Under förra året rasade de svenska hushållens bruttoförmögenhet med över 2 000 miljarder kronor, framgår det av SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2022.
Av rapporten framgår att förmögenhetsutvecklingen stabiliserades något under årets sista kvartal, när de finansiella marknaderna återhämtade sig. Samtidigt fick kombinationen av fortsatt stigande skulder och en försiktig ökning av tillgångssidan hushållens skuldkvot att stiga för fjärde kvartalet i rad och ett högre ränteläge slog igenom på hushållens räntekvot.
Hushållens bruttoförmögenhet föll förra året med 2 055 miljarder kronor på grund av börsturbulensen och de fallande bostadspriserna. Vid utgången av året uppgick svenska folkets bruttoförmögenhet till 26 486 miljarder kronor.
Nettoförmögenheten minskade under fjärde kvartalet med 14 miljarder kronor och uppgick vid utgången av året till 21 269 miljarder kronor. Utvecklingen påverkades av ökade aktietillgångar som steg 5,8 procent i värde, samtidigt som fastighetstillgångarna sjönk i värde med 4,5 procent.
— Under 2022 skiftade det ekonomiska klimatet kraftigt, vilket fick ett tydligt genomslag på hushållens förmögenhet som föll med över 2 000 miljarder kronor. Det är en nedgång som motsvarar drygt en tredjedel av hela den svenska ekonomin. Trots ett turbulent år fortsatte hushållen att nyspara under det fjärde kvartalet, om än i lägre utsträckning i takt med att utgifterna ökar, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.
Under fjärde kvartalet ökade hushållens skulder med rekordlåga 17 miljarder kronor, eller 0,3 procent, vilket är den lägsta skuldökningstakten under hela Sparbarometerns historia. Den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren är 1,4 procent. På årsbasis sjönk ökningstakten jämfört med föregående kvartal, från 5,2 procent till 3,7 procent. Bostadslånen ökade med 0,4 procent samtidigt som studielånen ökade med 1,4 procent. Övriga lån minskade med 0,6 procent medan konsumtionslånen minskade med 0,4 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder. Räntekvoten, hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade under kvartalet från 4,7 procent till 5,5 procent.
— En stor andel av hushållen har rörliga bolåneräntor, vilket gör att Riksbankens höjningar får ganska stort genomslag på hushållens ränteutgifter. Räntekvoten är nu på den högsta nivån sedan 2014 och blickar vi mot våren talar det mesta för att hushållen kommer att få det tuffare när Riksbanken väntas höja ytterligare innan det stabiliseras mot hösten, säger Américo Fernández.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer.
