Etikett: premiepensionen

Lannebo först ut med nytt tillstånd för premiepensionstorget

Lannebo Fonder är först ut bland fondbolag med att ha fått ett godkännande från Pensionsmyndigheten för att finnas på med premiepensionens fondtorg enligt de nya bestämmelserna. 

De fonder som Lannebo Fonder fått klartecken för av Pensionsmyndigheten är:

• Lannebo Småbolag

• Lannebo Vision

• Lannebo Mixfond

• Lannebo Sverige

• Lannebo Likviditetsfond

• Lannebo Sverige Plus

• Lannebo Mixfond Offensiv

Skandia: Allt färre bryr sig om premiepensionen

Allt färre tycks bry sig om sin premiepension. I år har bara varannan sparare för avsikt att se över sina fondval i premiepensionen, visar en undersökning av Novus på uppdrag av Skandia.    

50 procent av de tillfrågade anger att de planerar att se över sina fondval i år, vilket är en nedgång jämfört med förra året då motsvarande siffra var 56 procent. Av de 50 procent som säger att de kan komma att se över sina fondval anger endast 13 procent att de absolut säkert tänker göra det, medan 37 procent anger att de kanske ska göra det.

– Trenden är att allt färre tycks engagera sig trots att det över tid handlar om stora pengar i framtida pension. Vi ser en signifikant nedgång bara från förra året över hur många som tänker se över sina fondval. Det är problematiskt eftersom premiepensionen kräver en viss aktivitet för att du inte ska fastna i fonder som har en olämplig risknivå eller en onödigt hög avgift, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Även siffran på 35 procent som har planer på att byta fonder är en nedgång jämfört med tidigare.Förra året var motsvarande siffra 40 procent.

– Vi ser att ambitionen tyvärr går ner även här jämfört med tidigare år. Vi vet att många ligger kvar i fonder år efter år och borde se över sina fondval och göra ett byte. Att investera i fonder kräver ett visst engagemang och aktivitet. Samtidigt vet vi att det är ännu färre som sedan faktiskt byter fond än vad undersökningen visar. Om fler blev medvetna om hur stora belopp det handlade om skulle aktiviteten sannolikt öka, säger Mattias Munter.

Undersökningen har gjorts under 4–10 januari 2019 bland personer 18–65 år som inte har börjat ta ut sin pension. Deltagarfrekvensen var 57 procent och antalet intervjuer är 1047. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus Sverigepanel.

Här kan du ta del av hela undersökningen.

Pensionsmyndighetens granskning av fonder pågår hela våren

Pensionsmyndigheten rapporterade under tisdagen att totalt 70 fondbolag med 553 fonder ansökt om att finnas med på Pensionsmyndighetens fondtorg för premiepension. Det innebär att 269 fonder kommer att avregistreras.

Av de 553 fonderna finns 512 fonder med sedan tidigare på fondtorget.

De 269 fonder som avregistreras har i dag sammanlagt cirka 630 000 sparare, och ett fondkapital på drygt 48 miljarder kronor. De berörda fonderna kommer att köpstoppas och sparandet flyttas till andra alternativ. Brev till alla berörda sparare går ut löpande under våren.

– Vi skickar brev till alla sparare som påverkas av att deras valda fonder avregistreras från fondtorget. Spararen hamnar antingen i en annan fond eller i AP7 Såfa. Ingen sparare behöver göra något med anledningen av förändringarna, men vi rekommenderar alla sparare som får ett brev att se över sina fonder. Är man inte nöjd så kan man alltid byta fond, säger Erik Fransson, chef för fondtorgsavdelningen på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Enligt Pensionsmyndigheten kommer granskningen av fondbolag, fondförvaltare och fonder att pågå under hela våren.

Redan under förra året minskade antalet fonder på fondtorget från 842 till 783 fonder. Av de 116 som försvann gjorde 48 det med hänvisning till det nya regelverket.

– Vi kan se att många fondbolag såg över sitt utbud på fondtorget med anledning av att vi aviserade de nya reglerna. Det främsta skälet är det lagstadgade storlekskravet. Mindre fonder har försvunnit genom sammanslagningar eller avslut till samma fondbolags liknande fonder, säger Erik Fransson.

Här hittar du de fonder som har ansökt om att finnas med på fondtorget …

… och här är de fonder som kommer att avregistreras. 

Fotnot: Du behöver ett Sak & Liv Premium-abonnemang för att kunna ta del av listorna över premiepensionsfonder.

Riksrevisionen: Systemet med premiepension dyrt och ineffektivt

Premiepensionssystemet har brister i effektiviteten som leder till att nivån på framtida pensioner sänks, skriver Riksrevisionens i en färsk granskning. Kraven på förvaltarna att redovisa alla kostnader bör höjas, menar Riksrevisionen som också är kritisk mot förekomsten av fond-i-fond-lösningar. 

Riksrevisionen presenterade i dag på morgonen sin granskning av effektiviteten i premiepensionssystemet. Granskningen har genomförts mot bakgrund av de problem som har uppmärksammats under senare år.

Den fråga som Riksrevisionen har undersökt är om systemet tillvaratar spararnas intressen och leder till så höga pensioner som möjligt.

Granskningen visar nu att den förvaltning som sker via privata fondförvaltare brister i effektivitet. Riksrevisionens slutsats är att det samlade premiepensionskapitalet skulle ha varit 4 procent större i dag om det hade förvaltats i passiva indexfonder, istället för de privata fonder som erbjuds på premiepensionstorget.

— Systemet förutsatte att spararna skulle vara aktiva, men de mekanismerna verkar inte fungera som det var tänkt. Sammantaget innebär det att sparare som valt privata fonder på fondtorget på sikt riskerar att få betala en hög avgift i förhållande till värdeutvecklingen på sparkapitalet, säger riksrevisor Stefan Lundgren i en kommentar.

Riksrevisionen är också kritisk till de fond-i-fond-lösningar som förekommer på fondtorget och som leder till i genomsnitt högre avgifter utan att ge förbättrad värdeutveckling.

– Det är bekymmersamt eftersom fond-i-fond-lösningar har ökat till att idag omfatta drygt en fjärdedel av sparkapitalet som förvaltas av privata fonder, säger Daniel Hallberg, projektledare för granskningen, i sin kommentar.

Riksrevisionen konstaterar också att problemen förvärras av att ingen myndighet har ett uttalat ansvar för att följa upp och utvärdera kostnadseffektiviteten hos fonderna, och att ansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna inte är tillräckligt tydlig.

Här kan du ta del av Riksrevisionens granskning.

Arbetsgivarnas avsättningar till tjänstepension ökar 14,4 % i år

Arbetsgivarnas avsättning till tjänstepension för anställda kommer i år att uppgå till 215,7 miljarder kronor, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar. Det är en ökning med hela 14,4 procent jämfört med föregående år då motsvarande siffra uppgick till 188,5 miljarder kronor. 

Pensionsmyndigheten har presenterat en beräkning av de samlade avsättningarna till pensions, när man summerar allmän pension och arbetsgivarbetald tjänstepension. Drygt 520 miljarder kronor att avsättas till svenska folkets pensionskonton, uppskattar Pensionsmyndigheten. Detta motsvarar en ökning med 8,5 procent jämfört med 2017 då motsvarande summa var 483 miljarder kronor.

Av de drygt 520 miljarder kronor i pensionsinsättningar som Pensionsmyndigheten har summerat gäller större delen den allmänna inkomstpensionen, där 267 miljarder kronor bokförs på våra allmänna pensionskonton. Det motsvarar i snitt 45 940 kronor per person på 5 817 105 pensionssparares inkomstpensionskonton. Beloppet har ökat jämfört med förra året då 255 miljarder kronor kronor sattes in, vilket motsvarar en ökning med 4,7 procent. Detta beror på att den samlade lönesumman har ökat jämfört med föregående år.

Den maximala insättning till inkomstpensionen ligger på 73 800 kronor, beroende på att inkomster över taket på drygt 38 000 kronor per månad inte genererar inkomstpension. Den samlade behållningen på svenska folkets inkomstpensionskonton uppgick före årets insättningar till 9 080 miljarder kronor. Utöver det finns 1 412 miljarder kronor fonderat i buffertfonder i AP-fondsystemet.

Insättningarna till premiepensionskonton påbörjas på måndag kväll, den 10 december. Totalt sätts 41,4 miljarder kronor in på svenska folkets premiepensionskonton, en ökning på 4,8 procent. Insättningen är i genomsnitt på 7 247 kronor per sparare, och maximal insättning uppgår till 11 636 kronor för hela året.

Allra störst ökning i procent räknat är det i år för den arbetsgivarbetalda tjänstepensionen som enligt Pensionsmyndigheten väntas öka med hela 14,4 procent från 188,5 till 215,7 miljarder kronor. Det framgår inte av Pensionsmyndighetens information varför ökningen är så dramatisk jämfört med ökningen av avsättningarna för den allmänna pensionen, men en förklaring skulle kunna vara att många anställda börja tjäna in pengar över taket. Tjänstepensionsavsättningen för högre löner uppgår för i de dominerande tjänstepensionsavtalen till 30 procent av lönen, medan avsättningen under taket uppgår till 4,5 procent av lönen.

Detta ger i blixtbelysning en bild av den ökade betydelsen för tjänstepensionen.

Om man — som en ren räkneövning — antar att ökningstakten kommer att vara densamma för tjänstepensionsavsättningarna och för den allmänna pensionen de närmaste åren, kommer avsättningarna till tjänstepension inom tre år att vara högre än avsättningarna till inkomstpensionen.

Pensionsavsättningar per år (miljarder kronor)

2018 2017 Ökning
Inkomstpension 267,0 255,0 4,7%
Premiepension 41,4 39,5 4,8%
Tjänstepension 215,7 188,5 14,4%
Totalt 524,1 483,0 8,5%

Källa: Pensionsmyndigheten, bearbetning av Sak & Liv