Etikett: Proposition

Utskottet kräver snabbare lagändring om garantipension i utlandet

Redan den 1 december bör den nya lagen om garantipension för utlandsboende träda i kraft. Det menar riksdagens socialförsäkringsutskott i sitt betänkande.  

I december förra året föll en dom i EU-domstolen som berörde garantipension för personer bosatta i utlandet: Mål nr C-189/16 Boguslawa Zaniewicz-Dybeck mot Pen­sionsmyndigheten.

Domen innebar sammanfattningsvis att garantipensionen ur EU-synvinkel ska betraktas som en så kallad minimiförmån. Det innebar i sin tur att det saknas stöd i lagen för att fortsätta betala ut garantipension när någon flyttar från Sverige till ett annat land inom EES, eller i Schweiz. Den typen av minimiförmåner gäller nämligen bara för personer inom landet.

För att inte personer som flyttar från Sverige till andra länder inom EES, eller till Schweiz, ska drabbas av att pensionen upphör att betalas ut efter flytten har regeringen föreslagit två åtgärder. Dels vill man att en utredning grundligt ska gå igenom konsekvenserna av EU-domen. Dels vill regeringen att det stiftas en tillfällig lag som gäller från den 1 januari, som säkerställer att garantipension kan fortsätta betalas ut till ett annat land.

En proposition om den tillfälliga lagen lades fram i juni, och nu har riksdagens socialförsäkringsutskott behandlat lagförslaget.

Utskottet har inte några invändningar i sak mot lagförslaget. Däremot tycker man att det vore bra om lagen börjar gälla så snart som möjligt, istället för att ikraftträdandet ska dröja till årsskiftet. Därför föreslår nu utskottet att lagen träder i kraft redan den 1 december.

Så här formuleras det i utskottsbetänkandet:

– Utskottet anser att det är angeläget att snabbt få ett rättsligt stöd på plats som gör det möjligt att även i fortsättningen betala ut garantipension i de nu aktuella situationerna, för att därigenom undvika negativa ekonomiska konse­kvenser för den enskilde. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Utskottet föreslår således att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som framförs i propositionen men att ikraftträdandet av lagändringarna ska tidigareläggas till den 1 december 2018.

Här kan du ta del av socialförsäkringsutskottets betänkande.

Regeringens proposition med den nya skatten för utlandscaptives

Regeringen har nu lagt fram sin proposition om de så kallade CFC-reglerna, det vill säga skatteregler för svenskägda företag i utlandet. Den nya lagen kommer bland annat att påverka svenska företag med captives i utlandet. 

CFC ska uttydas”Foreign Controlled Company”. I den nya propositionen föreslår regeringen ändringar av nuvarande svenska lagar så de anpassas till nya EU-lagar om skatteflykt.

Dessutom – vilket givetvis kan ha stor betydelse för svenskägda captives domicilerade utanför Sverige – föreslås förändringar av beskattningen av säkerhetsreserver i skadeförsäkringsföretag i utlandet.

Enligt de nya reglerna ska det utländska skadeförsäkringsföretaget vid beskattning anses ha en säkerhetsreserv som motsvarar den maximala säkerhetsreserv som kunnat redovisas om företaget istället skulle ha varit registrerat i Sverige. Det värde på säkerhetsreserven som ska tas upp vid beskattning, är det som skulle ha kunnat redovisas vid utgången av beskattningsåret närmast före. 

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Här kan du ta del av hela CFC-propositionen.

Proposition framme om den nya skatten på skadeförsäkringsbolag

Den nya skatten på skadeförsäkringsbolag ser nu ut att genomföras – trots hård kritik från remissinstanserna. Förslaget om schablonskatt på skadeförsäkringsbolagens säkerhetsreserver finns med i propositionen om nya skatteregler för företagssektorn, som lades fram av regeringen på torsdagen.

Propositionen handlar huvudsakligen om att begränsa ränteavdragen för företag samtidigt som bolagsskatten sänks. Enligt regeringen motverkar begränsningen av ränteavdragen att företagens vinster förs ut obeskattade från Sverige. Tanken är att bolagsskatten sänks till 20,6 procent från år 2021.

Vid sidan av detta innehåller propositionen också ett förslag om en schablonskatt på skadeförsäkringsbolag.

Det föreslås att skadebolag tat upp till beskattning en schablonintäkt som utgår från storleken bolagets säkerhetsreserv. Schablonintäkten beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut, multiplicerad med säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret. Statslåneräntan ska som lägst anses vara 0,5 procent.

Säkerhetsreserven finns till för att täcka eventuella större förluster som beror på slumpen, eller är oförutsägbara. Regeringens motiv för den nya schablonskatten på säkerhetsreserven, är att avsättningar till säkerhetsreserven leder till uppskjuten skatt på motsvarande sätt som periodiseringsfonder.

Förslaget om schablonskatt på skadeförsäkringsbolagens säkerhetsreserver har fått hård kritik. Regeringen konstaterar i propositionen att majoriteten av remissvaren har avstyrkt förslaget.

Kritikerna hävdade att kostnaderna kommer att vältras över på kunderna, och att förslaget kan leda till sämre trygghet för försäkringstagarna eftersom incitamenten minskar för bolagen att ha en stor säkerhetsreserv.

Flera remissinstanser påpekade också att det var fel att jämföra säkerhetsreserven med periodiseringsfonder.

– Avsättningar till säkerhetsreserv görs inte av skatteskäl och de är alltså i stället försäkringstekniskt motiverade. Säkerhetsreserven syftar till att uppnå en tillfredsställande konsolidering och hjälper skadeförsäkringsföretagen att fullgöra sina förpliktelser gentemot försäkringstagarna, skriver regeringen i propositionen i sin sammanfattning av kritiken mot förslaget.

Regeringen tillbakavisar emellertid kritiken från remissinstanserna och argumenterar för att det av rättviseskäl är rimligt att jämföra säkerhetsreserven med periodiseringsfonder.

Förutom den permanenta schablonskatten på säkerhetsreserven föreslås också en engångsskatt.

Skadebolag som har en säkerhetsreserv vid ingången av det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020, ska ta upp en tillfällig schablonintäkt beräknad till 6 procent av säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret. Schablonintäkten tas antingen upp med en sjättedel det beskattningsåret och med en sjättedel per år under de påföljande fem beskattningsåren, eller med hela beloppet under det första beskattningsåret.

Svensk Försäkring skriver i dag att det är olyckligt att regeringen går vidare med förslagen om skatt på säkerhetsreserven:

– Det är olyckligt att regeringen går vidare med förslaget att införa beskattning av säkerhetsreserven eftersom det finns stora brister i förslaget. Bland annat beaktas inte risken att införandet av denna beskattning kan försämra skyddet för försäkringstagarna, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Här kan du ta del av hela propositionen.