Etikett: premiepension

Löfven om premiepensionen: ”Frågan om vi ens behöver tvåsiffrigt”

Stefan Löfven fortsätter med utspel om att förändra premiepensionssystemet. I en intervju i dagens SvD Näringsliv säger han att det bör vara rejält mycket färre fonder:  ”Det är frågan om vi ens behöver tvåsiffrigt.”

Svd Näringsliv konstaterar samtidigt att en så pass kraftig bantning av premiepensionssystemet knappast blir av. Detta eftersom den skulle stöta på motstånd hos de borgerliga partierna i pensionsgruppen, som är den instans som ska ta fram ett gemensamt förslag om en reformerad premiepension. 

Här kan du läsa hela intervjun med Stefan Löfven. 

Enklare från årsskiftet att överföra premiepensionsrätt

Regeringen meddelade i dag att en departementspromemoria ska skickas på remiss, med förslag som göra det enklare att överföra premiepensionsrätt mellan makar och registrerade partners. Förslagen ska börja gälla från den 1 januari 2018. 

Hela pensionsgruppen står bakom förslagen, som kan beskrivas som marginella förenklingar av regelverket för överföring av premiepensionsrätt.

I dag är det endast en halv procent av de som har möjlighet som överför premiepensionsrätten till sin partner. I pressmeddelandet beskrivs förslaget som ”ett litet steg i riktningen mot mer jämställda pensioner”. 

Det här är de tre punkter som regeringen lyfter fram i sin pressinformation:  

• Slopa kravet på anmälan från den mottagande parten.

• Senarelägg tidpunkten för sista ansökningsdag från 31 januari till 30 april, så att man först hinner få det orangea pensionskuvertet och självdeklarationen.

• Gör det möjligt att ansöka elektroniskt.

Hälften kvar! 325 Mkr saknas i GFG:s avregistrerade pensionsfond

Totalt saknas 325 miljoner kronor av pensionsspararnas pengar i fonden GFG Medium Risk Fund, som avregistrerades i december från premiepensionens fondtorg. Det meddelar Pensionsmyndigheten i dag.

Fonden har efter avregistreringen betalat tillbaka knappt hälften av pensionsspararnas innehav.

När Pensionsmyndigheten nu avslutar fonden från spararnas fondkonton får det till följd att värdet på dessa konton minskar med motsvarande andel.

Orsaken till att det saknas stora belopp är enligt Pensionsmyndigheten att det pågår en likvidationsprocess av fonden, vilket medför att utbetalningar för tillfället är stoppade.

Det innebär att det kan komma att utbetalas ytterligare medel vid senare tillfälle. 

– Vi har inte gett upp om att få tillbaka mer pengar, men vill av administrativa skäl inte vänta med att ta bort fonden från spararnas konton. Bland annat vill vi att berörda sparare från och med nu ska kunna byta fonder och dra nytta av den värdeuppgång som finns på stora delar av övriga fondtorget, säger Mats Öberg, chef för Pensionsmyndighetens fondenhet, i en presskommentar. 

När avslutet är klart återinvesteras spararnas innehav i antingen förvalsalternativet AP7 Såfa eller i förekommande fall till den fondprofil sparare själva valt. Värdet baseras på de nya, lägre kurserna på spararnas konton. 

I samband med avslutet och de nya kurserna får berörda sparare ett brev hemskickat med information om vad avslutet innebär för den enskilde spararen – och vad som händer om GFG betalar in mer pengar.

Pensionsmyndigheten: Stoppa fondbyten via ombud!

I framtiden ska det inte att vara tillåtet för ombud att genomföra fondbyten i premiepensionssystemet. Det föreslår Pensionsmyndigheten i en skrivelse till Finansdepartementet. 

Pensionsmyndighetens förslag är nu att det ska krävas ett egenhändigt undertecknande för att ett fondbyte ska gå igenom. 

På så vis hoppas Pensionsmyndigheten få bukt med vilseledande, aggressiv och påträngande fondrådgivning. 

Uppskattningen är att 70 procent av fondbyten via blankett i premiepensionssystemet i dag beställs av förvaltningsföretag.

Pensionsmyndigheten vill att kravet på eget undertecknande ska börja gälla i januari 2018. 

Du som är kund på Sak & Liv Premium kan ta del av hela skrivelsen genom att klicka här. 

Grattis alla soffliggare! 15,5 % i avkastning för AP7 Såfa 2016

Under förra året fick gav premiepensionens ickevalsalternativ AP7 Såfa en genomsnittlig avkastning på 15,5 procent. Det är betydligt högre än den genomsnittliga privata premiepensionsfonden som avkastade 8,8 procent. 

Sjunde AP-fonden förvaltar två värdepappersfonder: AP7 Räntefond och AP7 Aktiefond. Sammantaget innehöll de båda fonderna vid årsskiftet ett kapital på 343 miljarder kronor, att jämföra med 283 miljarder kronor ett år tidigare. 

Som sparare i premiepensionssystemet kan man välja fondkombinationerna AP7 Offensiv, AP7 Balanserad och AP7 Försiktig. Skillnaden är mixen mellan räntefonden och aktiefonden. AP7 offensiv har 75 procent i aktiefonden och 25 procent i räntefonden. AP7 Balanserad har mixen 50-50. AP7 Försäkring har 33 procent i aktiefonden och 67 procent i räntefonden. 

AP7 ansvarar också för ickevalsalternativet AP7 Såfa, där mixen mellan räntefonden och aktiefonden beror på spararens ålder. AP7 Såfa har i dag knappt 3,5 miljoner sparare. 

AP7 Aktiefond ökar sin risknivå genom att belåna innehaven, vilket skapar en hävstångseffekt. Det senare är en bidragande orsak till att ickeväljarna i AP7 Såfa har haft en så god avkastning på 15,5 procent i genomsnitt under 2016. Siffran kan jämföras med de privata fondalternativen som gav 8,8 procent i genomsnitt under året, framgår det av AP7:s årsredovisning.   

Hävstången innebär givetvis också att raset blir brantare den dagen börsen faller. Så här kommenterar AP7:s VD Richard Gröttheim detta i årsredovisningen:

– Förr eller senare kommer börsen att gå ned. Det kommer även att påverka AP7:s sparare och hävstången kommer att förstärka nedgången, precis som den förstärker uppgångarna. I längden är det dock just den ”förstärkningen” som bidrar till att spararna över ett arbetsliv kan få lite mer som pensionärer.

Richard Gröttheim påpekar också i sin VD-kommentar att avkastningen inte kan ligga lika högt för all framtid: 

– De senaste fem åren har den genomsnittliga avkastningen per år legat runt 20 procent. Hur avkastningen blir det kommande året vet ingen. Däremot vet vi att den i längden inte kan ligga på de nivåer vi sett de senaste åren.

AP7 har låga avgiftsuttag jämfört med de flesta andra sparalternativ. Aktiefondens årliga avgift ligger på sammanlagt 0,14 (0,15) procent, varav 0,11 (0,12) procentenheter avser förvaltningsavgift. Räntefondens förvaltningsavgift uppgick 2016 till 0,4 (0,5) procent. 

Dock har de interna kostnaderna ökat under det senaste året. Under 2016 ökade personalkostnaderna hela 11 procent, till 49,3 (44,4) miljoner kronor. Övriga externa kostnader sjönk däremot till 116 (136) miljoner kronor. AP7 har sammanlagt 23 (23) anställda. 

Avkastning 2016 i olika sparalternativ hos AP7 (procent)

AP7 Aktiefond: 16,5
AP7 Räntefond: 0,6
AP7 Offensiv: 12,7
AP7 Balanserad: 8,8
AP7 Försiktig: 6,1
AP7 Såfa (genomsnitt): 15,5 

S säger sig vilja överge premiepensionen – men det lär de inte göra

Statsminster Stefan Löfven och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har intervjuats av TT om premiepensionssystemet. I artikeln säger Annika Strandhäll att S kan tänka sig att överge premiepensionssystemet helt om inte de borgerliga partierna är beredda att förändra systemet i grunden. Men det är inte troligt att det kommer att hända – eftersom det skulle riskera att spräcka pensionsöverenskommelsen helt och hållet. 

TT-artikeln är skriven apropå problemen de exempel som uppmärksammats på senare tid på fondbluffar, och höga kostnader och låg avkastning i premiepensionssystemet. 

Stefan Löfven säger i artikeln att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och finansmarknadsminister Per Bolund fått i uppdrag att förhandla med de borgerliga partierna om en genomgripande reform av premiepensionssystemet. 

Och om de borgerliga inte är beredda att förändra systemet med premiepension i grunden, så är Socialdemokraterna beredda att överge systemet, säger Annika Strandhäll.

– Visst det var en bärande del av pensionsöverenskommelsen när det nya pensionssystemet kom på plats, men vi kommer inte framåt kunna stå bakom en konstruktion som utsätter våra sparare för en så här stor risk, citeras hon i artikeln. 

Nu är det inte särskilt troligt att regeringen ensidigt kommer att lägga fram ett lagförslag om att premiepensionen – som socialdemokraterna har ogillat från starten – kommer att avskaffas.

Det skulle nämligen i praktiken innebära slutet för pensionsöverenskommelsen och den historiska kompromissen som ledde fram till det blocköverskridande avtalet om det allmänna pensionssystemet vi lever med i dag. Detta eftersom överenskommelsen innebär att alla systemförändringar i dag måste ske i full enighet. 

Så långt är det svårt att tro att regeringen vill driva frågan. 

Däremot lär vi få se konkreta förändringar av systemet senare under året. Det vore osannolikt att inte pensionspolitikerna drar några som helst slutsatser av de problem som har uppmärksammats med premiepensionen på sistone. 

TT-artikeln har bland annat publicerats i Svenska Dagbladet. Klicka här för att läsa hela artikeln. 

Nytt lagförslag i mars gör det lättare att överföra premiepension

Under mars väntas socialdepartementet lägga fram en departementspromemoria med lagförslag om hur det ska bli enklare att överföra premiepensionsrätt. 

Sedan lång tid tillbaka är det möjligt att överföra premiepensionsrätt mellan makar. 

Men överföring är rätt krångligt, och det tas ut en avgift på 6 procent av beloppet när överföringen sker.

Mycket riktigt har överföring mellan makar inte varit en särskild populär åtgärd, även om det har ökat något på senare tid. Av cirka 2 miljoner gifta par i Sverige är det endast 9 000 som har utnyttjat möjligheten. 

Det har diskuterats länge vad som skulle kunna göras för att göra det mer populärt att överföra pensionsrätt. Rätt utnyttjat kan det ju vara något som jämnar ut pensionsinkomsterna mellan två makar. 

Frågan analyserades förra året av Pensionsmyndigheten inom ramen för projekt Jämställda pensioner. 

I Pensionsgruppens handlingsplan för mer jämställda pensioner från januari i år, finns två förslag som rör överföring av premiepensionsrätt. 

Det ena handlade om att förenkla reglerna. Tankarna här var att endast den som ger bort sin pensionsrätt ska behöva anmäla det, att tidsfristen för att anmäla förlängs och att det ska bli möjligt att anmäla överföring av pensionsrätt via internet.

Det andra förslaget handlade om att utvidga möjligheten att överföra pensionsrätt, så att det framöver ska vara tillåtet med överföring inte endast mellan makar utan också mellan sambor. 

Den kommande departementspromemorian väntas bli färdig i slutet av mars. Den kommer också att innehålla ett upphävande av föreskrifter om hustrutillägg. 

Skandia: Vi litar inte på det allmänna pensionssystemet längre!

Varannan svensk har lågt förtroende för pensionssystemet generellt och 43 procent har lågt förtroende för premiepensionssystemet. Det visar en ny undersökning som Skandia låtit Novus genomföra.   

Enligt undersökningen har endast 15 procent högt förtroende för premiepensionssystemet och 13 procent för det svenska pensionssystemet generellt.

Högst förtroende för premiepensionssystemet har personer mellan 30-39 år – 21 procent anger att de har mycket eller ganska högt förtroende. De mellan 50-59 år har i större utsträckning lägre förtroende för det svenska pensionssystemet generellt – 57 procent har ganska eller mycket lågt förtroende.

 – Att en av välfärdens grundpelare har så lågt förtroende är oroväckande men samtidigt inte överraskande. Medvetenheten om att det framöver kommer att bli låga allmänna pensioner för framtidens pensionärer är naturligtvis en förklaring till det låga förtroendet. Sverige har skapat ett av världens mest hållbara pensionssystem men det är tyvärr inte detsamma som att alla får en statlig pension som man kan leva gott på. Med det sagt så borde fokus än mer riktas mot tjänstepensionerna som kommer att bli helt avgörande för ett bra liv som pensionär, säger Skandias pensionsekonom Mattias Munter i en presskommentar.

I undersökningen har frågor ställts till svensk allmänhet 30-65 år som inte har börjat ta ut sin pension. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Totalt har 1 152 intervjuer genomförts.

Pensionsmyndigheten kallar Allras ledning till möte

Hur hanterar ni spararnas pengar egentligen? Allras VD Alexander Ernstberger och styrelseordförande Ebba Lindsö har kallats till möte med Pensionsmyndigheten för att svara på frågor om sina premiepensionsfonder. 

Allras premiepensionsfonder har varit en följetong i medierna den senaste tiden. Det har skrivits om höga avgifter, låg avkastning, vilseledande information och finansskandaler i Norge. 

Nu har Pensionsmyndigheten valt att kalla Allra till möte om hur man hanterar spararnas pengar, berättar Svenska Dagbladet i dag. 

– Vi har ett antal frågor vi vill ställa till Allras ledning. Det har att göra med medias rapportering kring bolaget, säger pressekreteraren Jimmy Larsson Hagberg till tidningen. 

Max-fonder får nya namn och ny inriktning – avgifter ses över

Max Matthiessens systerbolag Navigera AB meddelar att bolagets tre premiepensionsfonder ska få nytt namn och ny inriktning. 

Förändringarna gäller endast de fonder som finns med i premiepensionssystemet. Fonderna Navigera Aktie, Navigera Balans och Navigera Tillväxt kommer nu att namnändras till Strategi Världen, Strategi Bevara och Strategi Tillväxt.

Ändringarna i placeringsinriktning innebär enligt Max Matthiessens information att två av fonderna ska ta taktiska över- och undervikter i regioner och branscher medan den tredje fonden tar taktiska över- och undervikter i olika regioner, aktier och räntor.

Samtidigt gör man en ”översyn av förvaltningsavgifterna”, vilket man väl får tolka som att avgifterna ska sänkas. Hur stor sänkningen blir ger Max Matthiessen inte någon information om. 

Enligt informationen från Max Matthiessen och Navigera beror förändringarna på att de två senaste årens börsklimat har bidragit till ett sämre förvaltningsresultat, vilket medför ett behov av att vidareutveckla strategierna i fonderna som finns i premiepensionssystemet.

Max Matthiessens fondbolag Navigera AB ägs – liksom Max Matthiessen – av koncernmoderbolaget MM Holding AB. År 2015 hade Navigera AB en omsättning på 596 (427) miljoner kronor och ett resultat på 70 (38) miljoner kronor. 

Systerbolaget Max Matthiessen AB hade under samma period en omsättning på 839 (764) miljoner kronor och ett resultat på 182 (158) miljoner kronor. 

Miljoner till pensionsrådgivning! Kollektiva tar in 28 Mkr i riskkapital

Rådgivningssajten Kollektiva har fyllt på kassan med knappt 28 miljoner kronor i en ny finansieringsrunda, berättar nyhetstjänsten Di Digital.

Kollektiva har tagit fram digitala tjänster för pensionsrådgivning. Bland annat ges användarna i tjänsten KollektivaFondval möjlighet att placera sitt pensionssparande på samma sätt som användare i samma generation som lyckats bäst med sitt pensionssparande sedan starten. I dagsläget har Kollektiva drygt 30 000 användare med ett gemensamt premiepensionskapital på 6 miljarder kronor.

Sedan tidigare har Kollektiva tagit in cirka 40 miljoner kronor i riskkapital. Bland delägarna finns Collectors ordförande Lena Apler, entreprenören Dan Olofsson och fastighetsbolaget Victoria Parks grundare Greg Dingizian. Enligt Di Digital är det de befintliga ägarna som har fyllt på bolagets kassa i en ny finansieringsrunda. Pengarna ska användas till produktutveckling och marknadsföring.

Intäkter är dock blygsamma, under 2016 omsatte Kollektiva mindre än 1 miljon kronor.

Inget mera Falcon! Nya förslag ska stoppa oseriösa premiepensionsbolag

Regeringen vill slippa ytterligare Falcon Funds-skandaler. Pensionsmyndigheten ska därför komma med nya förslag som minskar risken för oseriösa fondbolag på Pensionsmyndighetens fondtorg sig.

– Alla premiepensionssparare ska kunna känna sig trygga med att förvaltningen av deras premiepension sköts på ett säkert och professionellt sätt, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande från regeringen i dag.

Falcon Funds-skandalen har väckt stor uppmärksamhet under året. Uppdraget till Pensionsmyndigheten blir nu att analysera och klargöra de risker som kan uppstå när fondbolag och förvaltningsbolag som förvaltar fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg inte följer reglerna, och föreslå åtgärder för att reducera dessa risker.

– Vi ger nu Pensionsmyndigheten ett brett uppdrag att vända på varje sten för att åtgärda eventuella brister i premiepensionssystemet. Detta ska vara ett tryggt system, säger finansmarknadsminister Per Bolund.

Uppdraget ska redovisas senast den 19 juni 2017.

Insättningar på 38 miljarder kronor till premiepensionen i nästa vecka

Pensionsmyndigheten påminner i dag i ett pressmeddelande om att det med start på måndag i nästa vecka sätts in 38 miljarder kronor på svenska folkets premiepensionskonton. 

Maximal insättning till premiepensionen är 10 894 kronor, och genomsnittet per sparare är 6 714 kronor. Pengarna fördelas på spararnas fondkonton utifrån den valda fördelningen mellan olika fonder. Den som vill byta fonder eller ändra fördelning mellan fonder innan de nya pengarna placeras behöver göra det senast nu på torsdag, den 8 december. Fondbyte eller ändrad fördelning som begärs från den 9 december läggs på kö och genomförs när pensionsrättshandeln är avslutad, tidigast den 14 december.

Förutom överföringarna till premiepensionssystemet, genomförs under december också den årliga insättningen av intjänade pensionsrätter på pensionsspararnas konton. För 2016 bokförs pensionsrätter på 244 miljarder kronor i inkomstpension, eller i genomsnitt 43 192 kronor per person.

Pensionsskulden för inkomstpensionen uppgår före årets insättningar till 8 517 miljarder kronor. Skulden balanseras av de avgifter som betalats in, till ett värde av 7 457 miljarder, samt de 1 230 miljarder som finns i de fem AP-fonderna 1–4 samt 6.

Pensionsmyndigheten passar också på att i sitt pressmeddelande informera om att cirka 90 procent av alla anställda också har en tjänstepension där arbetsgivaren betalar in en summa varje månad. Enligt Pensionsmyndighetens uppskattning sätter arbetsgivarna i år in cirka 195 miljarder kronor till sina anställda. 

Längre tradränta och nya dödlighetsantaganden sänker premiepensionen

Pensionsmyndigheten har beslutat att sänka förskottsräntan inom den premiepensionens traditionella försäkring, från 3,0 procent till 1,75 procent. Sänkningen gäller från och med den 1 januari 2017.

Den huvudsakliga anledningen till att förskottsräntan sänks är att dagens låga räntor bedöms att förbli låga under lång tid framöver. För den traditionella försäkringen, med stor andel placering i räntebärande papper, innebär detta att prognosen för framtida avkastning måste skrivas ned jämfört med tidigare antaganden.

Pensionsmyndigheten har också justerat dödlighetsantaganden i premiepensionen med hänsyn till ökande livslängd.

De två förändringarna innebär sammantaget lägre premiepensionsutbetalningar från den traditionella försäkringen.

Premiepensionens traditionella livförsäkring har valts av 300 000 pensionärer. Genomsnittligt utbetalat belopp är cirka 400 kronor per månad.

Enligt Pensionsmyndigheten innebär sänkningen av förskottsräntan 67 kronor lägre premiepensionsutbetalning per månad för en 65-åring med ett premiepensionskapital på 100 000 kr. Det motsvarar en sänkning med 13,1 procent. För den som är 75 år motsvarar minskningen istället 9,4 procent. 

Förändringen av livslängdsantagandena innebären lägre månadsutbetalning på 13 kronor för den som är 65 år och har ett premiepensionskapital på 100 000 kronor. 

Klicka här för mer information om sänkningen. 

Oj, vilket fiasko för förvaltningstjänsterna!

Förvaltningstjänsterna för premiepensionen säljs med argumentet att de ska öka spararnas pension. I själva verket leder förvaltningstjänsterna till mindre pension. Det framgår av redovisningen av pensionssystemet i dagens höstbudget. 

Ungefär var sjätte pensionssparare – 600 000 personer – har valt en förvaltningstjänst för sin premiepension. 

Men färsk statistik visar att förvaltningstjänsterna både är dyra och dåliga. 

Förvaltningstjänsterna kostar i genomsnitt 0,5 procent per år. Det kan jämföras med 

Den genomsnittliga avkastningen för de sparare som varit med sedan systemet startade 2000 har varit högre för AP7 Såfa (9,3 procent) än för dem som gjort ett eget val (6,2 procent). Allra lägst har avkastningen varit för dem som har anlitat en förvaltningstjänst (5,4 procent).