Robotrådgivarnas investeringsförslag är mer eller mindre standardiserade och inte särskilt anpassade efter en enskild persons behov och situation. Det finns också en risk för att ett sparande på lång sikt får för låg risk och därmed för låg förväntad värdeutveckling, visar en granskning från Pensionsmyndigheten.
Allt fler aktörer erbjuder olika former av automatiserad digital rådgivning kring sparande i fonder och aktier, så kallad robotrådgivning. Enligt Pensionsmyndighetens undersökning använder, eller har använt, drygt en halv miljon personer robotrådgivning. Ytterligare närmare 800 000 personer kan tänka sig att använda en robotrådgivare. Hälften av dem som använder eller har använt en robotrådgivare har gjort det för att spara till pensionen.
Men Pensionsmyndigheten menar att det för de flesta enklare och billigare att själv placera i en global aktieindexfond med låg avgift, än att använda en robotrådgivare.
— Robotrådgivarna kan visserligen hjälpa sparare att begränsa sina val hur de ska placera sina pengar och sprida riskerna. Det kan vara till nytta när pensioneringen närmar sig då det är lämpligt att minska risken i sitt sparande, men i ett långsiktigt pensionssparande, är det för de flesta både enklare och billigare att själv placera sina pengar i en global aktieindexfond med en maximal avgift på 0,20 procent, säger Ann-Christin Meyerhöffer som är marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten konstaterar att det inte är gratis att använda robotrådgivare. Vanligtvis tas en kostnad för att använda robotrådgivaren och till det kommer avgifter för de fonder som sparpengarna placeras i. Även andra kostnader som till exempel courtage och växlingskostnader kan förekomma.
Pensionsmyndighetens undersökning visar att tre av fyra inte vet vad de betalar för roboten.
– Avgifterna har en stor betydelse för hur sparandet utvecklas över tid. Det är därför viktigt att kontrollera vilka avgifter som tas ut när man låter robotrådgivaren ge placeringsförslag och förvalta sitt sparkapital, säger Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zettervall.
Pensionsmyndigheten påpekar även att vid robotrådgivning saknas möjligheten att ha en dialog kring familjesituation, ekonomisk situation, annat befintligt sparande och vilken risk spararen är beredd att ta. Robotrådgivaren riskerar därmed att försätta användaren i ett sparande med en risknivå som inte är den optimala för spararen. När det gäller ett sparande på lång sikt kan en sparare lätt hamna i ett sparande med för låg risk och därmed för låg förväntad värdeutveckling.
Enkäten om robotrådgivning genomfördes 3–11 november på uppdrag av Pensionsmyndigheten, via Demoskop och inom ramen för Norstats webbpanel med ett riksrepresentativt urval av 18 år och äldre. Totalt gjordes 1 005 intervjuer.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens rapport.
