Regeringen informerade under onsdagen om förslag i budgetpropositionen som påverkar den allmänna sjukförsäkringen, och därmed indirekt avtalade och privata sjukförsäkringar. Bland annat föreslås att taket i sjukpenningen höjs från åtta till tio prisbasbelopp från årsskiftet.
Några av de andra förslagen i budgetpropositionen är ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning, ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov och en förändrad prövning av arbetsförmågan från 62 års ålder.
– Med de här förslagen tar vi ytterligare ett steg att stärka sjukförsäkringen och öka tryggheten när du blir sjuk och inte kan arbeta, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en kommentar.
• Tio PBB — det nya åtta PBB. De sjukförmåner som enligt regeringen ska omfattas av höjningen av taket till tio basbelopp är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Totalt väntas utgifterna i statens budget för detta öka med 2,6 miljarder kronor på helårsbasis. Enligt regeringens beräkning berörs 143 000 kvinnor och 103 000 män av det höjda taket genom att de får en höjd dagersättning. I genomsnitt ökar sjukpenningen för de personer som berörs med cirka 9 200 kronor per år.
• 365-dagarsregeln blir lite mjukare. Regeringen föreslår även att en person ska kunna få sjukpenning även efter dag 365 i rehabiliteringskedjan — i alla fall om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar av sjukskrivningen. Förslaget är i linje med betänkandet ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum”. Kostnaden i form av ökade sjukpenningutgifter för detta förslag beräknas under 2022 uppgå till 120 miljoner kronor.
• Man kanske inte måste jobba lika mycket varje dag. Den som kan arbeta deltid under sin sjukskrivning ska få bättre möjligheter för att göra det, menar regeringen. Därför föreslås större möjligheter att bevilja sjukpenning på deltid utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att arbetstiden nödvändigtvis ska minskas exakt lika mycket varje dag. Om en sådan förläggning inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete ska det vara möjligt att vara mer flexibel. I dag finns ett krav att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad, men det föreslås tas bort. Detta grundar sig bland annat på förslaget om deltidssjukskrivna i betänkandet ”En sjukförsäkring anpassad efter individen”. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari nästa år och väntas inte medföra någon kostnad alls för staten.
• Regelverket anpassas lite mer efter giggare. Tryggheten vid sjukdom är också tänkt att öka för personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Detta ska ske genom att prövningen av arbetsförmågan för den som kallas in att arbeta vid behov ska göras mot det arbete som den berörda personen kallas in för att utföra till och med dag 90 i sjukperioden. Även detta är i enlighet med det förslag som lämnades i betänkandet ”En sjukförsäkring anpassad efter individen”. Kostnaden i form av ökade sjukpenningutgifter uppskattas till 132 miljoner kronor. Dessutom får Försäkringskassan föreslås tilldelas 17 miljoner kronor för extrakostnader för förslaget, som är tänkt att genomföras per den 1 februari.
• 62-åringar slipper få arbetsförmågan jämförd med hela arbetsmarknaden. Regeringen föreslår också att personer som har begränsad tid kvar av arbetslivet ska undantas från bedömningen mot normalt förekommande arbete. I stället ska dessa personer från dag 181 i sjukperioden få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Förslaget gäller personer som uppnått den ålder då inkomstpension tidigast kan lämnas, vilket i dag är 62 år. Förslaget är i enlighet med vad som föreslogs i utredningen ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum”. Syftet är att människor i nära anslutning till pensionsåldern inte ska behöva ställa om till nytt slags jobb. Den som har viss arbetsförmåga ska kunna fortsätta att vara anställd på deltid. Även dessa bestämmelser föreslås träda i kraft den 1 februari och kostnaden uppskattas till 70 miljoner kronor under nästa år.