Det finns inget behov av en resolutionsmyndighet för försäkringsföretag i Sverige! Det skriver Svensk Försäkring i ett remissvar till Finansdepartementet. Och om nu en sådan myndighet ändå skapas — på grund av tvingande EU-regler — så måste den ta hänsyn till de betydande skillnaderna på marknaden, menar Svensk Försäkring.
Svensk Försäkring har nu svarat på Finansdepartementets remiss om förslag på kompletterande bestämmelser till EU-reglering för återhämtning och resolution — särskilt förfarande för rekonstruktion eller avveckling av finansiella institut — för centrala motparter, det vill säga institut som agerar mellanhänder vid handel i derivat och liknande.
I remissen föreslås bland annat att Riksgälden ska bli resolutionsmyndighet i Sverige för centrala motparter, vilket den redan är för svenska banker.
— Vi har inga åsikter på remissens förslag på nya bestämmelser. Däremot finns det ett resonemang om vilken myndighet som ska bli resolutionsmyndighet om fler verksamheter behöver ha sådana, exempelvis försäkringsföretag. EIOPA föreslår i 2020-översynen av Solvens II att alla medlemsländer ska ha det för försäkringsföretag, vilket vi är emot, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar till Svensk Försäkrings remissvar.
Enligt det förslag som lämnats från Eiopa kommer resolutionsmyndigheten få mycket långtgående befogenheter att hantera försäkringsföretag som sätts i resolution, något som föreslås ske när ett företag inte bedöms vara livskraftigt.
Bland annat ska myndigheten vid resolution kunna sälja hela eller delar av verksamheten till andra försäkringsföretag. Resolutionsmyndigheten ska kunna ta över och driva verksamheten vidare. Den ska också upprätta och kontinuerligt uppdatera resolutionsplaner för sådana försäkringsföretag som tillsammans utgör en stor del av den nationella försäkringsmarknaden.
För de försäkringsbolag som berörs kommer detta att skapa betydande merarbete, påpekar Svensk Försäkring, bland annat med att ta fram information till resolutionsmyndigheten. Myndigheten ska också bedöma om försäkringsföretagens verksamheter går att avveckla under ordnade former vid en resolution. Om inte måste försäkringsföretaget upphöra med verksamheten — även om tillsynsmyndigheten har gett sitt godkännande (!)
Inrättandet av en svensk resolutionsmyndighet för försäkringsföretag kommer därmed innebära i praktiken att branschen får en ytterligare tillsynmyndighet utöver Finansinspektionen, påpekar Svensk Försäkring.
— Om det trots allt införs en resolutionsmyndigheten för försäkringsföretag i Sverige så kommer det bli viktigt vilken som utses med tanke på de befogenheter den kommer att få. Vid ett sådant beslut går det inte att utgå från hur det görs för centrala motparter och banker eftersom det finns betydande skillnader mellan dessa och svenska försäkringsföretag, menar Jonas Söderberg.
En viktig skillnad jämfört med bankerna är att svenska försäkringsföretag i dag inte anses ha någon betydelse för finansiella stabilitetsrisker. Detta är också en orsak till att Svensk Försäkring menar att det inte finns något behov av att inrätta en svensk resolutionsmyndighet för försäkringsföretag.
Ifall EU-kommissionen ändå går vidare med Eiopas idéer kan man vänta sig att det kommer ett förslag under det tredje kvartalet i år, i samband med övriga delar av den så kallade 2020-översynen. Förslaget kommer därefter att förhandlas mellan Rådet och Europaparlamentet. Det går i dag inte att säga när — eller om — det blir aktuellt att utse en svensk resolutionsmyndighet för försäkringsföretag.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av remissvaret.