Etikett: Riksdagen

S-motion vill utöka skyldigheten att försäkra prematura barn

Riksdagsledamoten Pia Nilsson anser att regelverket bör skärpas när det gäller försäkringsbolagens skyldighet att teckna försäkringar för tidigt födda. I en riksdagsmotion kräver hon att riksdagens ska se över begreppet ”särskilda skäl” när det gäller riktlinjerna för försäkring av prematura barn. 

Försäkringsbolag är i princip skyldiga att teckna eller förnya en försäkring som bolaget normalt tillhandahåller för alla — om det inte finns särskilda skäl. Detta kallas normalt för kontraheringsplikt.

En utredning kom för några år sedan fram till att systemet i stort sett fungerar som avsett när det gäller barnförsäkringar. De flesta ansökningar om barnförsäkringar beviljas, antingen med normala eller med särskilda villkor. De särskilda villkoren kan exempelvis gälla om barnet är gravt prematur, om komplikationer vid förlossningen har uppstått och vid neuropsykiatriska diagnoser. Dock menade utredningen att försäkringsbolagens ansvar borde tydliggöras på ett bättre sätt. Exempelvis, menade utredningen, finns brister i hur bolagen uppfyller kravet på likabehandling.

Nu anser motionärerna att regelverket bör skärpas, och att det finns anledning att se över begreppet ”särskilda skäl” när det gäller riktlinjerna för prematura barn.

— Vi anser att alla barn har rätt till en försäkring oavsett vikt, längd och ålder. Den medicinska utvecklingen har gjort enorma framsteg inom det prematura området. Före 1970 dog över 90 procent av alla barn under tusen gram. Idag överlever nästan 90 procent, heter det bland annat i riksdagsmotionen.

— Idag får barn som väger 1000 gram vid födseln vänta i fem år innan något försäkringsbolag tecknar en försäkring. Det är inte rimligt.

Förutom Pia Nilsson har motionen undertecknats av de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Olle Thorell och Åsa Eriksson.

Här kan du ta del av hela motionen. 

S-riksdagsledamöter motionerar om rättssäker trafikförsäkring

I en riksdagsmotion undertecknad av bland annat den socialdemokratiska riksdagsledamoten Johanna Haraldsson krävs att Riksdagen beslutar om att ta initiativ till — vad motionärerna beskriver som — en mer rättssäker trafikförsäkring.

Enligt motionärerna får dagens trafikförsäkring kritik av skadelidande och anhöriga för att inte vara tillräckligt rättssäker, speciellt vid olyckor med nackskador. Därför vill man nu se förändringar av regelverket för trafikförsäkringen, som föreslagits i anslutning till att Finansinspektionen och Socialstyrelsen sett över hanteringen av trafikskador.

— Nu finns ett bra underlag för regeringen att gå vidare med att fatta välgrundade beslut och lägga förslag till riksdagen för en mer rättssäker trafikförsäkring och bättre vård baserad på aktuell kunskap och forskning, heter det i motionen.

Vid sidan av Johanna Haraldsson står även de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Pyry Niemi och Hillevi Larsson bakom motionen.

Här hittar du den motionen.

Ytterligare en motion från en socialdemokratisk riksdagsledamot handlar om att förändra villkoren för trafikförsäkringen. Det är Adnan Dibrani som vill att riksdagen ska överväga stärkt skydd för trafikskadade vid rättsprocesser. Han pekar på hur dyrt det kan bli att driva en process mot ett försäkringsbolag om man inte är nöjd med bolagets och trafikskadenämndens beslut, och att man tvingas stå för hela rättegångskostnaderna om man förlorar tvisten.

— Bristerna i dagens system torde vara uppenbara och bör ses över så att vi får ett rättssäkert system som inte tvingar eller avskräcker enskilda från att driva process mot exempelvis försäkringsbolag. Att den möjligheten finns är en viktig rättssäkerhetsprincip, skriver Adnan Dibrani i sin motion.

Den motionen hittar du här.

M-motion kräver obligatorisk reseförsäkring för sjuktransport

Lotta Olsson, moderat riksdagsledamot, kräver i en motion att riksdagen beslutar om en obligatorisk reseförsäkring som täcker kostnaderna för sjuktransport hem till Sverige. 

I sin motion skriver hon att svenskarna tillhör de folk i världen som gör flest utlandsresor. Om någon blir sjuk utomlands kan kostnaderna för sjukvård och sjukresor bli höga. De flesta hemförsäkringar täcker akuta sjukvårdskostnader, men inte alltid hemtransport.

Svenska ambassader och konsulat kan inte — och ska inte — stå för den typen av kostnader.

— En obligatorisk reseförsäkring som täcker kostnaderna för sjuktransport hem till Sverige skulle kunna vara ett sätt att slippa hamna i situationer där sjuka svenskar blir fast utomlands, skriver hon i sin motion och påpekar att obligatoriska försäkringar finns på andra områden, exempelvis trafikförsäkringar.

Därför vill Lotta Olsson nu se över möjligheten att införa en obligatorisk reseförsäkring som täcker kostnader för sjuktransporter.

Här kan du läsa hela motionen. 

C-motion förespråkar värdepapperiserade försäkringsrisker

De båda centerpartistiska riksdagsledamöterna Per Åsling och Helena Lindahl föreslår i en motion att regeringen ska utreda förutsättningarna för Sverige som hemvist för värdepapperisering av försäkringsrisker. Detta skulle underlätta tillgången till alternativt försäkringskapital för svenska aktörer, och därmed förstärka klimatanpassningen av det svenska samhället, heter det i motionen. Samtidigt skulle det också bidra till att göra Sverige till ett mer attraktivt centrum för finansiella tjänster.

I sin motivering skriver de båda riksdagsledamöterna att de pågående klimatförändringarna kan komma att öka påfrestningarna på försäkringssystemet:

— Klart är att behovet både av förebyggande åtgärder och av ett fungerande försäkringsskydd kommer att öka. Det innebär en ökad påfrestning på försäkringssystemet och ställer krav på nytänkande, skriver motionärerna — som pekar på att det i dag saknas en fungerande skördeskadeförsäkring och ett fungerande försäkringsskydd vid dammbristningar, och att Länsförsäkringar meddelat att man slutar försäkra nybyggda hus i områden som är utsatta för klimatrisker.

Dessa svårigheter kommer sannolikt att öka i takt med att extrema väderhändelser blir vanligare, anser Per Åsling och Helena Lindahl, och lyfter fram att värdepapperisering av försäkringsrisker kan skapa tillgång till nytt försäkringskapital. En sådan lösning skulle kunna vara Insurance Linked Securities, ILS, som ges ut av återförsäkringsbolag, försäkringsbolag eller företag och länder som vill skydda sig ekonomiskt mot vissa händelser.

— Skälet till att ILS blivit populärt och idag utgör ca 16 % av den globala återförsäkringsmarknaden är att de skapar tillgång till den mångdubbelt större kapitalmarknaden för att täcka försäkringsrisker. En diversifierad tillgång till kapital förbättrar också konkurrenssituationen och kan innebära en prispress nedåt på återförsäkring, skriver motionärerna.

Motionärerna menar nu att en svensk marknad för ILS skulle underlätta tillgången till försäkringskapital. Man pekar på att länder som Storbritannien, Irland och Cypern har infört lagstiftning för att specialföretag för att strukturera ILS ska kunna ha hemvist i landet. Det ses som ett naturligt steg för att behålla konkurrenskraften i den brittiska finanssektorn då det alternativa försäkringskapitalet utgör en allt större andel av försäkringsmarknaden.

— Det finns flera skäl till varför ett Sverige bör ta ett sådant steg nu. För det första så har Sverige flera fördelar som uppskattas av finansiella företag, inte minst i form av institutionell stabilitet, förutsägbara regler och låg korruption. För det andra så skulle, som framförts, katastrofobligationer byggda med svenska regelverk vara mer tillgängliga för svenska aktörer som behöver försäkring. För det tredje så bör naturligtvis Sverige, om vi ska behålla vår position som finansiellt centrum, bejaka och möjliggöra finansiell innovation, skriver Per Åsling och Helena Lindahl — som nu önskar tre konkreta förädringar för att underlätta för ILS:

• Klargöranden kring skattevillkoren för denna typ av specialföretag.

• Den regulatoriska bördan måste begränsas och ta hänsyn till företagens syfte och verksamhet.

• Skapa möjlighet att ge ut flera av varandra oberoende försäkringsobligationer.

Det senare kräver företag med segregerade konton, Protected Cell Companies, vilket inte möjliggörs av dagens lagstiftning.

Per Åsling är Centerpartiets skattepolitiske talesperson och Helena Lindahl är näringspolitisk talesperson.

M-motion kräver obligatorisk hemförsäkring i flerfamiljshus

Inför obligatoriska hemförsäkringar för boende i flerfamiljshus! Det kräver moderata riksdagsledamoten Anders Hansson i en riksdagsmotion. 

Anders Hansson pekar på att en hemförsäkring inte är någon garanti för att vara skyddad om man bor i ett flerfamiljshus. I motionen lyfter han fram problematiken att om en skada orsakas av en granne utan hemförsäkring, är det inte självklart att försäkringen täcker detta.

— Vi bör därför se över möjligheten till en obligatorisk hemförsäkring för boende i flerfamiljshus som likt en trafikförsäkring täcker de kostnader som man eventuellt orsakar för andra. Det skulle skapa en trygghet för boende i flerfamiljshus om olyckan skulle vara framme, skriver Anders Hansson i sin motion.

Här kan du läsa hela riksdagsmotionen om obligatorisk hemförsäkring.

SD-riksdagsledamot kräver tak för flyttavgifter

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kräver i en motion att riksdagen ska besluta om ett tak för de avgifter som tas ut i samband med flytt av pensionsförsäkringar. 

I motionen anknyter han till diskussion i media om att flera livbolag valt att höja flyttavgifterna för pensionsförsäkringar i syfte att låsa in missnöjda kunder.

— Den allt mer dysfunktionella marknaden har bidragit till negativa inlåsningseffekter som har uppmärksammats i Konkurrensverkets rapport Flyttavgifter på livförsäkringsmarknaden 2017, heter det i motionen.

Dennis Dioukarev föreslår nu att riksdagen ska besluta att administrationskostnaden som försäkringsbolag tar ut i samband med flytt ska begränsas till högst 0,017—0,051 prisbasbelopp, vilket anses motsvara den verkliga kostnaden för bolagen. Detta motsvarar i dag cirka 800—2 400 kronor.  Dessutom föreslår han att försäkringsbolag inte ska ha rätt att ta ut några flyttavgifter alls efter fem år — för fondförsäkring — respektive tio år — för traditionell livförsäkring.

Här kan du ta del av hela motionen. 

M-politiker vill ha mer flexibla regler för tempade pensionsuttag

Den moderata riksdagsledamoten Ann-Britt Åsebol kräver i en motion att informationen behöver bli bättre om temporärt uttag av tjänstepension och föreslår mer flexibla regler. 

Ann-Britt Åsebol konstaterar i sin motion att det är en ökande trend att allt fler tar ut delar eller hela tjänstepensionen på fem år. Hon menar därför att informationen och kunskapen om uttaget av tjänstepension bör förbättras, och att det bör undersökas om de temporära uttagen av tjänstepensioner bör och kan begränsas på något sätt.

— Problemet är att alla inte är medvetna om vilka konsekvenser ett kortvarigt uttag får på sikt. Den som tar ut tjänstepensionen på kort tid får mer i plånboken under de första åren som pensionär, men denna inkomstnivå minskar därefter drastiskt – sedan har pensionären få möjligheter att öka sin inkomst. Detta är särskilt allvarligt när individen inte har uppmärksammat vilka följder valet av uttagsperiod skulle få, skriver hon i sin motion.

Ann-Britt Åsebol menar också att det behöver vara större flexibilitet när det gäller uttaget av tjänstepensionen:

— Ett sätt skulle kunna vara att göra det möjligt för den enskilde att göra uppehåll i utbetalningarna och förändra utbetalningstiden från exempelvis fem år till en längre tidsperiod. I den allmänna pensionen kan individen pausa och ändra uttagstakten, vilket borde vara möjligt även i tjänstepensionen.

Utskottet kräver snabbare lagändring om garantipension i utlandet

Redan den 1 december bör den nya lagen om garantipension för utlandsboende träda i kraft. Det menar riksdagens socialförsäkringsutskott i sitt betänkande.  

I december förra året föll en dom i EU-domstolen som berörde garantipension för personer bosatta i utlandet: Mål nr C-189/16 Boguslawa Zaniewicz-Dybeck mot Pen­sionsmyndigheten.

Domen innebar sammanfattningsvis att garantipensionen ur EU-synvinkel ska betraktas som en så kallad minimiförmån. Det innebar i sin tur att det saknas stöd i lagen för att fortsätta betala ut garantipension när någon flyttar från Sverige till ett annat land inom EES, eller i Schweiz. Den typen av minimiförmåner gäller nämligen bara för personer inom landet.

För att inte personer som flyttar från Sverige till andra länder inom EES, eller till Schweiz, ska drabbas av att pensionen upphör att betalas ut efter flytten har regeringen föreslagit två åtgärder. Dels vill man att en utredning grundligt ska gå igenom konsekvenserna av EU-domen. Dels vill regeringen att det stiftas en tillfällig lag som gäller från den 1 januari, som säkerställer att garantipension kan fortsätta betalas ut till ett annat land.

En proposition om den tillfälliga lagen lades fram i juni, och nu har riksdagens socialförsäkringsutskott behandlat lagförslaget.

Utskottet har inte några invändningar i sak mot lagförslaget. Däremot tycker man att det vore bra om lagen börjar gälla så snart som möjligt, istället för att ikraftträdandet ska dröja till årsskiftet. Därför föreslår nu utskottet att lagen träder i kraft redan den 1 december.

Så här formuleras det i utskottsbetänkandet:

– Utskottet anser att det är angeläget att snabbt få ett rättsligt stöd på plats som gör det möjligt att även i fortsättningen betala ut garantipension i de nu aktuella situationerna, för att därigenom undvika negativa ekonomiska konse­kvenser för den enskilde. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Utskottet föreslår således att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som framförs i propositionen men att ikraftträdandet av lagändringarna ska tidigareläggas till den 1 december 2018.

Här kan du ta del av socialförsäkringsutskottets betänkande.

V vill stoppa rörliga ersättningar i AP-fonderna

Stopp för rörliga ersättningar i de svenska AP-fonderna, kräver nio vänsterpartister i en riksdagsmotion. I motionen framförs också att AP-fonderna bör få äga en större andel av börsnoterade bolag än vad som tillåts i dag. 

Första namnet på motionen är riksdagsledamoten Ulla Andersson som är ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Riksdagsmotionen föranleds av förslaget om ändrade regelverk för placeringarna i buffertfonderna AP1-4. I huvudsak ställer sig motionärerna bakom propositionen, men har ytterligare några förslag som man vill se genomförda:

Stopp för rörliga ersättningar! Motionärerna skriver att förutom VD och övrig fondledning har de flesta anställda i AP-fonderna rörliga ersättningar utöver sina fasta löner.

– Dessa ersättningssystem riskerar att leda till spekulation och mer riskfyllda placeringar. Ett förbud mot rörliga ersättningar i AP-fonderna bör införas, menar de vänsterpartister som står bakom motionen.

Större inflytande i börsbolagen! I dag kan en AP-fond inte äga mer än 2 procent av ett svenskt börsbolag, och får inte rösta för mer än 10 procent av röstetalet. De gränserna borde höjas, menar motionärerna.

– För att kunna använda AP-fonderna som en del i en strategisk näringspolitik bör dessa gränsvärden höjas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen, heter det i motionen.

Högre kraven på miljö och etik. Ett krav på miljömässiga och etiska hänsyn i placeringarna bör ha samma vikt som målet om god avkastning, menar motionärerna som också bland annat kräver ett förbud mot investeringar i fossilindustrin.

Szyber (KD) frågar om försäkring för boende för nyanlända

Vad ska göras för att underlätta fastighetsägares möjligheter att teckna försäkring för boende för nyanlända? Det undrar Caroline Szyber (KD) i en riksdagsfråga till statsrådet Heléne Fritzon.

Caroline Szyber pekar i sin riksdagsfråga på att privata fastighetsägare som tillhandahåller bostäder åt nyanlända får besked från försäkringsbolag att deras fastighetsförsäkring antingen sägs upp eller att premien kraftigt ökat. Det hänvisas bland annat till förhöjd brandrisk.

– För fastighetsägarna medför försäkringsbolagens besked att de tvingas välja mellan att hyra ut bostäder oförsäkrade eller att vägra hyra ut bostäder och därmed begå kontraktsbrott gentemot kommunen, skriver Caroline Szyber som nu undrar om statsrådet Heléne Fritzon tänker ta några lagstiftningsinitiativ eller annan åtgärd för att främja fastighetsägares möjligheter att teckna försäkring för boende för nyanlända.

Här kan du ta del av hela riksdagsfrågan.

Riksdagsbeslut i dag om skatt på sjukvårdförsäkring

I dag klockan 16 väntas riksdagen fatta beslut om att införa förmånsskatt för vård och för sjukvårdsförsäkringar som har betalats av arbetsgivaren. 

Skatteutskottet har tidigare beslutat att ställa sig bakom regeringens proposition ”Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård”. Förslaget innebär att det blir förmånsskatt för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar.

Från allianspartierna har man deklarerat att man visserligen inte är för den nya lagstiftningen, men att man avstår från att rösta emot den eftersom man inte vill sabotera budgetprocessen. Detta eftersom denna nya skatt är en del i regeringens budget. 

Den nya lagstiftningen debatterades i går i riksdagen och i dag är det alltså dags för beslut. 

Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader. Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2018.

Här hittar du mer information om ärendets gång i riksdagen. 

Här kan du följa omröstningen i riksdagen via webb-tv. 

Riksdagen debatterar den nya skatten på sjukvårdsförsäkring

Under tisdagen väntas riksdagen debattera regeringens proposition ”Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård” med förslag om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivaren. Ett beslut om den nya skatten väntas under onsdagen, framgår det av Riksdagens hemsida. 

Skatteutskottet har i sitt betänkande från den 3 maj ställt sig bakom regeringens förslag på beskattning av vård och vårdförsäkring som tillhandahålls av arbetsgivaren. 

SD har inkommit med reservation mot förslaget.

M KD, L och C har inkommit med ett särskilt yttrande, men har valt att inte rösta emot förslaget. I sitt yttrande förklarar de fyra allianspartierna att de är mot regeringens beskattning av vård och sjukvårdsförsäkringar. De avstår dock från att delta i beslutet, med hänvisning till att förslaget är en konsekvens av regeringens budget som riksdagen redan har antagit. Så här uttrycks det i det särskilda yttrandet: 

– Om riksdagen ändrar delar av budgetbeslutet i efterhand kan det få långtgående konsekvenser för svensk ekonomi och det politiska systemet. Beroende på utfallet av omröstningar om sådana utbrutna delar skulle riksdagen riskera att försvaga statsbudgeten. Eftersom våra respektive budgetmotioner avslagits avstår vi därför från att delta i beslut om denna särproposition.

Svensk Försäkring fanns på plats den 19 april i Skatteutskottet för att redogöra för vilka problem man såg med skatteförslaget. Man tryckte bland annat på att det var alldeles för kort tid mellan beslut och ikraftträdande, endast sex veckor: 

– Vi var vid mötet mycket tydliga med att om förslaget ska genomföras så bör ikraftträdandet flyttas fram till den 1 januari 2019 för att ge försäkringsbolag, arbetsgivare, anställda en rimlig tid för omställning. Det gäller för övrigt även Skatteverket, som måste hinna sätta sig in i frågan. De riskerar att få många samtal direkt efter att beslutet har tagits i riksdagen den 16 maj. Vi upplevde att många ledamöter i utskottet förstod problemen med förslaget, sade chefsekonom Anna Pettersson Westerberg på Svensk Försäkring i sin kommentar efter mötet med Skatteutskottet.

Här kan du ta del av skatteutskottets betänkande. 

Lagen om försäkringsdistribution nu framlagd till riksdagen

Nu har regeringen lagt fram sin propositionen till riksdagen om den nya lagen om försäkringsdistribution, baserad på EU:s IDD-direktiv. Lagen om försäkringsdistribution föreslås träda i kraft den 1 oktober 2018. 

Vissa delar av den nya lagstiftningen – de bestämmelser som avser distribution av tjänste- pensionsförsäkringar som är exponerade mot marknadsvolatilitet – ska dock börja tillämpas först den 1 oktober 2019. 

Enligt regeringen är syftet med den nya lagen att öka kundskyddet på försäkringsmarknaden genom större trygghet och tydlighet för alla kunder, samtidigt som Finansinspektionen får bättre förutsättningar att utöva effektiv och kraftfull tillsyn. Bland förslagen finns krav på kunskap och kompetens hos försäljare, olika bedömningar som ska göras före försäljningen av försäkringar, tydligare och mer utförlig information till kunder samt vissa begränsningar när det gäller provisioner och andra tredjepartsersättningar.

Regelverket innehåller även särskilda krav som gäller vid distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter, som depå- och fondförsäkringar. FI får också utökade tillsyns- och sanktionsmöjligheter.

– Tyvärr har många kunder blivit pålurade oskäligt dyra lösningar paketerade som försäkringar. Försäljarna har haft låga krav på sig och ibland inte haft konsumentens bästa i åtanke. Många konsumenter har nog inte varit medvetna om vilka dyra lösningar de köpt och det är en oacceptabel situation som vi nu vill råda bot på, säger konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Lagförslaget innebär att till vissa delar att det ställs upp strängare krav än i försäkringsdistributionsdirektivet när det gäller rådgivning grundad på en personlig och opartisk analys. Exempelvis får en försäkringsdistributör som säger sig vara opartisk inte lämna råd om egna produkter eller ta emot provisioner. Vidare föreslås bland annat förbud mot viss marknadsföring och vissa provisioner. 

Här hittar du den nya lagtexten om försäkringsdistribution. 

Lars Beckman (M) kräver bättre blanketter för efterlevandeskydd

Lars Beckman, profilerad moderat riksdagsledamot från Gävle, skriver i en riksdagsfråga till statsrådet Heléne Fritzon att det är orimligt att försäkringsbolagens blanketter utformas så att ett uteblivet kryss innebär att pensionssparandet inte tillfaller de efterlevande. 

I sin riksdagsfråga utgår Lars Beckman från ett uppmärksammat fall i medierna där en persons pensionsförsäkring med efterlevandeskydd inte betalats ut till de efterlevande, utan till försäkringsbolagets övriga försäkringstagare.

– Genom att otydligt kräva en bekräftelse på att efterlevandeskyddet fortsatt skulle gälla även under utbetalningsperioden och inte bara under perioden med inbetalningar såg försäkringsbolaget till att hela efterlevandeskyddet inte betalades ut till de anhöriga, eftersom försäkringstagaren på dödsbädden inte aktivt bekräftat att efterlevandeskyddet fortsatt skulle gälla, skriver Lars Beckman i sin riksdagsfråga – och konstaterar att fallet här väcker frågor om det svenska konsumentskyddet och den svenska försäkringsmarknaden.

Enligt Lars Beckman är det inte rimligt att en blankett kan vara utformad så att ett kryss eller uteblivet kryss betyder att ett helt livs besparingar i en försäkring inte tillfaller de närstående, om avsikten hos försäkringstagaren under hela försäkringstiden har varit att det ska finnas just efterlevandeskydd.

Det här är den fråga som Lars Beckman önskar få svar på från statsrådet Heléne Fritzon:

– Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se till att försäkringsbolag ger tydlig information till försäkringstagare vid begäran om utbetalning av försäkringar?

Uppdatering: Heléne Fritzon återkom den 11 april med ett svar på frågan, där hon meddelar att hon inte för närvarande ser några behov av förändrad lagstiftning på området. 

Klicka här för att läsa Lars Beckmans riksdagsfråga. 

Här kan du klicka för att läsa Heléne Fritzons svar.

Cecilia Widegren i riksdagsfråga om sparande till pensionen

Cecilia Widegren, riksdagsledamot för Moderaterna, frågar socialministern Annika Strandhäll vad hon har tänkt att göra för att Pensionsmyndigheten ska uppmuntra svenskarna att spara långsiktigt till pensionen. 

Enligt Cecilia Widegren signalerar regeringen att man inte vill att svenskar ska spara, eftersom man höjer skatterna för sparformer som investeringssparkonto och kapitalförsäkringar.   

– Finansminister Magdalena Anderssons skattehöjning drabbar vanligt folk. Regeringens slag är direkt mot 1,8 miljoner människor som påverkas av skattehöjningar på sparande, skriver Cecilia Widegren i sin kritiskt formulerade riksdagsfråga.

Den fråga som Cecilia Widegren formulerat till Annika Strandhäll lyder så här:

”Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Pensionsmyndigheten ska hjälpa svenskar att ta långsiktigt ansvar genom att spara, när det har blivit dyrare för småsparare att fylla sina hushållslador?”

Här kan du läsa hela Cecilia Widegrens riksdagsfråga!