Etikett: pensionsgruppen

Så mycket vill Pensionsgruppen höja garantipensionerna och bostadstillägget

Regeringen meddelade under torsdagen att partierna i Pensionsgruppen kommit överens om att höja bostadstillägget och garantipensionen från år 2020. Höjningen innebär att garantipensionärer får 200 kronor mer i månaden samtidigt som taket i bostadstillägget höjs med 1 400 kronor per månad. Förslaget — som beräknas kosta 2,1 miljarder kronor per år — skickas ut på remiss inom kort.

Regeringen motiverar höjningen med att skillnaderna i inkomst mellan de pensionärer som har de lägsta inkomsterna och övriga i samhället har ökat under lång tid.

– Vi kommer satsa 2,1 miljarder årligen för att öka tryggheten för de sämst ställda pensionärerna. Det kommer innebära mer pengar i plånboken för 800 000 pensionärer, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i Pensionsgruppen.

Taket i bostadstillägget höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor, vilket anses bättre motsvara dagens hyresnivåer. Vidare förändras bostadstilläggets inkomstprövning med syftet att bostadstillägget ska bli mer träffsäkert. Maximalt bostadstillägg höjs därmed från 5 560 kronor till 6 540 kronor per månad. Utöver detta införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet på 24 000 kronor årligen.

Enligt beräkningarna får omkring 800 000 pensionärer en ökad disponibel inkomst till följd av förslagen.

Förslaget skickades ut på remiss i fredags den 1 februari. Remissvaren ska vara inlämnade den 15 april. Här hittar du en förteckning över remissinstanserna.

Du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium kan ta del av hela promemorian genom att klicka här.

Garantipension för pensionärer i utlandet utreds efter ny EU-dom

Har personer bosatta i utlandet rätt till svensk garantipension? Inom kort tillsätter regeringen en utredning om detta, med anledning av en färsk EU-dom om pensioner. I väntan på utredningen ska garantipension betalas ut minst till 2020, enligt en överenskommelse i pensionsgruppen.  

Det var i december som EU-domstolen meddelade en dom som kan få betydelse för den svenska garantipensionen. Domen innebär att det saknas stöd för att betala ut garantipension till svenska pensionärer inom EU-/EES-området och Schweiz.

Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredning som analyserar domens konsekvenser och föreslår förändringar.

I väntan på utredningen föreslås nu att garantipensionen fortsatt ska att betalas ut till pensionärer i utlandet fram till åtminstone 2020. Totalt sett berörs knappt 43 000 pensionärer som bott och arbetat i Sverige, men i dag bor utomlands och får garantipension. Regeringen och alla de partier som står bakom pensionssystemet har ställt sig bakom förslaget.

– Pensionärer förtjänar trygghet och när det sker stora förändringar är det viktigt att de inte sker över en natt. Därför ser vi nu till att ta ansvar för de människor som har bott och arbetat i Sverige genom att få på plats en tillfällig lagstiftning, säger socialminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

Hit betalas svensk garantipension i dag

Så här fördelar sig i dag antalet personer med garantipension som är bosatta utanför Sverige men inom EU/EES eller Schweiz:

Finland                   17 044
Tyskland                 5 340
Norge                      5 099
Danmark                 3 034
Spanien                  2 000
Storbritannien        1 648
Grekland                 1 451
Frankrike                1 240
Schweiz                  1 206
Italien                      1 030
Övriga EU-/
EES-länder             3 597

Totalt                    42 689

Möte under tisdagen mellan Pensionsgruppen och partsrådet

I dag tisdag hålls det första mötet mellan Pensionsgruppen och det nya rådet med representanter från arbetsmarknadens parter. 

I december 2017 enades partierna bakom pensionssystemet om vissa förändringar av det allmänna pensionssystemet. Överenskommelsen innebär bland annat insatser för de pensionärer som har det tuffast, ett reformerat premiepensionssystem, justerade åldersgränser i pensionssystemet, åtgärder för mer jämställda pensioner och moderniserade placeringsregler för AP-fonderna.

Då beslutades också att ett råd med representanter från arbetsmarknadens parter skulle knytas till det fortsatta arbetet. Detta med tanke på att de kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv, och eftersom de ansvarar för kollektivavtalade tjänstepensioner.

I dag hålls det första mötet på Socialdepartementet, under ledning av Pensionsgruppens ordförande socialminister Annika Strandhäll. På tisdagens uppstartsmöte kommer företrädare från Arbetsgivarverket, LO, SACO, SKL, Svenskt näringsliv och TCO, samt deras medlemsorganisationer. 

– När vi gör förändringar behöver de genomföras tillsammans med arbetsmarknadens parter. Det är en grundläggande del av den svenska modellen. Det krävs gemensamt arbete för att garantera trygga pensioner för vanligt folk och skapa ett hållbart arbetsliv med goda möjligheter till omställning och vidareutbildning, säger Annika Strandhäll i en presskommentar.

Pensionsgruppen har för avsikt att regelbundet träffa partsrådet fram till åtminstone 2020 då flera delar av pensionsöverenskommelsen ska vara på plats.

Nu ska de lägsta pensionerna höjas

Utredningen Översyn av grundskyddet för pensionärer har nu överlämnats till Pensionsgruppen. Utredningen föreslår en höjning av garantipensionen, speciellt för ogifta, och av taket i bostadstillägget.

Det var ett år sedan Pensionsgruppen initierade en översyn av pensionssystemets grundskydd – garantipensionen, äldreförsörjningsstödet och bostadstillägget. Syftet var att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt, vilket ofta är äldre ensamstående kvinnor.

Den slutrapport som nu överlämnats innehåller ett paket av åtgärder. Bland annat föreslås att garantipensionen höjs med 200 kronor för alla garantipensionärer, samt att den utökas med ett behovsprövat tillägg på upp till 700 kronor för ogifta och 200 kronor för sammanboende garantipensionärer. Taket i bostadstillägget föreslås höjas från 5 600 till 7 000 kronor.

– De som varit med och byggt upp vårt land och lagt grunden för vår gemensamma välfärd ska ha en bra pension. Det är en viktig del av den svenska modellen. Därför är det otroligt viktigt att öka tryggheten för Sveriges pensionärer och särskilt för dem med lägst pensioner, säger Annika Strandhäll, socialminister och ordförande i Pensionsgruppen.

Förslaget ska nu ut på remiss och delar av paketet kan komma att justeras. Ambitionen är att förändringen ska vara genomförd senast år 2020, samtidigt som flera andra delar i den nya pensionsöverenskommelsen träder i kraft.

Utredningens förslag i korthet:

Om garantipensionen

  • Garantipensionen ska höjas för både gifta och ogifta. Avräkning ska ske mot allmän pension på samma sätt som görs idag.
  • Ett tilläggsbelopp i garantipensionen ska införas med ett högre belopp för ogifta än för gifta. Tilläggsbeloppet ska avräknas mot tjänstepension och nettokapitalinkomster med 48 procent.
  • Nivån på garantipensionen ska justeras utifrån uttagsålder om uttaget görs senare än vid åldern för tidigast uttag av garantipension.

Om bostadstillägget

  • Bostadskostnadstaket i bostadstillägget ska höjas till 7 000 kronor per månad.
  • Ersättningsgraden för bostadskostnaden i bostadstillägget ska vara 100 procent upp till 3 000 kronor, 90 procent mellan 3 001 och 5 000 kronor, och 70 procent mellan 5 001 och 7 000 kronor.
  • Konsumtionsstödet i bostadstillägget ska avskaffas.
  • Vid beräkning av bostadstillägg ska tjänstepension, privat pension, arbetsinkomster, etableringsersättning och studiemedel tas upp med 100 procent i reduceringsinkomsten.
  • Avräkning av bostadstillägg mot en reduceringsinkomst som överstiger ett prisbasbelopp ska höjas till 62 procent.
  • Vid höjning av garantipensionen ska fribeloppet i bostadstillägget höjas till samma nivå som garantipensionen.
  • Skälig bostadskostnad i det särskilda bostadstillägget ska höjas till 7 000 kronor per månad.

Om äldreförsörjningsstödet

  • Ett fribelopp för arbetsinkomster ska införas för personer med äldreförsörjningsstöd. Fribeloppet ska uppgå till 24 000 kr per år.
  • Skälig bostadskostnad ska höjas till 7 000 kronor per månad.

Hela utredningen kan laddas ner här.

Den nya överenskommelsen om pensionerna – här är hela listan!

I dag presenterades pensionsöverenskommelsen i Pensionsgruppen, som bland annat innebär höjda åldersgränser och förändringar av premiepensionssystemet.

Överenskommelsen presenterades av företrädare för de sex partierna i Pensionsgruppen , och av regeringens företrädare socialminister Annika Strandhäll och finansmarknadsminister Per Bolund

– Vi är alla överens och tar nu ett helhetsgrepp och renoverar det svenska pensionssystemet för att höja pensionerna och öka tryggheten för både dagens och framtidens pensionärer, sade Annika Strandhäll och Per Bolund i ett pressmeddelande i dag på morgonen.

Allianspartiernas fyra företrädare i Pensionsgruppen gav följande kommentar i pressmeddelandet:

– I takt med att vi lever längre måste vi också jobba längre om pensionerna ska kunna fortsätta växa. Denna överenskommelse är ett viktigt steg mot ett längre arbetsliv och därmed högre pensioner och mer resurser till välfärden.

Det här är vad Pensionsgruppen är överens om:

1. Utredning om förstärkt grundskydd.
Grundskyddet för de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna ska höjas. Bland annat kommer garantipensionen utökas med ett tilläggsbelopp för de pensionärer som har det tuffast. Ett utredningsförslag presenteras i februari 2018.

2. Ett reformerat premiepensionssystem med upphandlade fonder.
Risknivån i förvalet ska utredas för att säkerställa att den är rimlig. För den som väljer att göra aktivt val kommer kapitalet placeras på ett tryggt, kontrollerat och professionellt upphandlat fondtorg. Antalet fonder minskar avsevärt.

3. Så höjs pensionsåldrarna.
Förändringarna innebär att alla pensionsåldergränser och motsvarande åldersgränser i trygghetssystemen (exempelvis sjukförsäkring och a-kassa) höjs och att dessa sedan kopplas till utvecklingen av medellivslängden. Hur stor del av livslängdsökningen som bör påverka riktåldern liksom den närmare tekniska konstruktionen utreds vidare.

Lägsta åldern när det går att ta ut allmän pension höjs:
– 2020 från 61 till 62 år
– 2023 från 62 till 63 år
– 2026 från 63 till 64 år

Rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, LAS-åldern, höjs:
– 2020 från 67 till 68 år
– 2023 från 68 till 69 år

Åldern för när det går att ta ut garantipension höjs:
– 2023 från 65 till 66 år
– 2026 från 66 till riktåldern, vilket innebär att den knyts till medellivslängdsökningen. 

Pensionsgruppen är överens om att personer med ett långt arbetsliv, minst 44 år, ska omfattas av övergångsbestämmelse så att de även framöver ges rätt till garantipension från 65 års ålder.

Avgiften till pensionssystemet ska analyseras vidare.

4. Förbättringar av arbetsmiljön och utbildningsinsatser ska ses över. 
Dessa områden ligger visserligen utanför Pensionsgruppens mandat att fatta beslut om, men partierna bakom pensionsöverenskommelsen är överens om att intensifiera arbetet med ytterligare insatser för en bättre arbetsmiljö och en bättre möjlighet att ställa om under arbetslivet.

5. Ett råd för arbetsmarknadens parter knyts till Pensionsgruppen.
För att underlätta det samarbetet med parterna på arbetsmarknaden skapas ett partsråd för ömsesidigt samråd mellan Pensionsgruppen och parterna.

6. Delegation för äldre arbetskraft.
ör att uppnå ett mer hållbart arbetsliv och långsiktigt hållbara pensioner kommer Pensionsgruppen inom kort att presentera en delegation som ska arbeta forskningsnära, tillsammans med andra relevanta aktörer, för att motverka åldersdiskriminering och se till att ta till vara äldres kompetens på arbetsmarknaden.

7. Översyn av avdragsreglerna för tjänstepension.
Avdragsreglerna för tjänstepension ses över för att både det allmänna pensionssystemet och de kollektivavtalade pensionslösningarna ska bidra till långsiktigt trygga och hållbara pensioner.

8. Åtgärder för mer jämställda pensioner.
Kvinnor har i genomsnitt 30 procent lägre pensioner jämfört med män. För att minska pensionsgapet mellan män och kvinnor behöver bland annat förändringar ske på arbetsmarknaden, konstaterarPensionsgruppen.

9. Moderniserade placeringsregler för AP-fonderna.
Reglerna för hur AP-fonderna investerar våra framtida pensioner behöver moderniseras för att bli mer hållbara, för att mer pengar ska kunna placeras utanför börsen och för att möjliggöra högsta möjliga avkastning och bättre framtida pensioner.

Här kan du läsa mer om detaljerna i uppgörelsen. 

Nytt förslag: Den som jobbat länge får gå i pension tidigt

Pensionsgruppen är på väg att enas om ett regelverk som innebär höjda åldersgränser för pension. Dagens Nyheter skriver i dag att en del av kompromissen mellan partierna i pensionsgruppen kan innebära att den som arbetat i minst 44 år får ta ut allmän pension även om inte 63-årsåldern är uppfylld. 

Det har kommit kritik bland annat från fackligt håll mot att höja gränsen för det tidigaste uttaget av allmän pension från 61 till 63 år.

Det nya förslaget om att den som har arbetat i minst 44 år får bli pensionär ses, enligt Dagens Nyheter, som ett sätt att blidka kritikerna. Med det förslaget får den som började arbeta redan som 18-åring gå i pension vid 62 års ålder. 

Här kan du läsa hela Dagens Nyheters artikel i ämnet. 

 

”Uppgörelse nära om ändrade åldersgränser för pension”

Regeringen och allianspartierna är mycket nära en uppgörelse om förändrade åldersgränser i pensionssystemet. Samtidigt kommer tuffare krav på fondbolagen i premiepensionssystemet, uppger Dagens Nyheter i dag på förmiddagen. 

I regel brukar det ta tid att ändra på detaljer i pensionsöverenskommelser. 

Diskussionen om ändrade pensionsåldrar i det allmänna pensionssystemet är sannerligen ingen undantag från den regeln.  

År 2011 tillsatte den dåvarande alliansregeringen en utredning 2011 om åldersgränserna i pensionssystemet. År 2013 senare hade man kommit fram till att den undre gränsen för allmän pension borde höjas från 61 till 63 år och att gränsen för hur länge lagen om anställningsskydd ska gälla borde höjas från 67 till 69 år.

Nu, drygt fyra år senare, tycks det som om den politiskt sammansatta pensionsgruppen tycks vara på väg att enas om att ändra på åldersgränserna och samtidigt skärpa reglerna för fonderna i premiepensionssystemet mot bakgrund av alla skandaler det senaste året. 

Dagens Nyheter rapporterar i dag att de nya reglerna för premiepensionsfonderna kan komma att innebära en halvering av antalet fonder på fondtorget som i dag är cirka 860.

När det gäller pensionsåldrarna skriver DN att man diskuterar en lösning där höjningen sker i olika etapper, och att det sannolikt blir övergångsregler som innebär att de som har nära till pensionen inte berörs.

Enligt Sveriges Radios Ekoredaktion kan det i ett första steg bli så att LAS-gränsen höjs från 67 år till 68 eller 69 år parallellt med att den lägsta gränsen för pensionsuttag höjs till 62 år. I ett andra steg kan gränserna höjas igen, så att den nedre gränsen för pension blir 63 år och LAS-gränsen blir 69 år. Parallellt med dessa höjningar skulle riktåldern för pension kunna höjas från 65 år till först 66 år och sedan 67 år. 

Något färdigt beslut om uppgörelsen har ännu inte fattats, men kan alltså vara nära förestående. 

Det har tidigare diskuterats att de nya reglerna skulle kunna träda i kraft år 2020. 

Här hittar du Dagens Nyheters rapportering i ämnet. 

Och här kan du ta del av Ekots bevakning. 

ISF ska utreda varför kvinnor slutar jobba tidigare än män

Inspektionen för socialförsäkringen har fått regeringens uppdrag att studera orsakerna till att kvinnor i större utsträckning än män lämnar arbetsmarknaden i förtid. Studien ingår i Pensionsgruppens projekt för jämställda pensioner.

Statistik visar att kvinnor i genomsnitt har ungefär 30 procent lägre pension jämfört med män.

Den främsta orsaken är ojämställdheten på arbetsmarknaden. Kvinnor har lägre löner, arbetar i högre utsträckning deltid och lämnar arbetsmarknaden tidigare än män.

– Vi är fast beslutna att vi ska ha mer jämställda pensioner och för det krävs ett långsiktigt arbete, säger socialminister Annika Strandhäll, som även är ordförande i Pensionsgruppen, i en kommentar.

Uppdraget som nu ges till ISF är en del i det arbetet och innebär att studera skillnader i när och på vilket sätt kvinnor och män samt andra grupper lämnar arbetsmarknaden.

Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast 1 maj 2018.

Stefan Lundbergh snabbutreder premiepensionens framtid

Fil dr Stefan Lundbergh har fått regeringens och pensionsgruppens uppdrag att till den sista augusti i år göra en förstudie över möjliga strukturella förändringar av premiepensionen som kan leda till tryggare pensioner och ett effektivare pensionssystem.

Det pågår ett arbete med hårdare reglering av fondtorget. För att framtidssäkra premiepensionen och skapa trygga och goda pensioner på lång sikt anser Pensionsgruppen att det även behöver utredas mer strukturella förändringar av systemet.

Stefan Lundbergh får nu i uppdrag att i en förstudie kartlägga olika alternativa vägar för hur premiepensionssystemet kan utvecklas.

– Det senaste året har visat på upprörande missbruk av premiepensionssystemet där oseriösa aktörer skor sig på pensionssparare. Det är helt oacceptabelt i ett socialförsäkringssystem. Vi behöver därför göra strukturella förändringar av premiepensionssystemet, säger Annika Strandhäll socialförsäkringsminister och ordförande i pensionsgruppen i en presskommentar.

– Lundbergh har mångårig internationell erfarenhet av fonderade pensionslösningar vilket gör honom till ett bra val.

Stefan Lundbergh har en doktorsexamen i ekonomisk statistik från Handelshögskolan i Stockholm och är verksam med pensionsfrågor i Holland och England. Han är också styrelseledamot i Fjärde AP-fonden.

Analysen ska vara färdig den sista augusti 2017. Pensionsgruppen tar därefter ställning till det fortsatta arbetet.

Slutbluffat! Pensionsgruppens plan för att rädda premiepensionen

Företrädare för partierna som står bakom pensionssystemet, meddelade på måndagen att man enats om en handlingsplan för att stoppa missbruk av premiepensionen. Det handlar dels om ett 30-tal kortsiktiga åtgärder, dels om en utredning av premiepensionens framtid.

Oseriösa aktörer och oseriös marknadsföring ska inte finnas i vårt allmänna pensionssystem, skriver Pensionsgruppen i ett pressmeddelande i dag. Istället ska premiepensionen bidra till hållbara, trygga och goda pensioner för alla.

– Vi har en mycket stor samsyn i att åtgärder krävs för att säkra systemet. Pensionerna ska vara trygga och därför är det en styrka att vi är överens över blockgränserna, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i pensionsgruppen, i en presskommentar.

Pensionsgruppen har nu enats om en handlingsplan i två delar.

1) Den första delen är olika åtgärder som brådskar. Utgångspunkten här är Pensionsmyndighetens program med 30 punkter. Åtgärder för att säkerställa att kapitalet placeras hållbart kommer också att introduceras. Man kommer också att genomföra vissa förslag som lämnats av Premiepensionsutredningen.

2) Den andra delen handlar om andra mer långsiktiga åtgärder. Pensionsgruppen kommer därför att parallellt utreda premiepensionssystemets utformning i framtiden.

– Det är bra att man i Pensionsgruppen nu kommit överens om ett fortsatt arbete för en trygg och hållbar premiepension, säger Per Bolund, finansmarknadsminister och ansvarig för premiepensionsfrågor i regeringen, i sin presskommentar.

Pensionsgruppen består av företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Bakgrunden till Pensionsgruppens beslut är att premiepensionssystemet under senare tid har beskrivits som en arena för oseriösa aktörer som utnyttjat systemet genom höga avgifter, dålig avkastning och metoder som inte hör hemma i ett allmänt socialförsäkringssystem.

Efter beslut från Pensionsgruppen har om att ta krafttag för att stärka skyddet för pensionsspararna och göra fondtorget tryggt och säkert, har Regeringen givit Pensionsmyndigheten och Finansinspektionen i uppdrag att ta fram åtgärder som stärker premiepensionssystemet och stoppar oseriösa förvaltare. Pensionsmyndigheten har därefter lämnat en preliminär redovisning med ett 30-tal föreslagna åtgärder. Förslaget till åtgärdsprogram ska slutredovisas till regeringen senast den 19 juni i år.

Pensionsmyndighetens preliminära 30-punktsprogram:

  1. Inför nya föreskrifter som ställer ytterligare krav på fonder och fondbolag på premiepensionens fondtorg utöver de som nu gäller
  2. Förtydliga Pensionsmyndighetens instruktion så att det uttryckligen framgår att myndigheten på fondtorget ska agera mot olämpliga eller för pensionsspararna eller pensionssystemet skadliga beteenden från fondföretagens sida
  3. Krav på visst minimikapital i fonden under viss minimitid
  4. Krav på viss minsta tids avkastningshistorik
  5. Krav på minsta tids verksamhetshistorik för fondbolag
  6. Krav på objektiv (marknadsmässig) värdering av innehav
  7. Krav på att viss högsta procentuella andel av fondkapitalet får ägas av Pensionsmyndigheten som fondandelsägare
  8. Krav på att viss minimikapital i fond måste ägas av annan part än Pensionsmyndigheten
  9. Uteslut fonder med för lite kapital inom premiepensionen och/eller med för låg aktivitet
  10. Samma krav ska ställas på fond-i-fonders underliggande fonder som vanliga fonder vad gäller redovisning av innehav
  11. Inga samarbetsavtal ingås med fonder som så gott som uteslutande riktar sig mot svenska marknaden men är etablerade i utlandet
  12. Förbud genom samarbetsavtalet att direktmarknadsföra fonder mot premiepensionen eller medverka till direktmarknadsföring av premiepensionsfonder
  13. Förtydliga straffansvaret vid e-ID-kapning
  14. Agera för att sprida synen på rättsläget avseende e-ID-kapning
  15. Stärk myndighetens kunnande och beredskap när det gäller att säkra bevisningen
  16. Kräv egenhändigt undertecknande vid fondbyte
  17. Nytt förhållningssätt och förstärkt organisation för löpande uppföljning av samarbetsavtalet gentemot avtalspart
  18. Inför regelmässig KYC-granskning av firmatecknare och nyckelpersoner i fondbolaget
  19. Inför regelmässig granskning av innehav och övrig kravuppfyllnad samt utveckla myndighetens fördjupade granskningar
  20. Förstärkt kontroll av riskbeteende bland aktörerna på fondtorget
  21. Snabbare och mer frekventa överlämnanden av kundsynpunkter från Pensionsmyndigheten till de båda tillsynsmyndigheterna
  22. Utveckla systematisk samverkan mellan Pensionsmyndigheten och tillsynsmyndigheterna
  23. Inför ett antal nya villkor och skärp redan existerande villkor
  24. Förbättra struktur och tydliggör information i avtalet
  25. Särskilda tillsynsinsatser riktade mot premiepensionen (uppdrag och resurser)
  26. Pensionsmyndigheten, Finansinspektionen och Konsumentverket bör ges i uppdrag att lämna information sinsemellan med avseende på enskilda tillsynsärenden inom premiepensionen
  27. Upprätta ett samarbetsavtal (överenskommelse) mellan Pensionsmyndigheten och tillsynsmyndigheterna för samarbete inom premiepensionen
  28. Sverige bör verka för att tillsynen över aktörer som omfattas av den unionsrättsliga lagstiftningen ensas och är förutsägbar, ändamålsenlig och effektiv
  29. Kräv av förvaringsinstituten att dessa ska intyga fondens värdering
  30. Utred möjligheten att skapa en premiepensionsgaranti

Enklare från årsskiftet att överföra premiepensionsrätt

Regeringen meddelade i dag att en departementspromemoria ska skickas på remiss, med förslag som göra det enklare att överföra premiepensionsrätt mellan makar och registrerade partners. Förslagen ska börja gälla från den 1 januari 2018. 

Hela pensionsgruppen står bakom förslagen, som kan beskrivas som marginella förenklingar av regelverket för överföring av premiepensionsrätt.

I dag är det endast en halv procent av de som har möjlighet som överför premiepensionsrätten till sin partner. I pressmeddelandet beskrivs förslaget som ”ett litet steg i riktningen mot mer jämställda pensioner”. 

Det här är de tre punkter som regeringen lyfter fram i sin pressinformation:  

• Slopa kravet på anmälan från den mottagande parten.

• Senarelägg tidpunkten för sista ansökningsdag från 31 januari till 30 april, så att man först hinner få det orangea pensionskuvertet och självdeklarationen.

• Gör det möjligt att ansöka elektroniskt.

S säger sig vilja överge premiepensionen – men det lär de inte göra

Statsminster Stefan Löfven och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har intervjuats av TT om premiepensionssystemet. I artikeln säger Annika Strandhäll att S kan tänka sig att överge premiepensionssystemet helt om inte de borgerliga partierna är beredda att förändra systemet i grunden. Men det är inte troligt att det kommer att hända – eftersom det skulle riskera att spräcka pensionsöverenskommelsen helt och hållet. 

TT-artikeln är skriven apropå problemen de exempel som uppmärksammats på senare tid på fondbluffar, och höga kostnader och låg avkastning i premiepensionssystemet. 

Stefan Löfven säger i artikeln att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och finansmarknadsminister Per Bolund fått i uppdrag att förhandla med de borgerliga partierna om en genomgripande reform av premiepensionssystemet. 

Och om de borgerliga inte är beredda att förändra systemet med premiepension i grunden, så är Socialdemokraterna beredda att överge systemet, säger Annika Strandhäll.

– Visst det var en bärande del av pensionsöverenskommelsen när det nya pensionssystemet kom på plats, men vi kommer inte framåt kunna stå bakom en konstruktion som utsätter våra sparare för en så här stor risk, citeras hon i artikeln. 

Nu är det inte särskilt troligt att regeringen ensidigt kommer att lägga fram ett lagförslag om att premiepensionen – som socialdemokraterna har ogillat från starten – kommer att avskaffas.

Det skulle nämligen i praktiken innebära slutet för pensionsöverenskommelsen och den historiska kompromissen som ledde fram till det blocköverskridande avtalet om det allmänna pensionssystemet vi lever med i dag. Detta eftersom överenskommelsen innebär att alla systemförändringar i dag måste ske i full enighet. 

Så långt är det svårt att tro att regeringen vill driva frågan. 

Däremot lär vi få se konkreta förändringar av systemet senare under året. Det vore osannolikt att inte pensionspolitikerna drar några som helst slutsatser av de problem som har uppmärksammats med premiepensionen på sistone. 

TT-artikeln har bland annat publicerats i Svenska Dagbladet. Klicka här för att läsa hela artikeln. 

Nytt lagförslag i mars gör det lättare att överföra premiepension

Under mars väntas socialdepartementet lägga fram en departementspromemoria med lagförslag om hur det ska bli enklare att överföra premiepensionsrätt. 

Sedan lång tid tillbaka är det möjligt att överföra premiepensionsrätt mellan makar. 

Men överföring är rätt krångligt, och det tas ut en avgift på 6 procent av beloppet när överföringen sker.

Mycket riktigt har överföring mellan makar inte varit en särskild populär åtgärd, även om det har ökat något på senare tid. Av cirka 2 miljoner gifta par i Sverige är det endast 9 000 som har utnyttjat möjligheten. 

Det har diskuterats länge vad som skulle kunna göras för att göra det mer populärt att överföra pensionsrätt. Rätt utnyttjat kan det ju vara något som jämnar ut pensionsinkomsterna mellan två makar. 

Frågan analyserades förra året av Pensionsmyndigheten inom ramen för projekt Jämställda pensioner. 

I Pensionsgruppens handlingsplan för mer jämställda pensioner från januari i år, finns två förslag som rör överföring av premiepensionsrätt. 

Det ena handlade om att förenkla reglerna. Tankarna här var att endast den som ger bort sin pensionsrätt ska behöva anmäla det, att tidsfristen för att anmäla förlängs och att det ska bli möjligt att anmäla överföring av pensionsrätt via internet.

Det andra förslaget handlade om att utvidga möjligheten att överföra pensionsrätt, så att det framöver ska vara tillåtet med överföring inte endast mellan makar utan också mellan sambor. 

Den kommande departementspromemorian väntas bli färdig i slutet av mars. Den kommer också att innehålla ett upphävande av föreskrifter om hustrutillägg. 

Pensionsgruppen: Så ska pensionssystemet bli mer jämställt

Pensionsgruppen har beslutat om en handlingsplan för jämställda pensioner. 

Mot bakgrund av de skillnader som finns mellan mäns och kvinnors pensioner, bestämde Pensionsgruppen i maj 2015 att en särskild granskning skulle göras av pensionerna ur ett jämställdhetsperspektiv.

I ett första steg gjordes en analys gjorts av pensionsgapet ur nio olika perspektiv. Utifrån den analysen har Pensionsgruppen tagit fram en handlingsplan för att pensionssystemet ska bli mer jämställt.

Nu har handlingsplanen offentliggjorts, och den innehåller åtta punkter som man ska ta med sig i arbetet med att reformera pensionssystemet. 

Det här är några av de viktigaste punkterna: 

Se över grundskyddet. Pensionsgruppen resonerar om att förstärka garantipensionen, exempelvis genom att förändra indexuppräkningen. 

Gör det enklare att föra över premiepensionsrätt. Pensionsgruppen vill förenkla proceduren för överföring av pensionsrätt. 

Ska sambor kunna föra över pensionsrätt? Det vill Pensionsgruppen utreda.

Varför går kvinnor i pension tidigare? Gruppen konstaterar att kvinnor lämnar arbetslivet tidigare än man. Man vill nu analysera varför.  

Hur kan barnår räknas högre? Gruppen resonerar om att det kan vara möjligt att föra över medel från pensionsrätt för studier, till pensionsrätt för barnår, men framhåller att inga beslut om detta har fattats. 

Här kan du läsa hela handlingsplanen. 

Pensionsgruppen överväger löneindex för garantipensionen

Ska garantipensionen räknas upp med löneindex istället för prisindex i framtiden? Det är en av de saker som en ny utredning väntas få i uppdrag att se över. Utredningen startas efter en överenskommelse mellan de sex partierna i pensionsgruppen, rapporterar Sveriges Radio. 

Utredningen ska fokusera på att hitta en modell där garantipensionen och bostadstillägget räknas upp mer än i dag, för att de sämst ställda pensionärerna inte ska fortsätta att halka efter.

Samtliga sex partier bakom pensionsuppgörelsen är eniga om utredningen.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll säger så här till Sveriges Radio:

– Nu handlar det om att titta på såväl garantipensionen som bostadstillägget, och utröna på vilket sätt som man kan förbättra för främst, skulle jag vilja säga att det handlar om ensamstående kvinnor, många gånger lite äldre kvinnor, som är de som är mest utsatta i den här gruppen.

Klicka här för mer information.