Etikett: premiepension

Premiepensionen gav 12,9 procents snittavkastning förra året

Under 2017 fick landets premiepensionssparare en avkastning på 12,9 procent i genomsnitt. Det framgår av Pensionsmyndighetens summering av premiepensionsåret 2017 som presenterades i dag. 

Premiepensionssystemet omfattade vid årsskiftet närmare 7,4 miljoner personer, fördelade på 5,9 miljoner pensionssparare och 1,5 miljoner pensionärer. Vid slutet av 2017 uppgick det totala förvaltade kapitalet inom premiepensionen till 1 140,9 miljarder kronor, mot 985,9 miljarder kronor ett år tidigare.

Av det totala förvaltade kapitalet var 1 110,2 miljarder kronor i fondförsäkring och 30,7 miljarder kronor i traditionell försäkring. Under året placerades 39,5 miljarder kronor i nya pensionsrätter, medan knappt 9,1 miljarder kronor betalades ut i premiepensioner. 

Genomsnittlig kontobehållning för pensionsspararna var 173 400 kronor, vilket är en ökning med 25 200 kronor från föregående år. 52 procent av pensionsspararna har sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa. Deras fondkapital motsvarar 33 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. 

Sparandet i AP7 Såfa slog under förra året genomsnittssparandet med en avkastning på 14,4 procent. De som valt en egen fondportfölj hade i genomsnitt en avkastning på 11,3 procent, visar Pensionsmyndighetens sammanställning.

Sedan starten av premiepensionssystemet har avkastningen varit i genomsnitt 9,0 procent för ickevalsalternativet, AP7 Såfa. Motsvarande avkastning för pensionssparare med egen portfölj har varit 6,6 procent. Genomsnittet för samtliga fondsparare har varit 7,1 procent.

Den avgift som tas ut av spararna för förvaltningen av fonderna ökade under 2017 till 2 466 miljoner kronor, jämfört med 2 033 miljoner kronor 2016. Den genomsnittliga avgiften uppgick i slutet av 2017 till 0,22 procent, där avgiften för fonderna på fondtorget var i genomsnitt 0,30 procent mot 0,10 procent för AP7 Såfa.

– Pensionsmyndigheten arbete för att sänka spararnas kostnader får stor effekt på lång sikt. Kravet på rabatt ger i genomsnitt mellan 0,3 och 0,5 procent lägre avgift, och det gör i sin tur att premiepensionen blir 10 till 15 procent högre, säger Bengt Norrby, analytiker vid Pensionsmyndigheten, som har skrivit rapporten om premiepensionen 2017, i en presskommentar.

Andelen kapital i fondförsäkring som uppfyller SWESIF:s krav på hållbara investeringar ökade under året från 65 procent till 71 procent.

80 procent av pensionärerna har fondförsäkring och av dessa har 65 procent en egen portfölj och 35 procent har placerat kapitalet i AP7 Såfa. 20 procent av alla pensionärer har sina pensionsmedel placerade i traditionell försäkring.

Här kan du själv ladda ned rapporten från Pensionsmyndigheten. 

GFG:s fondsparare kan få tillbaka 90 procent av kapitalet

Pensionsmyndigheten har tidigare avregistrerat GFG Global Medium Risk Fund från premiepensionens fondtorg. Spararna har tidigare fått tillbaka knappt hälften av sitt innehav. Nu har Pensionsmyndigheten gjort en överenskommelse med förvaltarna som innebär att spararna kan få tillbaka cirka 90 procent av beloppen.  

I oktober 2016 beslutade Pensionsmyndigheten om köpstopp i två fonder i premiepensionens fondtorg: Fondeum Mixed Fund och GFG Global Medium Risk Fund.

Två månader senare, i december 2016, beslutade  Pensionsmyndigheten att avregistrera båda fonderna från fondtorget. Bakgrunden var att myndigheten hittat allvarliga problem med bakomliggande intressekonflikter, och att det fanns tecken på att fonderna skaffat nya sparare på olämpligt vis.

Vid avregistreringen hade GFG Global Medium Risk Fund ett värde på cirka 675 miljoner kronor. Knappt hälften av de pengarna har betalats tillbaka till de cirka 5 900 berörda pensionsspararnas premiepensionskonton.

Pensionsmyndighetens överenskommelse med fondens förvaltare och förvaringsinstitut innebär att ytterligare pengar kommer tillbaka till spararna.

– Vi ser positivt på att vi har kunnat träffa en överenskommelse som gör att spararna får pengar på sina premiepensionskonton i närtid istället för att vänta på utfallet i en utdragen rättslig process. Vi har haft en bra dialog, och vi har varit överens om vikten av att komma vidare med slutlig inlösen av fondens innehav, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg i en presskommentar med anledning av överenskommelsen.

Den summa som kommer att betalas tillbaka består till största delen av likvidationen av kvarvarande innehav i fonden. I summan ingår också ett förlikningsbelopp på 50 miljoner kronor. Pensionsmyndigheten uppskattar att spararna i genomsnitt kan få tillbaka cirka 90 procent av fondens redovisade marknadsvärde innan avregistreringen.

– Exakt hur mycket pengar det rör sig om blir klart först när samtliga innehav i fonden sålts. När inlösen är klar kommer dessa medel att kunna sättas in på spararnas konton där de både hör hemma och dessutom kan göra nytta igen, säger Mikael Westberg. 

KKV gillar inte tanken på färre fonder i premiepensionen

Konkurrensverket uttalar sig i sitt remissyttrande starkt kritiskt till tanken på att det ska bli färre fonder i premiepensionssystemet framöver. 

I sitt remissvar på promemorian ”Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem” skriver Konkurrensverket att man är för en förstärkt kontroll av premiepensionssystemet. Samtidigt är man mycket kritisk till förslag i promemorian, som man anser riskerar att försämra konkurrens kraftigt på den svenska fondmarknaden. 

Enligt Konkurrensverket kan små och nyetablerade företag riskera att påverkas negativt till följd av flera förslag som presenteras i promemorian. Det kan leda till att fondmarknaden koncentreras till större fondbolag och fonder. 

Konkurrensverket avstyrker därför förslagen om krav på verksamhets- och avkastningshistorik, krav om minsta förvaltat kapital på 500 miljoner kronor och krav på Pensionsmyndighetens maximala 50-procentiga andel.

Konkurrensverket avstyrker också förslaget om att de fondförvaltare som inte beaktar hållbarhetshänsyn alls i förvaltningen inte skulle få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten. Ett sådant krav skulle utesluta ett flertal fonder som saknar eller har en mycket låg avgift, menar KKV. 

Här är Konkurrensverkets yttrande i sin helhet.

Skandia: Bara 15 procent har förtroende för premiepensionen

Endast 15 procent av svenskarna har förtroende för premiepensionssystemet. Det visar enundersökning från Skandia som publicerades i dag på morgonen.

Undersökningen har utförts av Novus, som har genomfört intervjuer med drygt 1 000 svenskar mellan 18 och 65 år.

– Att en så viktig del av ett statligt pensionssystem har ett sådant lågt förtroende är allvarligt och att sjunka lägre blir nog svårt. Det låga förtroendet har delvis sin förklaring i de välkända skandaler som slutat i brottsutredningar och försvunna sparpengar, kommenterar Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett pressmeddelande.  

Den främsta anledningen till att människor har lågt förtroende är att det känns otryggt eftersom värdet på pensionspengarna kan minska.

– Det är särskilt anmärkningsvärt att det är oron för nedgångar som leder till det låga förtroendet för systemet. Detta när premiepensionsspararna i snart ett decennium dragit nytta av en konstant börsuppgång och i princip alla sparare haft mycket god avkastning. Det säger mig att förtroendedebatten kommer att fortsätta när det blir sämre tider på börsen framöver, fortsätter Mattias Munter.   

En annan anledning till det låga förtroendet är att många inte litar på fonder och fondbolag i premiepensionssystemet.

– Oron för oseriösa fondbolag är sannolikt en reaktion på flera omskrivna skandaler med koppling till några aktörer på fondtorget. Som så ofta är det fåtalet som förstör för de många seriösa aktörerna, säger Mattias Munter.

– Finansdepartementets förslag för att skärpa kontrollen av fonderna är just nu ute på remiss och kan på sikt öka förtroendet, men om man verkligen har ambitionen att fondutbudet ska hålla högre kvalitet med bibehållen bredd så missar man målet. Föreslagna krav och riktlinjer är alltför trubbiga, slår mot populära fonder och försvårar för nya fonder med hållbarhetsinriktning att nå spararna, menar Mattias Munter.

Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Deltagarfrekvensen var 57 procent. 

Här kan du ta del av hela undersökningen. 

Riksrevisionen granskar förvaltningen av premiepensionen

Riksrevisionen meddelar i dag att man påbörjar en granskning av förvaltningskostnaderna i premiepensionssystemet. 

På senare tid har det har uppmärksammats en rad brister när det gäller förvaltningen av premiepensionen, till exempel höga avgifter och dåliga resultat. Det innebär att pensionsnivåer för framtida pensionärer riskerar att påverkas negativt. Pensionsmyndigheten har bland annat formulerat att ”det finns en risk för att vissa fondbolag inom premiepensionen inte agerar för spararnas bästa, t.ex. genom uttag av dolda avgifter eller andra transaktioner som missgynnar pensionsspararna”.

I dagsläget görs ingen riktad tillsyn av de fonder som ingår i premiepensionssystemet. Riksrevisionens granskning ska nu svara på frågan om premiepensionssystemet förvaltas kostnadseffektivt och med tillräcklig tillsyn.

– Att pensionskapitalet förvaltas kostnadseffektivt och att de avgifter som tas ut ligger i linje med riksdagens intentioner är viktigt, speciellt eftersom premiepensionsspararna inte själva alltid är så aktiva eller insatta i alla pensionsval. Det sänder oroväckande signaler om dagens förvaltning inte lever upp till de kraven eftersom det handlar om våra framtida pensioner, säger riksrevisor Stefan Lundgren i en presskommentar.

Riksrevisionens granskning kommer att vara inriktad på förvaltningens kostnadseffektivitet och ska bland annat undersöka om de totala förvaltningskostnaderna i premiepensionssystemet ligger i linje med riksdagens intentioner, om regleringen och tillsynen räcker för att garantera en kostnadseffektiv förvaltning samt vilka effekter dagens förvaltningskostnader riskerar att ha på individers framtida pensioner.

Premiepensionssystemet omfattar i dag cirka 1 000 miljarder kronor. När systemet om cirka 40 år är fullt utbyggt kommer det att omfatta ett pensionskapital på cirka 6 000 miljarder kronor.

Pensionsmyndigheten handlar upp utvärdering av fonder

Hur bra är olika värdepappersfonder? Vilka fonder ska få finnas med på premiepensionstorget? Just nu handlar Pensionsmyndigheten upp tjänsten utvärdering av värdepappersfonder. 

I slutet av förra året kom den parlamentariska pensionsgruppen överens om att ställa sig bakom det regelverk som föreslagits av Pensionsmyndigheten för premiepensionens fonder i framtiden. Det innebär bland annat att antalet fonder väntas minska drastiskt, och att det ska göras en kvalitetsgranskning av de fonder som finns på fondtorget.  

Den aktuella upphandlingen gäller ramavtal för konsulttjänster för fondutredningar. Pensionsmyndigheten bedömer att behovet uppgår till mellan 5 000 och 10 000 konsulttimmar under avtalsperioden. Behovet bedöms vara störst under 2018 och därefter successivt avta. Däremot ger inte myndigheten några garantier för en viss volym under avtalsperioden.

Enligt dokumentationen syftar upphandlingen till att tillgodose Pensionsmyndighetens behov av konsulter med kompetens att utföra granskning och utredning av fonder och fondbolag.

Anbuden ska enligt underlaget lämnas in senast den 21 januari. 

Här hittar du mer information om upphandilngen. 

Pensionstjänsten Kollektiva läggs på is på obestämd framtid

Pensionsappen Kollektiva har beslutat att lägga sin verksamhet på is på obestämd framtid. Bakgrunden är att Pensionsmyndigheten har beslutat att göra det omöjligt att logga in på fondtorget eller byta fonder via en extern tjänst. 

Enligt Kollektiva har man träffat Pensionsmyndigheten för att diskutera möjliga lösningar för Kollektivas användare att fortsätta använda KollektivaFondval. Det har dock inte varit möjligt att komma överens om en lösning som skulle fungera för Kollektivas del. 

– Baserat på rådande situation kommer KollektivaFondval att vara stängd tills förutsättningarna har ändrats. Utöver tjänsten berörs även tävlingen Pensionsmästarna som inte kan ha någon månads- eller årsfinal förrän KollektivaFondval kan öppnas. Således är tjänsten KollektivaFondval och tävlingen Pensionsmästarna stängda på obestämd tid, skriver Kollektiva på sin hemsida.

Kollektiva öppnar för att tjänsten möjligen kan komma att relanseras.

För detta krävs dock en omtolkning av nuvarande lag, eller en förändring av rättsläget – antingen genom ett rättsligt prejudikat eller genom att riksdagen fattar beslut om ny lagstiftning. Ingetdera verkar för närvarande speciellt troligt. 

Kollektiva har haft huvudkontoret i Malmö. Tjänsten – som lanserades år 2015 – har gått ut på att välja samma typ av fondinnehav för premiepensionen, som de personer som har haft den bästa avkastningen. År 2016 lanserades, i samarbete med FCG Fonder, särskilda fonder med inriktning på premiepensionen. I november 2016 anmärkte Pensionsmyndigheten på Kollektivas marknadsföring av fonderna. 

Kollektiva har som mest haft cirka 6 miljarder kronor under förvaltning och drygt 30 000 anslutna kunder. Bolaget har i dag åtta anställda, och avsikten är att man nu ska fokusera på konsulttjänster inom digitalisering. Bolaget har tagit in cirka 70 miljoner kronor i riskkapital. År 2016 hade bolaget en omsättning på cirka 55 000 kronor och gjorde en samlad förlust på 28 miljoner kronor. 

Här är promemorian om ändringarna av premiepensionen

I dag skickade regeringen ut lagförslag om ändring av premiepensionen på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Förslagen innebär bland annat att en fondförvaltare måste ha Pensionsmyndigheten godkännande för att få erbjuda premiepensionsfonder.

Enligt promemorians förslag ska regeringen få meddela föreskrifter om krav på avkastningshistorik,  minsta förvaltat kapital och hur hög andel av det totala kapitalet som ligger i premiepensionen. 

Det föreslås också att pensionssparares alltid ska underteckna avtal personligen vid fondval och fondbyte, och att Pensionsmyndigheten ska ta ut en avgift från fondförvaltarna för handläggning av ansökan och löpande granskning av fondförvaltare. Marknadsföring och försäljning via telefon av premiepensionsförvaltning ska enligt lagförslaget förbjudas.

Förslagen baseras i stor utsträckning på Pensionsmyndigheten 30-punktsprogrammet för att förbättra premiepensionssystemet. Utöver förslagen i 30-punktsprogrammet, föreslår regeringen också krav på redovisning av hållbarhetsarbetet i fonden. 

– De senaste åren har en rad skandaler och potentiellt brottsliga gärningar uppdagats bland de valbara fonder på fondtorget. Detta är oacceptabelt. Utöver dagens åtgärder som syftar till att göra fondtorget tryggare innehåller förslaget ett krav på att endast fonder med ett aktivt hållbarhetsarbete tillåts på fondtorget, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Här kan du ta del av hela promemorian. 

Pensionsmyndigheten stoppar Solidars nio pensionsfonder

Pensionsmyndigheten meddelade under tisdagen fondbolaget Solidars nio premiepensionsfonder köpstoppas med omedelbar verkan. Bakgrunden är att Pensionsmyndigheten utreder om bolaget följer det samarbetsavtal som gäller för fondtorget.

Bolagets samtliga fonder köpstoppas nu av Pensionsmyndigheten. 

– Köpstoppet gäller under den tid vår utredning slutförs, och innebär att fonderna inte går att välja på fondtorget, säger Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en presskommentar.

Om Pensionsmyndighetens utredningar visar att fondbolaget inte följer samarbetsavtalet kan detta få till följd att bolagets fonder avregistreras permanent från fondtorget. Om utredningen däremot visar att fondbolaget följer samarbetsavtalet kommer fonderna att öppnas upp för handel igen.

Innehavet i Solidars nio fonder värderas till drygt 18 miljarder. Totalt har cirka 130 000 pensionssparare hela eller delar av sin premiepension investerad i Solidars fonder. 

Solidars koncernchef Roland Johansson har lämnat följande kommentar i ett pressmeddelande: 

– Beslutet är olyckligt. Vi har inte fått några frågor från Pensionsmyndigheten att besvara men kommer nu ta del av myndighetens synpunkter. Vi har fått en del kritik under senare tid och vår uppfattning är att den har varit grundlös. Vi hoppas kunna räta ut de frågetecken som finns, så att fonderna åter kan handlas.

39,5 Mdr kr sätts in på svenska folkets premiepensionskonton

Under december månad kommer 39,5 miljarder kronor att sättas in på svenska folkets premiepensionskonton, meddelar Pensionsmyndigheten i dag. 

För inkomstpensionen sätts 255 miljarder kronor in på pensionskonton. 

Förutom insättningarna som rör allmän pension betalar arbetsgivarna i år in uppskattningsvis 191 miljarder kronor för tjänstepension till sina anställda. Den totala pensionsinsättningen för året blir därmed knappt 490 miljarder kronor, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar. 

Den maximala insättningen till inkomstpensionen uppgår till 71 160 kronor för hela året, för den som har minst 37 062 kronor per månad i tjänsteinkomst. 

Den samlade inkomstpensionsskulden uppgick före årets insättningar 8 714 miljarder kronor. Utöver det finns 1 321 miljarder kronor i kapital i buffertfonderna i AP-fondsystemet.

Insättningarna till premiepensionen startar den 11 december. I snitt sätts det in 7 039 kronor per sparare. Maximal insättning till premiepensionen uppgår till 11 118 kronor för hela året.

För de pengar som placeras på pensionsspararnas konton så köps nya fondandelar till varje pensionssparare. Den handeln börjar måndagen den 11 december. Den som vill byta fonder eller ändra fördelning mellan fonder innan de nya pengarna placeras behöver göra det senast torsdagen den 7 december. Fondbyte eller ändrad fördelning som begärs från den 8 december läggs på kö och genomförs när pensionsrättshandeln är avslutad, tidigast den 13 december. 

Advisors fond slängs ut från premiepensionssystemet

Pensionsmyndigheten menar att fondbolaget Advisor inte följer ingångna avtal. Därför har fonden Advisor Världen avregistrerats från premiepensionens fondtorg, meddelade Pensionsmyndigheten under fredagen.

Redan i juli i år köpstoppades Advisor Världen, i väntan på utredning om bolaget följer samarbetsavtalet. Nu är utredningen klar, och enligt Pensionsmyndigheten visar den att bolaget löpande brutit mot avtalet, bland annat genom sin marknadsföring. 

– De fonder som verkar på fondtorget har åtagit sig att i alla lägen se till pensionsspararnas bästa, och att följa såväl avtalet med oss som gällande lagstiftning. I Advisors fall kan vi konstatera att bolaget återkommande inte levt upp till dessa åtaganden. Vår slutsats är därför att bolaget inte är lämpligt för premiepensionens fondtorg, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg i en presskommentar.  

Drygt 43 000 pensionssparare har hela eller delar av sin premiepension i fonden. Innehavet uppgår till cirka 4,5 miljarder kronor. 

I samband med avregistreringen skickas en säljorder på hela innehavet i fonden. Därefter ska en ordnad avveckling av innehavet genomföras. Samtliga sparare får också ett brev med information om avregistreringen. 

Solidar slår tillbaka: Vi har inte redovisat avgifterna felaktigt

Svenska Dagbladets påstående om att Solidar har mörkat avgifter, och på så vis kunnat sänka inbetalningarna av rabattpengar till Pensionsmyndigheten med upp till 100 miljoner kronor, är inte korrekta. Det säger Solidars VD Roland Johansson i dag på Solidars hemsida. 

– Nej, det stämmer inte. Svenska Dagbladet har återkommande ställt samma fråga till oss under ett halvårs tid – om det har funnits fondavgifter som inte har redovisats till Pensionsmyndigheten. Och vi har svarat vad det är som gäller: Det finns inga avgifter som Solidar ska redovisa som inte har rapporterats till Pensionsmyndigheten. Samtliga avgifter som ska redovisas har rapporterats och rabatterats enligt samarbetsavtalet med myndigheten. Våra sparare har fått de rabatter de har rätt till, säger Roland Johansson bland annat i en intervju på Solidars hemsida. 

Roland Johansson kommenterar också påståendena i artikleln i Svenska Dagbladet att avgifterna har dolts via UBS dotterbolag Lantern, som Solidar samarbetat med. 

– Vi har självklart följt upp investeringarna löpande och inte kunnat se något fel. Vi har ingen anledning att tro att förvaltaren Lantern Structured Asset Management skulle ha tagit ut onormalt höga kostnader eller redovisat något fel. UBS som äger Lantern är ju ett av världens största finansiella institut och deras fonder revideras årligen av revisorer på samma sätt som svenska fonder och bolag revideras, säger Roland Johansson. 

Här kan du läsa hela intervjun med Roland Johansson på Solidars hemsida. 

Solidar anklagas för att mörka avgifter i premiepensionen

Genom att mörka vissa avgifter i sina premiepensionsfonder har Solidar kunnat tjäna upp till 100 miljoner kronor extra. Det berättar Svenska Dagbladet Näringsliv i dag. 

Solidar förvaltar drygt 18 miljarder kronor åt 75 000 sparare i premiepensionssystemet. Därmed är man näst störst – efter Allra – bland renodlade svenska premiepensionsförvaltare.  

Enligt artikeln i Svenska Dagbladet har Solidar under flera års tid lämnat felaktiga uppgifter till Pensionsmyndigheten om vissa avgifter i underliggande fonder på Irland. Fonderna har hanterats genom ett samarbete med ett förvaltningsbolag ägt av den schweiziska banken UBS.

På så vis har bolaget sluppit betala delar av fondrabatten i premiepensionen. Detta ska – enligt tidningens källor – har sparat 20–30 miljoner kronor per år åt bolaget under flera års tid. 

Tidningen konstaterar också att Solidar ligger högt på klagomålstoppen hos Pensionsmyndigheten, om än inte lika högt som tidigare år. 

Här hittar du Svenska Dagbladets artikel om Solidar och premiepensionsfonderna. 

”Uppgörelse nära om ändrade åldersgränser för pension”

Regeringen och allianspartierna är mycket nära en uppgörelse om förändrade åldersgränser i pensionssystemet. Samtidigt kommer tuffare krav på fondbolagen i premiepensionssystemet, uppger Dagens Nyheter i dag på förmiddagen. 

I regel brukar det ta tid att ändra på detaljer i pensionsöverenskommelser. 

Diskussionen om ändrade pensionsåldrar i det allmänna pensionssystemet är sannerligen ingen undantag från den regeln.  

År 2011 tillsatte den dåvarande alliansregeringen en utredning 2011 om åldersgränserna i pensionssystemet. År 2013 senare hade man kommit fram till att den undre gränsen för allmän pension borde höjas från 61 till 63 år och att gränsen för hur länge lagen om anställningsskydd ska gälla borde höjas från 67 till 69 år.

Nu, drygt fyra år senare, tycks det som om den politiskt sammansatta pensionsgruppen tycks vara på väg att enas om att ändra på åldersgränserna och samtidigt skärpa reglerna för fonderna i premiepensionssystemet mot bakgrund av alla skandaler det senaste året. 

Dagens Nyheter rapporterar i dag att de nya reglerna för premiepensionsfonderna kan komma att innebära en halvering av antalet fonder på fondtorget som i dag är cirka 860.

När det gäller pensionsåldrarna skriver DN att man diskuterar en lösning där höjningen sker i olika etapper, och att det sannolikt blir övergångsregler som innebär att de som har nära till pensionen inte berörs.

Enligt Sveriges Radios Ekoredaktion kan det i ett första steg bli så att LAS-gränsen höjs från 67 år till 68 eller 69 år parallellt med att den lägsta gränsen för pensionsuttag höjs till 62 år. I ett andra steg kan gränserna höjas igen, så att den nedre gränsen för pension blir 63 år och LAS-gränsen blir 69 år. Parallellt med dessa höjningar skulle riktåldern för pension kunna höjas från 65 år till först 66 år och sedan 67 år. 

Något färdigt beslut om uppgörelsen har ännu inte fattats, men kan alltså vara nära förestående. 

Det har tidigare diskuterats att de nya reglerna skulle kunna träda i kraft år 2020. 

Här hittar du Dagens Nyheters rapportering i ämnet. 

Och här kan du ta del av Ekots bevakning. 

ISF: Männens premiepension efter pensionsdagen växer snabbare

Män har högre avkastning än kvinnor på sin premiepension. Det konstateras i en analys av Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. En bakgrund är att kvinnor i högre utsträckning än män väljer en traditionell försäkring för premiepensionen i samband med pensionsdagen. 

Män har i genomsnitt högre premiepension än kvinnor.

Visserligen är det så att kapitalavkastningen förklarar en mycket liten del av skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga premiepensioner. I stället är det inkomstskillnaderna under arbetslivet som står för nästan hela könsskillnaden. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen som  har genomfört en analys på uppdrag av regeringen.

Men med detta sagt, kan man ändå konstatera att kvinnors premiepensioner utvecklas sämre än männens under tiden som de är pensionärer. Den skillnaden kan också förväntas spela en större roll för spridningen i premiepensioner än i dag.

– Vi har följt de första årskullarna som tog ut premiepensionen i början av 2000-talet och undersökt hur deras premiepensioner har utvecklats under tiden som de har varit pensionärer. Vi finner då att männens premiepensioner har utvecklats bättre än kvinnornas. Det beror på att männen som har placerat sin premiepension i fondförsäkringar har lyckats bättre med sina placeringar än kvinnorna, säger Gabriella Sjögren Lindquist, projektledare för studien, i en presskommentar.

De som valde att placera sin premiepension i en traditionell försäkring när de gick i pension har fått en sämre utveckling än de som valde att låta premiepensionen ligga kvar i fondförsäkring. Bland de som valde en fond­försäkring fick de som valde fonder med hög risk en bättre utveckling av premiepensionen än andra.

Dock dämpas den framtida inkomstspridningen av att majoriteten av alla unga sparare ligger kvar i förvalet AP7 Såfan när de blir äldre. 

ISF noterar att män väljer efterlevandeskydd för sin partner i större utsträckning än kvinnor. Det leder till att könsskillnaden minskar. Även överföringar av premiepensionsrätter mellan män och kvinnor minskar könsskillnaden i premiepensionen något.