Etikett: per Bolund

121 miljarder kronor i avkastning i AP 1–4 under förra året

Förra året hade de fyra buffertfonderna AP 1–4 en samlad avkastning på 121 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,2 procent. Det framgår av regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet som lämnades över under tisdagen till riksdagen. 

Slutsatsen i skrivelsen från regeringen är – inte överraskande – att AP-fonderna både under 2017 och sedan starten 2001 har bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet.

– AP-fonderna har fortsatt att bidra positivt till inkomstpensionssystemet även under 2017. Samtidigt pågår förändringar av fondernas placeringsregler för att ur både ett avkastnings- och hållbarhetsperspektiv ytterligare förbättra fondernas resultat, säger finansmarknadsminister Per Bolund i sin presskommentar.

Sedan 2001 när det nuvarande systemet infördes har den genomsnittliga avkastningen varit 6,2 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år. Buffertfondernas redovisade kostnader uppgick till 1 754 miljoner kronor under 2017. Det var 17 miljoner kronor mer än föregående år och motsvarar en ökning på 1,0 procent.

Vid 2017 års slut utgjorde kapitalet i buffertfonderna 15 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 85 procent utgjordes av avgiftstillgångar.

Här är hela regeringsskrivelse om AP-fonderna. 

Ny lag: Försäkringsbolag ska ge snabb information om brottslighet

Försäkringsbolag och andra finansiella företag ska vara skyldiga att utan dröjsmål ge information som brottsutredande myndigheter kräver. Dessutom ska uppgifterna lämnas i elektronisk form, enligt en lagrådsremiss från regeringen. 

Hur snabbt ska försäkringsbolag och andra finansiella företag lämna begärd information till myndigheter som utreder brott? 

Utan dröjsmål! Det föreslår regeringen i lagrådsremissen ”Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter”. Där sägs också att finansiella företag ska vara skyldiga att lämna informationen i elektronisk form. 

– När myndigheterna kan få informationen snabbt och elektroniskt ökar vi effektiviteten i brottsbekämpningen och gör det svårare för brottslingarna att dölja sina medel, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september 2019.

Lagförslaget bygger på en skrivelse från Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten, där det påpekades att det inte fanns något enhetligt sätt för myndigheter som utreder brott att begära in uppgifter, eller för de finansiella företagen att lämna informationen.

Här kan du ta del av hela lagrådsremissen. 

Per Bolund: Ny IORP-lagstiftning ska träda i kraft i april 2019

Regeringen utgår fortfarande från att den nya lagstiftningen om tjänstepensionsbolag, baserad på EU:s IORP2-direktiv, ska kunna träda i kraft i april nästa år. Det framgick när finansmarknadsminister Per Bolund framträdde på Svensk Försäkrings årsmöteskonferens under tisdagen. 

Det har tidigare sagts att en lagrådsremiss om lagstiftningen om tjänstepensionsbolag ska komma under hösten, med siktet inställt på november. Den kommande lagrådsremissen blir baserad på tjänstepensionsföretagsutredningens betänkande ”En ny reglering för tjänstepensionsföretag” och Finansinspektionens rapport ”Förslag till kapitalkravsreglering för tjänstepensionsföretag”, och innehåller bland annat förslag på regelverk för den nya bolagsformen tjänstepensionsföretag. 

Per Bolund meddelade vid årsmöteskonferensen att siktet är instället på att en proposition med den nya lagstiftningen ska kunna läggas fram i januari 2019. 

I sitt anförande tryckte också Per Bolund på vikten av en hållbar utveckling, och på försäkringsbranschens roll i detta. 

Finansinspektionen invigde nytt innovationscentrum

På fredagsmorgonen invigde Finansinspektionen sitt nya innovationscentrum, under närvaro av ministrarna Per Bolund och Mikael Damberg. 

Innovationscentret är tänkt att fungera som en första kontaktpunkt för innovativa företag i finanssektorn som är osäkra på regler, processer och principer i samband med innovationer. Det ska också fungera som en katalysator i den interna diskussionen inom myndigheten kring innovationer

Tanken är också att centret ska arrangera seminarier och informationstillfällen om innovationer på finansmarknaden.

Här hittar du mer information om FI:s innovationscentrum. 

Finansinspektionen öppnar innovationscentrum för fintech

Nästa vecka, den 16 mars, öppnar Finansinspektionen ett innovationscentrum. Syftet med satsningen på innovationscentrumet är att öka förutsättningarna för att testa finansiella innovationer genom en mer öppen dialog med bolagen.

Innovationscentret är en funktion med kompetenser från FI:s olika områden.

Enligt Finansinspektionen kan dialogen med bolagen även ge FI bättre förståelse för hur tillsynsmyndighetens regelverk påverkar innovationer. 

Med på invigningen på morgonen den 16 mars kommer att vara bland andra Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen, finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund och närings- och innovationsminister Mikael Damberg. 

Regeringen ger FI mer makt över bankernas kreditprocesser

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att Finansinspektionen ska få en utökad rätt att utfärda föreskrifter om kreditinstituts kreditprocess och jävskrediter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.

– Regleringen i fråga om bankernas kreditprocess är allmänt utformad och varje bank har ansvar för att skapa sunda rutiner för sin kreditprocess. Erfarenheter från den globala finanskrisen 2008-2010 visar på behovet av att säkerställa att dessa kreditprocesser är tillförlitliga. Regeringen föreslår därför att Finansinspektionen ska kunna meddela föreskrifter om bankernas kreditprocess, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

I lagrådsremissen föreslår regeringen även vissa förändringar i lagstiftningen på bankområdet – bland annat att Sparbankernas säkerhetskassa avvecklas. Reglerna om säkerhetskassan tillkom 1934 och har till uppgift att trygga sparbankernas verksamhet och kundernas rätt, men anses nu ha spelat ut sin roll.

Lagrådsremissen berör även vissa ändringar i regelverket om krishantering.

Här kan du ta del av hela lagrådsremissen. 

Utredare vill att staten ska ge ut gröna obligationer

Låt staten ge ut gröna obligationer! Ordna rutiner för validering! Det är några av förslagen i utredningen om gröna obligationer som lades fram under onsdagen. 

Finansmarknadsminister Per Bolund tog under onsdagen emot betänkandet från utredningen om gröna obligationer från utredaren Mats Andersson, tidigare VD för Sjätte AP-fonden. 

– Gröna obligationer kan vara viktiga för att öka finansieringen till klimatomställningen. Det blir spännande att ta del av utredningens bedömning av hur marknaden fungerar idag och hur den kan stärkas. Jag tycker exempelvis det är intressant att utredningen föreslår att staten ska ge ut gröna obligationer säger Per Bolund i en presskommentar.

Förutom förslaget om att staten ska ge ut gröna obligationer, har utredningen analyserat och lämnat förslag på processer och rutiner för tredjepartsvalidering, och lämnat förslag på vilken information  investerare behöver för sina investeringsbeslut.

Här kan du ta del av hela utredningen. 

Utredning om gröna obligationer presenteras på onsdag

Nu på onsdag läggs den statliga utredningen om gröna obligationer fram för finansmarknadsminister Per Bolund. 

En pressträff kommer att hållas under onsdagseftermiddagen där den särskilde utredaren Mats Andersson – tidigare VD för Sjätte AP-fonden – presenterar sina slutsatser. 

Utredningen tillsattes i december 2016, och uppdraget har bland annat omfattat att analysera och ta fram exempel på projekttyper som kan finansieras med gröna obligationer, och föreslå en struktur med processer och kriterier som identifierar gröna projekt.

Utredningen har också haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på processer och rutiner för tredjepartsvalidering av gröna obligationer och lämna förslag på vilken slags information som investerare behöver för att fatta välgrundade investe­ringsbeslut.

Här är promemorian om ändringarna av premiepensionen

I dag skickade regeringen ut lagförslag om ändring av premiepensionen på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Förslagen innebär bland annat att en fondförvaltare måste ha Pensionsmyndigheten godkännande för att få erbjuda premiepensionsfonder.

Enligt promemorians förslag ska regeringen få meddela föreskrifter om krav på avkastningshistorik,  minsta förvaltat kapital och hur hög andel av det totala kapitalet som ligger i premiepensionen. 

Det föreslås också att pensionssparares alltid ska underteckna avtal personligen vid fondval och fondbyte, och att Pensionsmyndigheten ska ta ut en avgift från fondförvaltarna för handläggning av ansökan och löpande granskning av fondförvaltare. Marknadsföring och försäljning via telefon av premiepensionsförvaltning ska enligt lagförslaget förbjudas.

Förslagen baseras i stor utsträckning på Pensionsmyndigheten 30-punktsprogrammet för att förbättra premiepensionssystemet. Utöver förslagen i 30-punktsprogrammet, föreslår regeringen också krav på redovisning av hållbarhetsarbetet i fonden. 

– De senaste åren har en rad skandaler och potentiellt brottsliga gärningar uppdagats bland de valbara fonder på fondtorget. Detta är oacceptabelt. Utöver dagens åtgärder som syftar till att göra fondtorget tryggare innehåller förslaget ett krav på att endast fonder med ett aktivt hållbarhetsarbete tillåts på fondtorget, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Här kan du ta del av hela promemorian. 

Den nya överenskommelsen om pensionerna – här är hela listan!

I dag presenterades pensionsöverenskommelsen i Pensionsgruppen, som bland annat innebär höjda åldersgränser och förändringar av premiepensionssystemet.

Överenskommelsen presenterades av företrädare för de sex partierna i Pensionsgruppen , och av regeringens företrädare socialminister Annika Strandhäll och finansmarknadsminister Per Bolund

– Vi är alla överens och tar nu ett helhetsgrepp och renoverar det svenska pensionssystemet för att höja pensionerna och öka tryggheten för både dagens och framtidens pensionärer, sade Annika Strandhäll och Per Bolund i ett pressmeddelande i dag på morgonen.

Allianspartiernas fyra företrädare i Pensionsgruppen gav följande kommentar i pressmeddelandet:

– I takt med att vi lever längre måste vi också jobba längre om pensionerna ska kunna fortsätta växa. Denna överenskommelse är ett viktigt steg mot ett längre arbetsliv och därmed högre pensioner och mer resurser till välfärden.

Det här är vad Pensionsgruppen är överens om:

1. Utredning om förstärkt grundskydd.
Grundskyddet för de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna ska höjas. Bland annat kommer garantipensionen utökas med ett tilläggsbelopp för de pensionärer som har det tuffast. Ett utredningsförslag presenteras i februari 2018.

2. Ett reformerat premiepensionssystem med upphandlade fonder.
Risknivån i förvalet ska utredas för att säkerställa att den är rimlig. För den som väljer att göra aktivt val kommer kapitalet placeras på ett tryggt, kontrollerat och professionellt upphandlat fondtorg. Antalet fonder minskar avsevärt.

3. Så höjs pensionsåldrarna.
Förändringarna innebär att alla pensionsåldergränser och motsvarande åldersgränser i trygghetssystemen (exempelvis sjukförsäkring och a-kassa) höjs och att dessa sedan kopplas till utvecklingen av medellivslängden. Hur stor del av livslängdsökningen som bör påverka riktåldern liksom den närmare tekniska konstruktionen utreds vidare.

Lägsta åldern när det går att ta ut allmän pension höjs:
– 2020 från 61 till 62 år
– 2023 från 62 till 63 år
– 2026 från 63 till 64 år

Rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, LAS-åldern, höjs:
– 2020 från 67 till 68 år
– 2023 från 68 till 69 år

Åldern för när det går att ta ut garantipension höjs:
– 2023 från 65 till 66 år
– 2026 från 66 till riktåldern, vilket innebär att den knyts till medellivslängdsökningen. 

Pensionsgruppen är överens om att personer med ett långt arbetsliv, minst 44 år, ska omfattas av övergångsbestämmelse så att de även framöver ges rätt till garantipension från 65 års ålder.

Avgiften till pensionssystemet ska analyseras vidare.

4. Förbättringar av arbetsmiljön och utbildningsinsatser ska ses över. 
Dessa områden ligger visserligen utanför Pensionsgruppens mandat att fatta beslut om, men partierna bakom pensionsöverenskommelsen är överens om att intensifiera arbetet med ytterligare insatser för en bättre arbetsmiljö och en bättre möjlighet att ställa om under arbetslivet.

5. Ett råd för arbetsmarknadens parter knyts till Pensionsgruppen.
För att underlätta det samarbetet med parterna på arbetsmarknaden skapas ett partsråd för ömsesidigt samråd mellan Pensionsgruppen och parterna.

6. Delegation för äldre arbetskraft.
ör att uppnå ett mer hållbart arbetsliv och långsiktigt hållbara pensioner kommer Pensionsgruppen inom kort att presentera en delegation som ska arbeta forskningsnära, tillsammans med andra relevanta aktörer, för att motverka åldersdiskriminering och se till att ta till vara äldres kompetens på arbetsmarknaden.

7. Översyn av avdragsreglerna för tjänstepension.
Avdragsreglerna för tjänstepension ses över för att både det allmänna pensionssystemet och de kollektivavtalade pensionslösningarna ska bidra till långsiktigt trygga och hållbara pensioner.

8. Åtgärder för mer jämställda pensioner.
Kvinnor har i genomsnitt 30 procent lägre pensioner jämfört med män. För att minska pensionsgapet mellan män och kvinnor behöver bland annat förändringar ske på arbetsmarknaden, konstaterarPensionsgruppen.

9. Moderniserade placeringsregler för AP-fonderna.
Reglerna för hur AP-fonderna investerar våra framtida pensioner behöver moderniseras för att bli mer hållbara, för att mer pengar ska kunna placeras utanför börsen och för att möjliggöra högsta möjliga avkastning och bättre framtida pensioner.

Här kan du läsa mer om detaljerna i uppgörelsen. 

Anna-Karin Jatko utreder om Sverige ska gå med i bankunionen

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning för att se över om Sverige ska gå med i EU:s bankunion. Utredningen ska vara klar senast den 30 november 2019. 

Bankunionen är ett gemensamt system inom EU för tillsyn över och hantering av kriser i banker. Sverige deltar inte i bankunionen.

Generaldirektören vid Exportkreditnämnden Anna-Karin Jatko har utsetts till särskild utredare. Hon får i uppdrag att göra en genomgripande analys av innebörden av ett eventuellt svenskt deltagande i Europeiska bankunionen, och redovisa för- och nackdelar med att delta i eller kvarstå utanför bankunionen. Filosofie lic i nationalekonomi Fredrik Bystedt har utsetts till huvudsekreterare.

– Vi vill göra en grundlig och förutsättningslös analys av bankunionen, nu när den varit i bruk under tre år, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en kommentar.

Här kan du ta del av utredningens direktiv. 

Regeringen säger ja till FI:s förslag om utökat amorteringskrav

Regeringen har i dag beslutat att godkänna Finansinspektionens förslag om att öka amorteringskravet på nya bostadslån. 

Det förstärkta amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna, utöver det redan befintliga amorteringskravet.

Finansinspektionens ändrade föreskrifter med förstärkt krav på amortering av bolån föreslås gälla från och med den 1 mars 2018.

– Hushållens skuldsättning har ökat kraftigt under ett stort antal år. Den ökande skuldsättningen bygger upp stora risker för svensk ekonomi. Det är rimligt att nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster amorterar sina skulder, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Bolund presenterar beslut om amorteringskrav kl 11.45

Kl 11.45 på torsdagen kommer finansmarknadsminister Per Bolund att presentera beslut om ökade krav på amortering för nya bostadslån. 

Avsikten är att regeringen ska fatta ett beslut under regeringssammanträdet på torsdagsförmiddagen. 

Beslutet fattas med anledning av att Finansinspektionen har lagt fram förslag om ändring av de gällande föreskrifterna om amorteringskrav. 

Förslaget på nya amorteringskrav lades fram av Finansinspektionen den 13 november. FI:s förslag innebär att nya bolånetagare med bolån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna, utöver det amorteringskrav som redan gäller.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 2018.

Med nya bolån avses lån som lämnas mot säkerhet i en bostad i Sverige. Syftet är enligt FI att öka de svenska hushållens motståndskraft mot makroekonomiska störningar.

Senast under onsdagen uttryckte FI oro över hushållens ökande belåning, i samband med publiceringen av FI:s stabilitetsrapport. 

Lagrådremissen om PSD2 – här är de nya reglerna för betaltjänster!

Regeringen beslutade i dag torsdag om en lagrådsremiss med förslag till nya regler om betaltjänster. Lagförslaget är baserat på EU:s PSD2-direktiv, som bland annat är tänkt att öka konkurrensen på marknaden för betaltjänster. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2018.

Det nya regelverket för betaltjänster har beskrivits som att bankerna framöver kommer att tvingas att dela med sig av kunduppgifter till utomstående betaltjänster. På så vis är det tänkt att konkurrensen ska öka på området. 

Den svenska marknaden för betaltjänster har vuxit snabbt de senaste åren – redan innan det nya regelverket är på plats. 

Enligt regeringen kan den nya mer tydliga regleringen av betaltjänstområdet bidra till bättre förutsättningar för innovation och produktutveckling bland aktörer som erbjuder betaltjänster.

– E-handel och digitala lösningar har banat väg för nya betalningssätt. Svenskar är förändringsbenägna och tar snabbt till sig ny teknik, i synnerhet på detta område. Genom den nya lagstiftningen möjliggör vi att befintliga och nya aktörer kan erbjuda sina tjänster på ett säkert och effektivt sätt, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund i en presskommentar.

– Det är min förhoppning att konsumenter framöver ska kunna erbjudas billigare, säkrare och bättre betaltjänster.

Här kan du ta del av hela lagrådsremissen.

19 organisationer kräver grönare profil på AP-fonders placeringar

AP-fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det skriver 19 frivilligorganisationer – bland andra Amnesty International och Greenpeace – i en debattartikel i dag i Göteborgs-Posten. 

I debattartikeln – som riktar sig till sägs att förslaget om nya placeringsregler för AP-fonderna innehåller flera viktiga förbättringar jämfört med dagens regelverk.

– Men många av dessa förbättringar riskerar att undergrävas om det inte läggs till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, heter det i artikeln.

Författarna till debattartikeln pekar på att AP-fonderna under en tioårsperiod dubblerat sina innehav i bolag med starka kopplingar till kärnvapen, att AP-fonderna har investeringar i flera kontroversiella gruvbolag och att AP-fonderna fossila reserver som motsvarar potentiella utsläpp tio gånger större än hela Sveriges årliga koldioxidutsläpp.

– Lagen bör tydliggöra att Sveriges internationella åtaganden är grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning och att de utgör ramarna inom vilken fonderna kan maximera sin avkastning. Utan denna grundförutsättning är risken att vi även i fortsättningen får se investeringar som undergräver dessa åtaganden, menar undertecknarna.

Det här är organisationerna vars företrädare har undertecknat debattartikeln: Amnesty International, Forum Syd, Greenpeace, Latinamerikagrupperna, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Svenska läkare mot kärnvapen, Sveriges Konsumenter, Afrikagrupperna, Emmaus Stockholm, FairAction, FIAN Sverige, Fonden för mänskliga rättigheter, Fossil Free Sverige, Föreningen Ordfront, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Jordens Vänner, Klimataktion, Svenska missionsrådet och Swedwatch. 

Här kan du läsa hela debattartikeln