pensionsålder beroende på effekterna av finanskrisen.

För en 50-åring har den förväntade effektiva pensionsåldern i Sverige ökat från 64 till 64,9 år. I Danmark har den stigit från 62,3 till 64,6 år och i Finland har den ökat från 61,7 till 63,7 år — medan den har sjunkit både i Norge och Island.

Rapporten konstaterar också att alla nordiska länder har en högre exitålder från arbetsmarknaden än EU-snittet. Sverige och Norge har samma genomsnittliga utträdesålder från arbetsmarknaden på 65,2 år.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Vänsterpartister vill stoppa höjningen av pensionsåldrarna

Posted on april 8, 2022 by - Pension

Sex riksdagsledamöter från Vänsterpartiet, med vice partiordförande Ida Gabrielsson i spetsen, kräver i en motion att riksdagen avslår propositionen om höjda åldersgränser i det allmänna pensionssystemet. Istället vill motionärerna se förbättrad ekonomisk trygghet för dem som sliter ut sig i ett långt och hårt arbetsliv. 

Det var den 17 mars som regeringen beslutade att lägga fram propositionen Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system. Där föreslås bland annat att lägsta ålder för att ta ut den allmänna pensionen höjs med ett år 2023 och från och med år 2026 knyts till riktåldern för pension, vilket i praktiken innebär en höjning med ytterligare ett år.

Samtliga partier som är representerade i Pensionsgruppen står bakom förslagen i propositionen.

Men Vänsterpartiet, som inte är med i Pensionsgruppen, menar att det är fel väg att gå när det gäller pensionerna. Istället föreslår Vänsterpartiet att skyddet för dem som slitit ut sig i förtid genom ett långt och hårt arbetsliv ska utökas.

Motionärerna pekar bland annat på att medlemmarna i fackförbundet Kommunal i snitt orkar jobba  fram till 63 år,

— För att fler ska orka jobba längre måste man förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte har valt att börja med att göra ändamålsenliga satsningar i arbetslivet i stället, heter det bland annat i motionen.

Vänsterpartisterna menar också att det är delvis missvisande att tala om att vi lever längre och klarar av att arbeta längre eftersom medellivslängden skiljer sig kraftigt mellan olika grupper i samhället och klyftorna i arbetslivet ökar. Därför föreslår man att förslagen om höjd pensionsålder avslås.

— Om låga pensioner är det huvudsakliga problemet som regeringen vill åtgärda bör den höja pensionerna i stället för att höja pensionsåldern, skriver undertecknarna av motionen.

Mot denna bakgrund välkomnar Vänsterpartiet förslagen i propositionen om ändringar i angränsande socialförsäkrings- och trygghetssystem som möjliggör ett längre yrkesliv. Men eftersom förslagen är utformade i samband med förslagen om höjd pensionsålder vill Vänsterpartisterna att regeringen återkommer med omarbetade förslag angående angränsande socialförsäkrings- och trygghetssystem.

Vänsterpartiet markerar också att man beklagar att regeringen inte har gått vidare med förslag om att förbättra den ekonomiska tryggheten för dem som sliter ut sig i ett långt och hårt arbetsliv.

— Frågan är brådskande, särskilt i det fall pensionsåldern höjs. Regeringen bör återkomma med förslag om en undantagsbestämmelse för fortsatt rätt till garantipension i vissa fall för personer med ett långt arbetsliv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna, heter det i slutklämmen av riksdagsmotionen.

Undertecknare av motionen är, förutom Ida Gabrielsson, riksdagsledamöterna Christina Höj Larsen, Momodou Malcolm Jallow, Maj Karlsson, Daniel Riazat, Karin Rågsjö och Vasiliki Tsouplaki. 

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela riksdagsmotionen.


Pensionsmyndigheten: Allt fler unga tänker jobba efter 65

Posted on april 28, 2020 by - Pension

Nio av tio unga tror att de kommer behöva arbeta längre än till 65 år, visar en ny undersökning från Pensionsmyndigheten. Det är betydligt högre tal än bland de äldre tillfrågade, där endast fyra av tio tror på pensionering senare än 65 års ålder.

Åldern för hur länge man har laglig rätt att jobba kvar på sitt arbete höjdes i år från 67 år till 68 år och samtidigt höjdes åldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension från 61 år till 62 år. Ytterligare höjningar är att vänta framöver.

Undersökningen visar att många har grepp om att de olika pensionsåldrarna är på väg att höjas. I Pensionsmyndighetens undersökning uppger fyra av tio att de känner till de besluten och de framtida förslagen om att höja pensionsåldrarna. Däremot är det få som svarar direkt att de höjda pensionsåldrarna beror på den ökande medellivslängden.

– Det är inte särskilt förvånande att många unga har uppfattat att det troligtvis kommer att krävas arbete högre upp i åldrarna för att få en rimlig pension. Att anledningen till att våra politiker höjer pensionsåldrarna är att vi lever längre, och att de allra flesta tjänar på att arbeta längre, är däremot inte lika känt, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar

De tillfrågade fick svara på vid vilken ålder de tror att de kommer att kunna gå i pension. Då svarar 27 procent ”vid 65 års ålder”, 14 procent ”innan 65 år” och hela 67 procent när de är ”äldre än 65 år”. Detta kan jämföras med när de som är födda 1954 har valt att gå i pension, 41 procent valde att ta ut pension vid 65 år, 35 procent innan 65 år och cirka 20 procent efter 65 års ålder. Spridningen har ökat under många år och 65 år ses inte längre som en norm för pensionering i samma utsträckning som tidigare. Undersökningsresultaten pekar på att spridningen kan komma att öka ytterligare, och att det framöver kan bli allt vanligare att människor väljer att gå i pension efter 65 års ålder.

Pensionsåldrar i otakt riskerar att skapa nya orättvisor

Posted on mars 26, 2018 by - Pension

Pensionsåldrarna förändras i rask takt. Redan dagens 65-åringar kommer att ha rätt att jobba till 68 års ålder, enligt de nya LAS-regler som Pensionsgruppen enats om.

Men regelverken för pensionåldrarna går i otakt – vilket riskerar att skapa nya orättvisor, visar en ny rapport från Sak & Liv.

ITP-avtalet har 65 år som slutålder för inbetalning av pensionspremier oavsett om det handlar om ITP 1 eller ITP 2. Det innebär att i ett ITP1-företag kan en 66-årig tjänsteman jobba sida vid sida med en 64-åring – men endast 64-åringen har rätt till inbetalda pensionspremier. I de statliga och kommunala avtalen däremot följer rätten till inbetalda pensionspremier LAS-åldern. Det kommunala avtalet innebär dessutom en rätt till pensionspremier även för den som arbetar efter LAS-åldern.

I rapporten kan du ta del av en kartläggning av de högst varierande åldersgränserna i de mest betydelsefulla tjänstepensionsavtalen.

Du som är Sak & Liv Premium-kund kan klicka här för att ladda ned rapporten.

”Uppgörelse nära om ändrade åldersgränser för pension”

Posted on november 16, 2017 by - Pension

Regeringen och allianspartierna är mycket nära en uppgörelse om förändrade åldersgränser i pensionssystemet. Samtidigt kommer tuffare krav på fondbolagen i premiepensionssystemet, uppger Dagens Nyheter i dag på förmiddagen. 

I regel brukar det ta tid att ändra på detaljer i pensionsöverenskommelser. 

Diskussionen om ändrade pensionsåldrar i det allmänna pensionssystemet är sannerligen ingen undantag från den regeln.  

År 2011 tillsatte den dåvarande alliansregeringen en utredning 2011 om åldersgränserna i pensionssystemet. År 2013 senare hade man kommit fram till att den undre gränsen för allmän pension borde höjas från 61 till 63 år och att gränsen för hur länge lagen om anställningsskydd ska gälla borde höjas från 67 till 69 år.

Nu, drygt fyra år senare, tycks det som om den politiskt sammansatta pensionsgruppen tycks vara på väg att enas om att ändra på åldersgränserna och samtidigt skärpa reglerna för fonderna i premiepensionssystemet mot bakgrund av alla skandaler det senaste året. 

Dagens Nyheter rapporterar i dag att de nya reglerna för premiepensionsfonderna kan komma att innebära en halvering av antalet fonder på fondtorget som i dag är cirka 860.

När det gäller pensionsåldrarna skriver DN att man diskuterar en lösning där höjningen sker i olika etapper, och att det sannolikt blir övergångsregler som innebär att de som har nära till pensionen inte berörs.

Enligt Sveriges Radios Ekoredaktion kan det i ett första steg bli så att LAS-gränsen höjs från 67 år till 68 eller 69 år parallellt med att den lägsta gränsen för pensionsuttag höjs till 62 år. I ett andra steg kan gränserna höjas igen, så att den nedre gränsen för pension blir 63 år och LAS-gränsen blir 69 år. Parallellt med dessa höjningar skulle riktåldern för pension kunna höjas från 65 år till först 66 år och sedan 67 år. 

Något färdigt beslut om uppgörelsen har ännu inte fattats, men kan alltså vara nära förestående. 

Det har tidigare diskuterats att de nya reglerna skulle kunna träda i kraft år 2020. 

Här hittar du Dagens Nyheters rapportering i ämnet. 

Och här kan du ta del av Ekots bevakning.