Etikett: Riksdagen

M-riksdagsledamot frågar om skatten på vårdförsäkringar

Margareta Cederfelt, riksdagsledamot för Moderaterna, har ställt en riksdagsfråga till finansminister Magdalena Andersson om den planerade skatten på sjukvårdsförsäkringar betalda av arbetsgivaren. 

I sin frågeställning pekar Margareta Cederfelt på att den förmånsbeskattning för den vård som arbetsgivaren betalar via privata vårdföretag och vårdförsäkringar skulle drabba omkring en halv miljon människor. Hon påpekar att 61 procent av alla remissyttranden har avstyrkt förslaget.

Det har bland annat nämnts att förslaget riskerar att leda till fler och längre sjukskrivningar. I flera remissyttrande har det också sagts att sjukvårdsförsäkring inte handlar om en försäkring för höginkomsttagare, eftersom många företag tecknar försäkringen för samtliga sina anställda.

Den fråga hon vill ha svar på från finansministern formuleras så här: 

– Är finansministern, med beaktande av att majoriteten av remissinstanserna har uttalat sig negativt om beskattning av en av arbetsgivaren tecknad sjukvårdsförsäkring, beredd att dra tillbaka sitt förslag?

SD-politiker motionerar om tak för flytträttskostnader

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, har motionerat om ett tak för den administrationskostnad som livbolag tar ut i samband med flytt av pensionsförsäkring. 

I en riksdagsmotion föreslår Dennis Dioukarev att administrationskostnaden vid pensionsflytt ska vara 0,17–0,051 PBB. Han vill också att möjligheten att ta ut flyttavgifter efter tid ska begränsas till fem år för fond- och depåförsäkring och till åtta till tio år för traditionell livförsäkring. 

Motionen hänvisar till att livförsäkringsföretag har valt att chockhöja flyttavgifterna för vissa pensionsförsäkringar i syfte att låsa in missnöjda kunder som annars skulle ha flyttat sitt pensionskapital till andra, mer förmånliga alternativ.

– Den allt mer dysfunktionella marknaden har bidragit till negativa inlåsningseffekter som har uppmärksammats i Konkurrensverkets rapport Flyttavgifter på livförsäkringsmarknaden 2017, skriver han i sin motion.

Här hittar du riksdagsmotionen i sin helhet. 

M-riksdagsledamot vill ha obligatorisk reseförsäkring för hemtransport

Lotta Olsson, moderat riksdagsledamot, kräver i en motion att riksdagen ska besluta om en obligatorisk reseförsäkring för att finansiera hemresor vid sjukdom. 

I motionen pekar hon på att svenskar är ett av de folk i världen som gör flest utlandsresor. 

Om någon blir sjuk under en resa kan kostnaderna för transporter hem bli höga. 

– När svenskar, inte minst sådana som är på långa resor där hemförsäkringen inte gäller, blir sjuka utomlands så kan det uppstå problem när man ska klargöra vem som ansvarar för sjuktransport hem till Sverige, heter det i motionen.

Lotta Olsson konstaterar att den svenska staten varken vill eller ska betala för sådana hemtransporter. 

En obligatorisk reseförsäkring som täcker kostnaderna för sjuktransport hem till Sverige skulle däremot kunna vara ett sätt att slippa hamna i situationer där sjuka svenskar blir fast utomlands.

Motionären pekar på att obligatoriska försäkringar finns på andra områden, exempelvis trafikförsäkringar, just för att säkerställa att akuta kostnader kan täckas.

Moderat riksdagsledamot vill ha obligatorisk hemförsäkring

Anders Hansson, moderat riksdagsledamot, vill nu att riksdagen ser över om hemförsäkringen kan bli obligatorisk för boende i flerfamiljshus. 

I sin riksdagsmotion skriver Anders Hansson att om en granne utan hemförsäkring orsakar skador på en annan lägenhet exempelvis genom brand eller vattenläckage, är det inte självklart att grannens försäkring täcker detta.

– Vi bör därför se över möjligheten till en obligatorisk hemförsäkring för boende i flerfamiljshus som likt en trafikförsäkring täcker de kostnader som man eventuellt orsakar för andra. Det skulle skapa en trygghet för boende i flerfamiljshus om olyckan skulle vara framme, heter det i riksdagsmotionen.

Här han du ta del av motionen i sin helhet.

Bilbränder och försäkringsbedrägerier tas upp i riksdagen

Roger Haddad, riksdagsledamot för Liberalerna, har formulerat en riksdagsfråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson om försäkringsbedrägerier. 

Roger Haddad nämner i sin riksdagsfråga att hans hemkommun Västerås ligger i topp när det gäller antalet bilbränder per invånare. Han påpekar att vissa bilbränder har sin grund i försäkringsbedrägerier.

– Det ska inte löna sig att bränna bilar och få ut ersättningar för det när syftet är uppenbart och det inte handlar om en faktisk olycka, skriver Roger Haddad, och lyfter fram att frågan kräver effektiva åtgärder som omfattar både lagstiftning och initiativ med försäkringsbolagen.

Den fråga han vill att justitie- och inrikesminister Morgan Johansson besvarar, har formulerats så här:

– Vilka åtgärder avser ministern att vidta med fokus på att komma åt försäkringsbedrägerierna?

Regeringen: Nya placeringsregler på väg för AP-fonderna

Buffertfonderna AP1–4 är på väg att få ett nytt regelverk för sina placeringar. Det framgår av information från finansdepartementet, i samband med att regeringen i dag överlämnade sin årliga skrivelse om AP-fonderna till riksdagen.

När McKinsey i mitten av mars presenterade sin analys av AP-fondernas verksamhet 2016, var behovet av moderniserade placeringsregler för fonderna en av de punkter man tog upp särskilt. McKinsey pekade på att placeringsreglerna varit oförändrade sedan 2001 samtidigt som finansmarknaderna har utvecklats kraftigt.

Bland annat tog McKinsey i sin rapport upp att fonderna får ha högst 5 procent av tillgångarna i private equity och måste ha minst 30 procent av tillgångarna i räntebärande instrument. Det begränsar sannolikt avkastningen, menade McKinsey.  

Nu verkar det som om regeringen har lyssnat till synpunkterna från McKinsey, för av den skrivelse om AP-fondernas verksamhet som i dag överlämnades till riksdagen framgår att regeringen inlett ett arbete för att förändra placeringsreglerna för AP-fonderna. Så här formuleras det i skrivelsen: 

– För att stärka Första?Fjärde AP-fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen har Finansdepartementet inlett ett arbete med att ta fram ändrade placeringsregler och modernisera styrningen av hållbarhetsfrågor i förvaltningen.

Enligt regeringen är ambitionen är att de ändrade reglerna ska kunna tillämpas under 2018.

I en presskommentar till redovisningen av AP-fondernas verksamhet konstaterar finansmarknadsminister Per Bolund att AP-fonderna bidrar positivt till pensionssystemet: 

? AP-fonderna har fortsatt att bidra positivt till inkomstpensionssystemet och samtidigt minskat sina kostnader jämfört med föregående år. Det tryggar våra framtida pensioner.

Klicka här för att läsa hela regeringens skrivelse om AP-fonderna.  

Socialutskottet sänker regeringens proposition om vårdförsäkring

Riksdagens socialutskott meddelade i dag – som väntat – att man säger nej till regeringens förslag om privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård.

Regeringens förslag var att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring – enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan.

Utskottet anser att regeringen inte har visat att det på grund av de privata sjukvårdsförsäkringarna görs avsteg från de principer som gäller inom hälso- och sjukvården. Regeringens förslag riskerar snarare att få negativa konsekvenser för tillgängligheten inom den offentliga hälso- och sjukvården, menar utskottet, som inte heller tycker att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen.

Enligt regeringen var syftet med förslaget – som bygger på en överenskommelse med Vänsterpartiet – att motverka att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem där patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

S, MP och V reserverar sig och vill istället att utskottet säger ja till regeringens förslag.

Tanken är nu att riksdagen ska fatta beslut onsdagen den 31 maj. 

Här är alliansens nej till nya lagen om privat vårdförsäkring

Nu har allianspartierna lagt en gemensam motion där man säger nej till regeringens lagförslag om privata sjukvårdsförsäkringar i offentlig vård. Därmed står det klart att lagförslaget kommer att falla, eftersom Sverigedemokraterna redan har kommit med en egen motion där man yrkar på avslag.  

Den lag det handlar om gäller vård kopplad till privat sjukvårdsförsäkring inom den offentliga vården.,

Enligt regeringens lagförslag ska privat finansierad vård endast får erbjudas inom den offentliga vården om det går att visa att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts.

Lagförslaget – som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet – har beskrivits som en precisering av vad som redan gäller i dag.

Allianspartierna går nu längre i sin kritik än vad Sverigedemokraterna har gjort i sin motion. 

I motionen – undertecknat av företrädare för de fyra allianspartierna – skriver man nu att lagen är ett slag i luften. Dessutom hävdar man att lagförslaget riskerar att förvärra köerna i vården. Alliansen menar nämligen att det finns en risk att de vårdgivare som verkar inom både offentligt och privat finansierad vård, kan välja att i framtiden enbart utföra privat finansierad vård. Det kan i sin tur leda till sämre tillgänglighet och att fler tecknar privata sjukvårdsförsäkringar, menar allianspartierna. 

Här kan du läsa hela motionen från allianspartierna. 

Riksdagen ger klartecken till PRIIPs-lagstiftningen

Finansutskottet har inga invändningar mot regeringens förslag till lagändringar för att implementera PRIIPs-regelverket. Därmed kan lagförslaget förväntas gå igenom riksdagen utan problem. 

Propositionen innehåller dels en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen, dels en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Finansinspektionen föreslås bli behörig myndighet enligt EU-förordningen. Dessutom finns bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om skadeståndsskyldighet för Priip-produktutvecklare. 

Den nya lagstiftningen är tänkt att träda i kraft den 1 januari nästa år. 

Här kan du läsa finansutskottets betänkande. 

 

Proposition denna vecka gäller framtiden för svensk depåförsäkring

Senare denna vecka väntas regeringen lämna över en proposition om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter till Riksdagen. Frågan om Priip-faktabladen kan få stor betydelse för den svenska marknaden för depåförsäkring. 

Priip är en förkortning för ”Packaged Retail and Insurance-based Investment Products”. Det vill säga – i fri översättning – paketerade försäkringsbaserade investeringsprodukter för konsumenter. 

Enligt planerna ska propositionen – med nummer 2016/17:78 – lämnas till Riksdagen tisdag eftermiddag eller onsdag förmiddag. 

Faktabolag om Priip-produkter kanske ytligt sett inte låter så upphetsande – men kan faktiskt komma att ha en enorm betydelse för den svenska försäkringsmarknaden.

Från Svensk Försäkring har man pekat på risken för att faktabladet utformas på ett sådant sätt att den svenska marknaden för depåförsäkringar riskerar att helt slås ut. Depåförsäkringarna hade år 2015 en premievolym på 47 miljarder kronor och står för cirka 25 procent av hela den svenska livförsäkringsmarknaderna.  

Vid sidan av den svenska oron för regelverket, har det varit motsättningar inom EU kring hur regelverket för dessa faktablad ska utformas. EU-parlamentet har underkänt ett första förslag från kommissionen till utformning av reglerna, styrelsen för den europeiska försäkringsinspektionen EIOPA har misslyckats med att enas om ett nytt förslag. 

Nu kommer inte alla detaljer kring regelverket för Priip-faktabladen att finnas med i den aktuella propositionen, den väntas mer gälla tekniska frågor kring hur regelverket när det väl är på plats ska bli till svensk lag. Men frågan om Priip är högaktuell ändå just eftersom EU-kommissionen tros kunna fatta beslut denna vecka om de tekniska tillämpningsföreskrifterna, som kan få stor betydelse för depåförsäkringarnas vara eller inte vara. 

För en mer detaljerad analys av hur reglerna för Priip-produkter kan påverka den svenska marknaden för depåförsäkring kan du som är abonnent på Sak & Liv Premium klicka här. 

Ytterligare en moderat i riksdagen ifrågasätter finansskatten

Moderaterna som parti har inte något emot en finansskatt i sig.

Tvärtom.

Allianspartierna flera gånger uttalat sig gemensamt för att det vore lämpligt att beskatta finanssektorn lite extra, eftersom den gynnas av att vara momsbefriad. 

Däremot är flera moderata riksdagsledamöter motståndare till den modell för finansskatt som presenterades i en utredning tidigare under hösten. 

Riksdagsledamoten Jörgen Warborn (M) har kommit med en interpellation, där han ifrågasätter utredningens modell med en extra arbetsgivaravgift för verksamheter med finansiella intäkter.

Detta eftersom det riskerar att slå ut bankkontor i landsorten. 

I interpellationen ställer Jörgen Warborn två frågor till finansminister Magdalena Andersson.  

• Avser finansministern att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som förslaget kan få för landsbygdens utveckling?

• Överväger finansministern och regeringen andra lösningar än en skatt på lönekostnader?

Här kan du läsa Jörgen Warborns interpellation i sin helhet. 

Riksdagsfråga till Magdalena Andersson ifrågasätter finansskatten

Är finansministern beredd att ta fram andra modeller för utformningen av finansskatten, som inte slår lika hårt mot svenska jobb i finanssektorn? Det frågar riksdagsledamoten Lotta Finstorp (M) i en riksdagsfråga till Finansminister Magdalena Andersson (S). 

Bakgrunden till riksdagsfrågan är utredningen om finansskatt som lades fram i november. Utredaren föreslår där en finansskatt med utformning enligt dansk modell, där en särskild skatt på lönesumman införs.

Lotta Finstorp vänder sig emot att denna modell riskerar att leda till sämre service för bankkunderna, när det blir färre anställda i bankerna, och att kunderna tvingas betala mer för bankernas tjänster.

Därför vore det bättre med en alternativ beskattning som inte slår lika hårt mot jobben, menar Lotta Finstorp. 

Klicka här för att läsa hela riksdagsfrågan. 

 

Riksdagen nobbar krav på tjänstepension vid upphandlingar

Nej, det blir inget krav på tjänstepension och försäkringar på företag som deltar i offentliga upphandlingar. Regeringen får bakläxa från riksdagens finansutskott. 

Riksdagens finansutskott meddelade i dag att man beslutat att tillbakavisa regeringens förslag om att kräva vissa miniminivåer för bland annat lön, arbetstid, semester, tjänstepension och försäkringar på företag som deltar i offentliga upphandlingar.

Majoriteten i utskottet tillbakavisade förslaget från regeringen, bland annat med motiveringen att det riskerade att missgynna företag utan kollektivavtal. 

Det innebär av allt att döma att förslaget inte kommer att gå igenom i riksdagen. 

När det gäller att upphandlade myndigheter skulle få rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension, menade majoriteten i finansutskottet att det skulle riskerar att missgynna svenska företag eftersom reglerna inte är lika långtgående inom EU-rätten.

Svenska företag skulle på så sätt vara tvungna att leva upp till betydligt högre krav än utländska företag. Enligt utskottet skulle ett sådant krav också innebära att många företag inte ens kan delta i upphandlingar, eftersom många försäkringar bara är tillgängliga genom kollektivavtal.

Klicka här för att läsa mer om finansutskottets beslut.