Etikett: Resolutionsavgiften

Så ändrar regeringen på sitt förslag om resolutionsavgiften

Regeringen lägger nu fram ett nytt ändrat förslag om resolutionsavgiften, det vill säga den avgift bankerna betalar för att bygga upp en fond inför en eventuell bankkris. Enligt det nya förslaget trappas avgiften av tills nuvarande målnivå har uppnåtts – det vill säga 3 procent av insättningarna – då avgiften försvinner helt.

Den så kallade resolutionsavgiften har varit en följetong de senaste månaderna. 

Regeringens första förslag fick bland annat Nordea att ilskna till, och på allvar utreda möjligheterna till ett flytt av huvudkontoret från Sverige. Nordea har ännu inte tagit ställning i frågan om flytt. 

I dag på morgonen presenterade regeringen sitt omarbetade förslag om resolutionsavgiften. 

Där framgår bland annat att – till skillnad från tidigare – taket för avgiften ska ligga kvar. Det blir med andra ord inte fråga om en evig avgift för bankerna. Avsikten är att avgiften ska trappas ned efterhand, efter en höjning nästa år.  

– Vi har tittat noga på de remissvar som inkommit. Vår bedömning är att vårt nya förslag är väl avvägt, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Regeringen skriver i sitt förslag att banksektorn gör stora vinster och att det är i goda tider som risker för den finansiella stabiliteten byggs upp, exempelvis genom ökad skuldsättning och stigande tillgångspriser. Därför menar regeringen att avgiftsuttaget till resolutionsreserven bör ökas.

Samtidigt finns skäl att ta intryck av remisskritiken mot promemorians förslag. Det gäller inte minst vissa av de invändningar som Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Sveriges riksbank framför, skriver regeringen.

– Sverige har en stor, koncentrerad och växande banksektor. Det innebär att det i Sverige finns behov av en stor resolutionsreserv, säger finansminister Magdalena Andersson i pressinformationen i dag från regeringen.

Regeringens förslag är nu att resolutionsavgiften ska vara 0,125 procent av avgiftsunderlaget för 2018, 0,09 procent för 2019 och 0,05 procent från år 2020 – fram tills 2025 då fonden beräknas vara fylld. Målnivån för resolutionsavgiften, tre procent av de garanterade insättningarna, kvarstår oförändrad.

En förtäckt skatt! Resolutionsavgiften ifrågasätts i riksdagsfråga

Maria Malmer Stenergard, riksdagsledamot för moderaterna, ifrågasätter höjningen av resolutionsavgiften; bankernas avgift till den reserv som i ett krisläge ska användas för att återkapitalisera banker.

I en riksdagsfråga till finansminister Magdalena Andersson skriver hon att den utformning som regeringen föreslår innebär en förtäckt skatt. 

Maria Malmer Stenergard skriver i sin skriftliga fråga att det rimliga vore att medel som kommer in antingen fonderas eller används för att minska statsskulden.

”Den föreslagna konstruktionen innebär att medlen kan användas till löpande utgifter, vilket stärker bilden av att det rör sig om en skatt”, skriver hon.

Frågan som Magdalena Andersson ska svara på formuleras så här:

”Är det finansministerns ställningstagande att den finansiella stabiliteten stärks genom att resolutionsavgifterna kan användas till löpande utgifter i statsbudgeten, och i så fall av vilka skäl?”

Tummen ned! FI avstyrker förslaget om höjd resolutionsavgift

Finansinspektionen avstyrker i sitt remissvar från delar av förslaget om höjd resolutionsavgift. 

Finansinspektionen gör nu tummen ned för regeringens förslag om höjd resolutionsavgift för bankerna. 

Finansinspektionen skriver i ett pressmeddelande i dag på morgonen att man avstyrker förslaget att ta bort målnivån för resolutionsreserven. En permanent avgift går inte att motivera utifrån regelverken. Istället bör avgiften tas bort när målnivån är uppfylld, skriver Finansinspektionen.

– Att rätta till skevheter i skattereglerna med en avgift kopplad till resolutionsregelverket är fel väg, skriver FI i ett ovanligt skarpt formulerat uttalande. 

Här kan du läsa hela Finansinspektionens yttrande.