Etikett: prognosränta

Livbolagen har en rad olika verktyg för att möta de tuffare tiderna med stigande räntor och sjunkande börskurser: Sänkta återbäringsräntor, förändrade prognosräntor, ändrade livslängdsantaganden och mindre generösa garantiåtaganden. Sak & Liv har gått igenom hur livbolagen har förändrat parametrarna under året. 

Under våren har det duggat tätt med sänkningar av livbolagens återbäringsräntor.

I bolagens kommunikation heter det att man ”justerar sin återbäringsränta” för att trygga pensionerna. När återbäringsräntan höjs, så kallas det för en höjning.

Nåväl.

Några andra förändringar som livbolagen har genomfört för att se till att mer pengar stannar längre i bolagen är att sänka prognosräntor och förändra livslängdsantaganden.

• Änke- och Pupillkassan har historiskt haft den högsta återbäringsräntan bland livbolagen. Under 2021 presterade bolaget en avkastning på 22,5 procent och återbäringsräntan fördubblades under året från 8 till 16 procent. Årets börsras och stigande marknadsräntor gjorde att Änkan den 1 april sänkte återbäringsräntan till 10 procent från. Detta är fortsatt klart högst i branschen, alla övriga traditionella livbolag ligger under 5 procent.

• Folksam Liv kan sägas ha gått mer drastiskt till verka. Vid årsskiftet låg återbäringsräntan för tjänstepensionssparande på 12 procent och för övrig livförsäkring på 9 procent. Detta har under våren sänkts i flera steg och från den 1 juli är återbäringsräntan 3 procent.

• Även Skandia har nu sänkt in återbäringsränta till 3 procent. Från den 1 juli har den ordinarie återbäringsräntan för kundernas traditionellt förvaltade försäkringskapital gått ned från 4 procent till 3 procent.

• Länsförsäkringar Liv har nu branschens lägsta återbäringsränta sedan bolaget per den 1 juli sänkt återbäringen från 4 procent till 1 procent för såväl Nya trad som Gamla Trad. När marknadsräntorna nu är på väg upp blir räntekänsliga bolag som Länsförsäkringar Liv extra försiktiga med att dela ut överskott, eftersom värdet på deras räntetillgångar snabbt sjunker när marknadsräntorna stiger.

• SEB Pension & Försäkring sänkte redan per den 1 juni sin återbäringsränta för såväl tjänstepension som övrig livförsäkring till 3 procent.

Det ska sägas att livbolagen har olika modeller för att dela ut sina överskott över tid. Ungefär hälften av bolagen jämnar ut återbäringen över tid. Den andra hälften delar ut överskotten direkt, genom så kallad avkastningsränta. De livbolag som delar ut överskott direkt genom avkastningsränta har haft en negativ avkastning i år. Någon återbäring delas följaktligen inte ut där.

De livbolag som använder utjämnande utdelning av överskott har alltså kommit ned på en återbäringsränta kring 3 procent. De nivåerna kan mycket väl komma att justeras ned ytterligare med tanke på de stigande räntorna. Jämfört man dagens nivåer med återbäringen de senaste fem eller tio åren kan det ses som en låg återbäring; de flesta livbolag har tidigare haft en genomsnittlig årlig återbäringsränta på 5—8 procent.

Förutom att sänka återbäringen har livbolagen även passat på att sänka sin prognosränta och höja sina livslängdsantaganden. Det är två verktyg som påverkar storleken på pensionsutbetalningarna över tid. En hög prognosränta och ett lägre livslängdsantagande gör att månadsutbetalningarna fördelades jämt över tid, medan omvänt förhållande gör att månadsutbetalningarna stiger med åldern och blir som högst när spararna har passerat 90 år. Då har de flesta av spararna redan dött.

Folksam Liv sänkte sin prognosränta från 2,5 till 2,0 procent från årsskiftet. KPA Pension sänker sin prognosränta från 2,75 till 2,0 procent från 1 jan 2023. Även Skandia har sänkt prognosräntan till 2,0 procent. Av Konsumenternas jämförelsetabeller över bolagens sparprodukter framgår att inget bolag i dag har en högre prognosränta än 2 procent.

Samtidigt uppvisar bolagen väsentliga skillnader mellan sina livslängdsantaganden  Detta gäller än mer inom privat pensionssparande än för kollektivavtalad tjänstepension. Handelsbanken Privatpension Fond räknar med att deras kunder ska leva 24,6 år efter att de fyllt 65 år. Länsförsäkringar däremot räknar med att deras kunder som sparar i motsvarande produkt lever 17,2 år efter sin 65-årsdag. Det är alltså en skillnad på 7,4 år i livslängdsantagande!

Ett ytterligare redskap som livbolagen använder för att slippa betala ut för mycket kapital för snabbt är sänkta garantiåtaganden. För traditionell försäkring gällde tidigare att 100 procent av sparkapitalet var garanterat plus en garantiränta som typiskt låg mellan 3 och 5 procent. De tiderna är förbi. I dag ligger livbolagens garantinivåer på 75—85 procent av sparkapitalet plus en garantiränta på max 1,25 procent.

Så har bolagens återbäringsräntor sänkts under året

Oj, vilka sänkningar! Tabellen visar återbäringsräntorna i traditionella livbolag vid halvårsskiftet jämfört med sex månader tidigare.

Minustecken hela vägen! Tabellen visar avkastningsräntan per den 1 april och 1 januari för livbolag som använder sig av den modell för fördelning av överskott.