Etikett: pensionsstiftelse

Pensionsstiftelse saknar pengar – styrelseledamot får böta 20 000 kr

Posted on juni 3, 2021 by - Pension

Förvaltningsrätten i Göteborg har dömt en styrelseledamot i en pensionsstiftelse till ett vite på 20 000 kronor, eftersom han inte i tid inkommit med något underlag för att visa att pensionsstiftelsens kapital har återställts. 

Bakgrunden till domen är att länsstyrelsen i Göteborg under förra året beslutade om ett vitesföreläggande på 20 000 kronor mot en person som är styrelseledamot i en pensionsstiftelse.

Länsstyrelsen förelade styrelseledamoten att lämna in ett underlag som visar att stiftelsens kapital om minst 213 923 kr har återställts samt att anmäla en revisor för stiftelsen. Anmälan om revisor skickades till Länsstyrelsen inom utsatt tid, däremot fick länsstyrelsen inga handlingar som visade att kapitalet återställts. Därmed utdömde Länsstyrelsen vitesbeloppet på 20 000 kronor i enligt med Tryggandelagen.

Styrelseledamoten, som är i 65-årsåldern, menade att beslutet om vitesföreläggandet var felaktigt och överklagade länsstyrelsens beslut till domstol. Han framförde bland annat att det inte fanns några pengar för att betala vitesbeloppet och att avsikten var att avveckla stiftelsen.

Domstolen ser inget som tyder på att länsstyrelsens vitesföreläggande varit felaktigt och avslår därmed överklagandet. Så här heter det bland annat i domen:

— Det har inte framkommit något i utredningen som tyder på att NN kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Eftersom NN inte följt länsstyrelsens föreläggande inom föreskriven tid har länsstyrelsen haft fog för sitt beslut att döma ut vite. Det har inte framkommit att ändamålet med vitet förlorat sin betydelse. Vad NN anfört ändrar inte förvaltningsrättens bedömning. Överklagandet ska därmed avslås.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Monérs pensionsstiftelser stämmer f d styrelseledamöter på 14,3 Mkr

Posted on februari 1, 2021 by - Pension

Företrädare för sju pensionsstiftelser som tidigare förvaltades av Monérs Stiftelseförvaltning AB – numera i konkurs — har stämt tre tidigare styrelseledamöter i de sju pensionsstiftelserna på skadestånd på sammanlagt 14,3 miljoner kronor. Enligt stämningsansökningarna har det bland annat funnits stora brister i den ekonomiska kontrollen och även förekommit förskingring i miljonklassen. 

Historien om Monérs pensionsstiftelser har kantats av tvister och ekonomiska oegentligheter.

År 2008 startades förvaltningsbolaget Anea Kapitalförvaltning AB och år 2009 startades den första gemensamma pensionsstiftelsen där externa företag via Anea erbjöds gemensam förvaltning av pensionsmedel. Bolaget kom så småningom att förvalta sju olika gemensamma pensionsstiftelser, numrerade från 0 till 6, med sammantaget flera hundra olika kundföretag och hundratals miljoner kronor under förvaltning.

Efter olika turer kring Anea fick förvaltningsbolaget år 2014 nya ägare. Namnet ändrades då till Monér Stiftelseförvaltning AB. Verksamheten i Monér fick viss uppmärksamhet år 2016 när det uppdagades att drygt 12 miljoner kronor under oklara omständigheter försvunnit från ett konto i Catella Bank. Transaktionerna hade koppling till det sedermera konkursade försäkringsbolaget Victory Life.

Monér Stiftelseförvaltning AB sade våren år 2018 upp förvaltningsavtalet med pensionsstiftelserna och de nu instämda styrelseledamöterna i stiftelserna avgick. Länsstyrelsen förordnade då istället advokat Magnus Dahlgren som styrelseordförande.

De sju Monér-pensionsstiftelserna valde senare att stämma förvaltningsbolaget då det tagits ut full årsavgift för förvaltningen trots att avtalet sagts upp. I en tredskodom i februari förra året slog tingsrätten i Stockholm fast att förvaltningsbolaget skulle betala tillbaka 700 000 kronor till stiftelserna samt stå för 200 000 kronor i rättegångskostnader. Bolaget försattes kort därpå i likvidation på grund av avsaknad av årsredovisning och i maj fattades beslut om konkurs. Även moderbolaget Monér Partners AB har försatts i konkurs.

År 2019 tvingades VD:n, tillika ägaren av förvaltningsbolaget, att avgå på grund av ekonomisk brottslighet och beslut om näringsförbud.

Företrädare för de sju pensionsstiftelserna riktar nu omfattande krav mot tre tidigare styrelseledamöter i de sju pensionsstiftelserna, däribland den tidigare VD:n och ägaren i förvaltningsbolaget. I likalydande stämningsansökningar kräver de sju stiftelserna de tidigare styrelseledamöterna solidariskt på sammanlagt 14,3 miljoner kronor. Enligt stämningsansökningarna har de tre tidigare styrelseledamöterna uppsåtligen eller oavsiktligt orsakat skada för stiftelserna. Pensionsstiftelserna önskar att de tre målen hanteras gemensamt i domstolsprocessen.

I stämningsansökningarna ges bilden av en verksamhet som präglats av närmast kaotisk oordning.

Det här är några av de mest anmärkningsvärda punkterna:

  • En enda röra. Trots att regelverket säger att pengarna för de olika intressenterna i en gemensam pensionsstiftelse ska vara åtskilda i olika ”fack”, har alla medel blandats samman på ett och samma bankkonto per pensionsstiftelse — utan någon möjlighet att särskilja vilka kostnader och intäkter som härrör från en enskild förmånsberättigad. Det har inte varit möjligt att i kundprogrammet Secura spåra vilka transaktioner som är kopplade till vilken arbetsgivare och förmånsberättigad. Den felaktiga bokföringen har enligt stämningsansökningarna pågått åtminstone sedan år 2015 och revisorernas rekommendationer har inte följts.
  • Arbetsgivarna har saknat insyn. I stämningsansökningarna sägs att stiftelserna har brutit mot stadgarnas bestämmelser och lagar om hur styrelsen ska utses och att arbetsgivare och pensionsborgenärer helt saknat insyn i verksamheten.
  • Pengar har försvunnit. I samband med att den nya styrelsen genomförde en avstämning mellan faktiska medel och uppgifter i kundprogrammet Secura, framkom att det saknades 12,8 miljoner kronor på stiftelsernas bankkonto. Ärendet överlämnades till Ekobrottsmyndigheten och år 2019 dömdes förvaltningsbolagets VD till fängelse, näringsförbud och att betala tillbaka cirka 5,7 miljoner kronor till stiftelserna.
  • Stora kostnader för att reda ut röran. Av stämningsansökan framgår stora merkostnader i samband med övertagandet, då de tre instämda före detta styrelseledamöterna inte till den nya styrelsen lämnat efter sig underlag eller dokumentation av värde. Samtliga styrelseprotokoll saknades liksom dokumentation kring beslut om sådant som gottgörelser, permutationer, anslutningar, kundregister/uppgifter om arbetsgivare, uppställning av tillgångar och kapitalförvaltning, bokföring, arbetsgivarregister, administrativa rutiner och system för ekonomisk kontroll och uppföljning. Merkostnaderna uppskattas till 7,2 miljoner kronor.

Ombud för pensionsstiftelserna är Anita Fink Knudsen och Magnus Hjertquist vid Advokatfirman Dahlgren & Partner AB.

Här kan du ta del av stämningsansökningen riktad mot den tidigare VD:n, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Lagförslag med nya regler om tillsyn av pensionsstiftelser

Posted on mars 27, 2020 by - Allmänt

Regeringen har nu lagt fram propositionen ”Vissa frågor om försäkring och tjänstepension” som bland annat föreslår nya regler för tillsyn av pensionsstiftelser. 

De flesta förslagen i propositionen har sin utgångspunkt i EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II.

Större delen av regelverket i IORP II infördes i svensk lag genom lagen om tjänstepensionsföretag, som antogs av riksdagen i november. Den nya propositionen kan sägas komplettera regelverket med ett antal punkter som gäller pensionsstiftelser, tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag.

Bland annat föreslås att pensionsstiftelser ska offentliggöra information om sin ersättningspolicy och att pensionsstiftelser ska omfattas av vissa tillsynsbestämmelser i EU:s andra tjänstepensionsdirektiv.

Flera av remissinstanserna när lagförslagen tidigare skickades ut på remiss, bland annat PTK, har ifrågasatt att pensionsstiftelserna ska omfattas av IORP II-regelverket.

— Detta får oönskade konsekvenser och leder till en kraftig överreglering av pensionsstiftelsernas verksamhet, skrev PTK i sitt remissvar — där man också ifrågasatte att det inte genomförts någon analys av hur pensionsstiftelser fungerar i de kollektivavtalade tjänstepensionssystemen.

I den nya propositionen föreslås också vissa ändringar i försäkringsrörelselagen med utgångspunkt Solvens II-direktivet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionen.


Här är FI:s förslag på nya föreskrifter för pensionsstiftelser

Posted on mars 3, 2020 by - Pension

FI har lagt fram ett förslag på ändrade föreskrifter för pensionsstiftelser, med anledning av lagändringen baserade på EU:s andra tjänstepensionsdirektiv. De nya bestämmelserna innehåller bland annat krav på att lägga ut ersättningspolicyn på internet och nya begränsningar för  användningen av derivat. 

De ändrade föreskrifterna för pensionsstiftelser gäller i första hand pensionsstiftelse som tryggar pensionsutfästelse för minst 100 personer.

Men även mindre stiftelser än så berörs i viss utsträckning, nämligen när det gäller regelverket för användning av derivat.

Där här huvuddelen av de nya krav som ställs på pensionsstiftelser i FI:s förslag till föreskrifter:

• Ersättningspolicy ska publiceras på nätet. I de nya föreskrifterna ställs krav på pensionsstiftelserna att offentliggöra viss information om sin ersättningspolicy. Enligt förslaget ska pensionsstiftelser offentliggöra information om innehållet i sin ersättningspolicy på sin webbplats.

• Begränsningar i användningen av derivat. Dessutom ställs nya krav när det gäller användningen av derivat. Denna bestämmelse föreslås gälla även för en pensionsstiftelse som tryggar pensionsutfästelse till 16-99 personer.

• Lämplighetsprövning för pensionsstiftelser. Bestämmelserna om lämplighetsprövning, som finns i försäkringsrörelseföreskrifterna, förs över till pensionsstiftelseföreskrifterna och det tas fram nya blanketter speciellt för pensionsstiftelser.

FI:s nya föreskrifter innehåller inga krav på periodisk rapportering från pensionsstiftelserna. Samtidigt påpekar FI att den europeiska försäkrings- och pensionsmyndigheten Eiopa ställer krav på viss periodisk rapportering från alla institut som omfattas av det andra tjänstepensionsdirektivets bestämmelser.

Enligt FI kommer det nya regelverket inte att innebära några nämnvärda kostnadsökningar för stiftelserna.

I de nya förslagen flyttas bestämmelser som rör pensionsstiftelser från de bestämmelser som gäller försäkringsrörelse. De ändrade föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020, samtidigt som de föreslagna lagändringarna.

Finansinspektionen uppskattar att det finns 78 pensionsstiftelser som tryggar pensionsutfästelser för minst 100 personer. Dessa större stiftelser förvaltade vid utgången av år 2017 totalt cirka 245 miljarder kronor.

Synpunkter på förslagen ska skickas in senast den 27 mars till FI.

Här kan du ta del av FI:s promemoria om de nya förslagen till nya föreskrifter för pensionsstiftelser, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Lagrådsremiss med nytt regelverk för tillsyn av pensionsstiftelser

Posted on februari 24, 2020 by - Pension

På måndagen informerade regeringen om att man lagt fram en lagrådsremiss med rubriken ”Vissa frågor om försäkring och tjänstepension”. I lagrådsremissen föreslås bland annat ett nytt regelverk för tillsyn av pensionsstiftelser. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

De lagändringar som föreslås i lagrådsremissen handlar i huvudsak om genomförandet av EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, gemenligen kallat IORP II.

I lagen om tjänstepensionsföretag, som antogs av riksdagen i november, genomfördes en stor del av de planerade lagändringarna. Nu kompletteras regelverket med ett antal punikter som i huvudsak rör pensionsstiftelser, tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag.

Bland annat föreslås att pensionsstiftelser ska offentliggöra information om sin ersättningspolicy och att pensionsstiftelser ska omfattas av vissa tillsynsbestämmelser i EU:s andra tjänstepensionsdirektiv — något som flera remissinstanser i branschen motsatt sig.

I lagrådsremissen föreslås också vissa ändringar i försäkringsrörelselagen som delvis är föranledda av Solvens II-direktivet. Genom de lagändringarna kompletteras och förtydligas genomförandet på några punkter, liksom den associationsrättsliga regleringen i försäkringsrörelselagen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av lagrådsremissen.


Sju pensionsstiftelser vann i rätten mot Monér Stiftelseförvaltning AB

Posted on februari 18, 2020 by - Pension

Sju pensionsstiftelser har vunnit en tvist vid Stockholms tingsrätt mot förvaltningsbolaget Monér Stiftelseförvaltning AB. I en tredskodom slås nu fast att förvaltningsbolaget ska betala tillbaka sammanlagt drygt 700 000 kronor i förbetalda administrationsavgifter, plus ränta. Förvaltningsbolaget ska också stå för rättegångskostnader på 200 000 kronor. 

De sju pensionsstiftelserna som hade stämt Monér Stiftelseförvaltning AB bär alla namnet Monér Gemensam Pensionsstiftelse, numrerade från 0 till 6. Stiftelserna har tillsammans ett förvaltat kapital på cirka 250 miljoner kronor.

Bakgrunden till tvisten är att pensionsstiftelserna menar att Monér Stiftelseförvaltning AB bör betala tillbaka delar av det förvaltningsarvode som betalats i förväg.

Förvaltningsbolaget sade upp sitt förvaltningsavtal med stiftelserna till den 30 juni 2018. I samband med uppsägningen lämnade också styrelserna för pensionsstiftelserna sina uppdrag, däribland Leif Lindén, tidigare VD för Monér Stiftelseförvaltning AB. Länsstyrelsen i Stockholm förordnade då nya styrelser och advokat Magnus Dahlgren tillsattes som styrelseordförande i de sju pensionsstiftelserna. Han är också ombud för stiftelserna i det aktuella tvistemålet. Stämningsansökan lämnades in till tingsrätten hösten 2018.

Under 2017 hade Monér Stiftelseförvaltning AB en omsättning på 4,6 (4,9) miljoner kronor och ett resultat på —0,4 (0,1) miljoner kronor. Ingen årsredovisning har hittills lämnats in för år 2018. Bolagets VD och styrelseledamot Leif Lindén avgick från sin post i december förra året och bolaget saknar därefter registrerad styrelse. Bolaget fick den 12 februari i år ett likvidationsföreläggande mot bakgrund av att man inte lämnat in årsredovisning i tid.

Att domen vid Stockholms tingsrätt är en tredskodom innebär att den avkunnas utan att den ena parten har yttrat sig eller infunnit sig till förhandlingen. I det här fallet har förvaltningsbolaget bestritt käromålet, men ingen företrädare har infunnit sig vid huvudförhandlingen i målet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen vid Stockholms tingsrätt.


Riksdagen beslutade om flytträtten och tjänstepensionsföretagen

Posted on november 14, 2019 by - Liv

I går onsdag fattade riksdagen beslut om två lagändringar med stor betydelse för svenska livbolag: Effektivare flytträtt och nytt regelverk för tjänstepensionsföretag. I båda fallen antogs finansutskottets förslag utan några ändringar. Det innebär att regeringen av riksdagen i båda fallen uppmanas att snarast återkomma med kompletterande förslag. 

Riksdagen antog regeringens lagförslag om effektivare flytträtt — samtidigt som riksdagen också gjorde ett tillkännagivande till regeringen att skyndsamt återkomma med ett lagförslag som skiljer på flytträtten för fond- och depåförsäkring från traditionell försäkring.

Enligt tillkännagivandet ska flyttavgifterna för fond- och depåförsäkringar begränsas till att enbart ska motsvara de direkta kostnaderna för administrationen av återköp eller överföringar. Dessutom ska det införas ett avgiftstak där kostnaderna uttrycks i kronor och ören och försäkringar tecknade före den 1 juli 2007 ska omfattas av flytträtten på samma sätt som försäkringar tecknade därefter. Möjligheten till fribelopp vid flytt av små försäkringsvärden, och automatisk flytt av försäkringsvärden under fribeloppet vid byte av arbetsgivare, bör enligt riksdagsbeslutet också utredas.

Som väntat godkände riksdagen också propositionen om nya regler för tjänstepensionsföretag — tillsammans med ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag till kompletterande lagstiftning på fyra punkter. Det gäller solvensregleringen — det vill säga kapitalkraven på tjänstepensionsföretagen, informationsgivningen, där Riksdagen understryker att avtalsfrihet bör gälla för informationskraven enligt den nya lagstiftningen, egenföretagares försäkringar och behandlingen av tilläggsförsäkringar. 

— Regeringens proposition står i strid med EU-direktivets syfte och skulle innebära en omotiverad och kostsam överreglering. Genomförandet är kraftigt försenat, och den fleråriga lagstiftningsprocessen har varit en minst sagt vinglig resa. Problemet är att regeringen hade önskemål om att genomföra direktivet på ett mer omfattande sätt än vad direktivet kräver. Förslaget skulle öka kostnaderna för tjänstepensionsföretagen, vilket i sin tur skulle leda till sämre pensioner för flera miljoner svenska arbetstagare, sade riksdagledamoten Mattias Karlsson, M, bland annat i riksdagsdebatten om propositionen.

Riksdagen fattade även beslut under onsdagen om nya regler för pensionsstiftelser. Där fick regeringens proposition stöd av riksdagen utan några krav om kompletterande lagförslag.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Riksdagens snabbprotokoll från riksdagsdebatterna den 13 november. Debatten om flytträtten återfinns på sidan 41, debatten om reglerna för tjänstepensionsföretag på sidan 38.


Nya regler för pensionsstiftelser skjuts upp till i maj nästa år

Posted on september 21, 2018 by - Pension

Den nya lagstiftningen om pensionsstiftelser skjuts upp så att den träder i kraft först i maj nästa år, meddelar regeringen. Bakgrunden är att regeringen vill samordna förslaget med den nya regleringen för tjänstepensionsföretag. Lagrådsremisser om båda lagförslagen väntas under november. 

De nya reglerna för pensionsstiftelser har redan varit ute på remiss. Remissvar på förslaget om ny reglering för tjänstepensionsföretag väntas till den 12 oktober.

Båda förslagen har sin grund i det andra tjänstepensionsdirektivet, vilket gör att regeringen nu menar att det är bra att fatta beslut samtidigt om lagrådsremisser för de båda lagförslagen.  

Regeringen vill också att de båda lagförslagen ska samordnas tidsmässigt. Det innebär att de nya reglerna för pensionsstiftelser skjuts fram något.

Avsikten är nu att båda propositionerna ska läggas fram i januari 2019 och att de träder i kraft i maj nästa år. Tidigare har det sagts att förslaget om pensionsstiftelser skulle träda i kraft i april. 

Här kan du läsa mer om de båda kommande lagförslagen.

 

 

FI: Stor risk att pensionsstiftelser inte är beredda på nya regler

Posted on juni 4, 2018 by - Pension

Risken är stor för att pensionsstiftelserna inte har beredskap för de väsentligt ökade kraven på pensionsstiftelserna. Det skriver Finansinspektionen i sitt remissyttrande över promemorian ”Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av det andra tjänstepensionsdirektivet”.

Finansinspektionen är på det stora hela positiv till den föreslagna lagstiftningen. 

Samtidigt kommer FI med en rad olika kritiska anmärkningar. 

Bland annat påpekas att FI:s tillsyn av pensionsstiftelser blir betydligt mer omfattande. Till det nuvarande tillsynsansvaret tillkommer enligt förslaget bland annat tillsyn över stiftelsernas riskhanterings- och internkontrollsystem, centrala funktioner, styrdokument, egen riskbedömning, utläggning av verksamhet samt information som ska lämnas till de förmånsberättigade.

– Det ökade tillsynsansvaret kommer, som konstateras i promemorian, att medföra att Finansinspektionens kostnader för den löpande tillsynen över pensionsstiftelserna ökar, skriver FI i sitt yttrande.

Enligt FI är det svårt att se att det skulle vara möjligt att uppnå samordningsvinster med tillsynen av tjänstepensionsbolag.

Här kan du läsa FI:s hela remissyttrande.  

Nya regler för pensionsstiftelser föreslås från januari 2019

Posted on mars 13, 2018 by - Liv

Finansdepartementet lade under tisdagen fram ett förslag på nya regler för pensionsstiftelser, med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet, IORP II. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 13 januari 2019. 

Enligt pressinformationen från finansdepartementet ska de nya reglerna stärka skyddet för dem som har sina pensioner tryggade i pensionsstiftelser. Detta sker huvudsakligen genom utbyggda regler om pensionsstiftelsernas investeringar och om företagsstyrning.

Reglerna inarbetas i lagen om tryggande av pensionsutfästelse. En justering sker också i offentlighets- och sekretesslagen.

De nya reglerna tillåter också pensionsstiftelserna att i ökad utsträckning ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer i sin kapitalförvaltning. 

Av informationen från finansdepartementet framgår också att en lagrådsremiss baserad på tjänstepensionsföretagsutredningens betänkande ”En ny reglering för tjänstepensionsföretag” och Finansinspektionens rapport ”Förslag till kapitalkravsreglering för tjänstepensionsföretag” väntas under november 2018. Remiss på de lagförslagen är planerad till senare under våren 2018 och avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft före utgången av april 2019. 

Här kan du ta del av promemorian om nya regler för pensionsstiftelser. 

Strid om miljarderna i Postens pensionsstiftelse

Posted on september 25, 2017 by - Pension

En facklig strid har blossat upp i Postnord om användningen av tillgångarna i Postens Pensionsstiftelse. Det skriver Svenska Dagbladet Näringsliv i dag. 

Under förra året ändrade Postens Pensionsstiftelse diskonteringsräntan, från 0,8 procent till 4,0 procent. 

Det i sin tur gjorde att stiftelsens tillgångar i förhållande till Postens pensionsskuld, plötsligt hamnade på plus. Postnord kunde därför ta ut drygt 900 miljoner kronor ur stiftelsen för att täcka pensionskostnader. 

Förändringarna gjordes efter en överenskommelse mellan företaget och de fackliga parterna. 

Men nu har det blossat upp strid om pensionsmiljarderma i stiftelsen. 

Just nu pågår samtal om tolkningen av avtalet, skriver Svenska Dagbladet Näringsliv. Diskussionerna rör enligt tidningen bland annat nivån på en kreditförsäkring som ska trygga Postens pensionsåtaganden.  

Tidningen har även intervjuat Göran Ronge på Finansinspektionen, som markerar att 4 procents avkastning är ett ”vidlyftigt” antagande. Finansinspektionens antagande om diskonteringsränta ligger på 0,7 procent. 

Här hittar du Svenska Dagbladets artikel om Postens Pensionsstiftelse.