Etikett: sjukvårdsförsäkring

Svensk Försäkring: Nu har 638 000 svenskar en vårdförsäkring

På ett år har antalet privata vårdförsäkringar ökat med 6,3 procent.

Totalt har knappt 638 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring, visar Svensk Försäkrings statistik för andra kvartalet 2017.

Det innebär att mer än 13 procent av antalet sysselsatta personer i åldern 15-64 år i dag har en sjukvårdsförsäkring. De allra flesta – 67 procent – har gruppförsäkringar som betalas av arbetsgivaren. Sjukvårdsförsäkring som arbetsgivaren tecknar för sina anställda kan tecknas som en del i ett paket av försäkringsprodukter eller separat.

Sjukvårdsförsäkring kan tecknas privat som en gruppförsäkring eller som en individuell försäkring. Merparten av de privata gruppförsäkringarna tecknas via en arbetsgivare, fackförening, yrkesförbund eller annan organisation, men försäkringstagaren betalar själv försäkringspremien.

Det är de privat betalda gruppförsäkringarna som ökar mest. Det senaste året har antalet personer med privat betald gruppförsäkring ökat med 24 procent och under de senaste fem åren har antalet mer än fördubblats från 79 000 under andra kvartalet 2012 till 161 000 under andra kvartalet 2017, visar statistiken från Svensk Försäkring.

”Förmånsskatt på vårdförsäkring – ett illavarslande förslag”

Har det gjorts någon konsekvensanalys av den planerade förmånsskatten på sjukvårdsförsäkringar? Det undrar Lotta Finstorp, riksdagsledamot för Moderaterna, i en interpellation till finansminister Magdalena Andersson.  

Lotta Finstorp skriver att förslaget om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkringar är extra illavarslande i en tid när den psykiska ohälsan i Sverige ökar.

– Den privata sjukvårdsförsäkringen avlastar den offentliga sjukvården, men det verkar inte spela någon roll när ideologi går före välfärdens bästa. Regeringen bör fundera på varför den stjälper i stället för hjälper, skriver hon i interpellationen till finansministern.

Interpellationen mynnar ut i två frågor:

• Avser regeringen och ministern att gå vidare med det förslag som redogörs för ovan och i sådana fall varför?

• Har regeringen och ministern gjort en konsekvensanalys av förslagets påverkan och belastning på den offentliga sjukvården?

Socialutskottet sänker regeringens proposition om vårdförsäkring

Riksdagens socialutskott meddelade i dag – som väntat – att man säger nej till regeringens förslag om privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård.

Regeringens förslag var att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring – enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan.

Utskottet anser att regeringen inte har visat att det på grund av de privata sjukvårdsförsäkringarna görs avsteg från de principer som gäller inom hälso- och sjukvården. Regeringens förslag riskerar snarare att få negativa konsekvenser för tillgängligheten inom den offentliga hälso- och sjukvården, menar utskottet, som inte heller tycker att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen.

Enligt regeringen var syftet med förslaget – som bygger på en överenskommelse med Vänsterpartiet – att motverka att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem där patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

S, MP och V reserverar sig och vill istället att utskottet säger ja till regeringens förslag.

Tanken är nu att riksdagen ska fatta beslut onsdagen den 31 maj. 

Här är alliansens nej till nya lagen om privat vårdförsäkring

Nu har allianspartierna lagt en gemensam motion där man säger nej till regeringens lagförslag om privata sjukvårdsförsäkringar i offentlig vård. Därmed står det klart att lagförslaget kommer att falla, eftersom Sverigedemokraterna redan har kommit med en egen motion där man yrkar på avslag.  

Den lag det handlar om gäller vård kopplad till privat sjukvårdsförsäkring inom den offentliga vården.,

Enligt regeringens lagförslag ska privat finansierad vård endast får erbjudas inom den offentliga vården om det går att visa att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts.

Lagförslaget – som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet – har beskrivits som en precisering av vad som redan gäller i dag.

Allianspartierna går nu längre i sin kritik än vad Sverigedemokraterna har gjort i sin motion. 

I motionen – undertecknat av företrädare för de fyra allianspartierna – skriver man nu att lagen är ett slag i luften. Dessutom hävdar man att lagförslaget riskerar att förvärra köerna i vården. Alliansen menar nämligen att det finns en risk att de vårdgivare som verkar inom både offentligt och privat finansierad vård, kan välja att i framtiden enbart utföra privat finansierad vård. Det kan i sin tur leda till sämre tillgänglighet och att fler tecknar privata sjukvårdsförsäkringar, menar allianspartierna. 

Här kan du läsa hela motionen från allianspartierna. 

Riksdagen väntas fälla lag om privat vårdförsäkring i offentlig vård

Regeringen väntas gå på pumpen i riksdagen när det gäller förslaget att införa en lag om att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar inte får prioriteras framför patienter i den offentliga vården.   

Regeringen har tidigare aviserat två förslag, som skulle kunna påverka marknaden för sjukvårdsförsäkringar negativt.

Det första förslaget innebär att vård kopplad till privat sjukvårdsförsäkring endast får erbjudas inom den offentliga vården om det går att visa att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. Det lagförslaget har beskrivits som en precisering av vad som redan gäller i dag.

Det andra förslaget gäller att anställda med arbetsgivare som betalar premien för en sjukvårdsförsäkring i framtiden ska betala en särskild förmånsskatt. 

Båda förslagen bygger på överenskommelser mellan regeringen och Vänsterpartiet. 

Nu ser det ut som om regeringen i vart fall inte kommer att få igenom det första förslaget i riksdagen. 

Både allianspartierna och Sverigedemokraterna har nu nämligen bestämt sig för att rösta nej till förslaget.

Bakgrunden till motståndet mot förslaget tycks inte i första hand handla om innebörden. Snarare anser kritikerna att lagförslaget är helt överflödigt eftersom principerna bakom förslaget redan gäller, och lagen endast anses vara ett förtydligande av vad som redan gäller.

Lagrådet avstyrkte nyligen helt och hållet lagförslaget i ett ovanligt kritiskt remissyttrande. Lagrådet skrev bland annat att regeringen inte kunnat visa att lagstiftningen behövs. Inte heller kunde det klarläggas att lagen skulle gynna patienter som riskerar att missgynnas på grund av privata sjukvårdsförsäkringar, menade lagrådet.

Både allianspartierna och Sverigedemokraterna har nu kommit med motioner där man yrkar avslag på lagförslaget. 

Sverigedemokraternas sjukvårdspolitiske talesperson Per Ramhorn säger så här i en kommentar till Sveriges Radio: 

– Vi kommer att avstyrka det här förslaget. Orsaken är att flera tunga remissinstanser är väldigt kritiska, bland annat lagrådet som anser att det inte behövs en lagstiftning på det här området överhuvudtaget.

Här kan du läsa Sveriges Radios text om lagförslaget. 

Här är Sverigedemokraternas motion i ämnet. 

Och här är allianspartiernas motion där man avslår lagstiftningen. 

Trots lagrådskritiken: Beslut i dag om prop om privata vårdförsäkringar

Lagrådet beslutade tidigare att inte tillstyrka den föreslagna lagstiftningen om privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Trots kritiken beslutade regeringen i dag att lägga fram propositionen. 

Lagförslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Det går i korthet ut på att privat sjukvårdsförsäkring endast får erbjudas inom den offentliga vården om det går att visa att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. 

Lagrådets kritik gick ut på att lagen inte behövs, eftersom den bara är ett förtydligande av vad som redan gäller. 

Men trots den ovanligt skarpa kritiken från lagrådet, valde regeringen i dag vid sitt sammanträde att lägga fram propositionen för riksdagen. 

Propositionen har beteckningen 2016/17:166. 

 

”Skatt på sjukvårdsförsäkring kan leda till högre sjuktal”

Om det införs en förmånsskatt på privata sjukvårdsförsäkringar, kan det leda till höger sjuktal. Det menar både företrädare för Svenskt Näringsliv och för Företagarna, i intervjuer i Dagens Industri. 

– Effekten man kan se framför sig är att företag inte har råd att teckna de här försäkringarna. Då kommer sjuktalen att öka och det blir sämre förutsättningar för både företag och medarbetare, säger Carola Lemne, VD för Svenskt Näringsliv, i Dagens Industri. 

Företagarnas VD Günther Mårder menar att det finns risk för högre belastning på den offentliga vården ifall skatten genomförs: 

– Köerna kommer att växa om man gör det mindre attraktivt att ha privat sjukvårdsförsäkring för då kommer allt fler att söka sig till den öppna vården. 

 

Svensk Försäkrings attack mot förslaget om skatt på sjukvårdförsäkring

Svensk Försäkring riktar skarp kritik mot förslaget om förmånsskatt på arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar. ”Det finns en risk att efterfrågan minskar”, säger chefsekonom Anna Pettersson Westerberg.

Förslaget att sjukvårdsförsäkringar tecknade av arbetsgivare ska förmånsbeskattas från och med den 1 juli 2018. Förslaget beräknas ge 1 miljard i ökade skatteintäkter.

Totalt har i dag 650 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Omkring 470 000 av dem tecknas av arbetsgivare för sina anställda. Sjukvårdsförsäkringen utgör i dagsläget omkring 1 procent av de totala kostnaderna för vård i Sverige.

– Vi vet att det här är en uppskattad och efterfrågad försäkring av många anställda och arbetsgivare. Det är ett sätt för arbetsgivare att hålla sin personal frisk och bidra till en låg sjukfrånvaro, något som även har efterfrågats av regeringen. En ökad beskattning av försäkringen innebär att priset på försäkringen blir högre och det finns då en risk för att efterfrågan minskar, säger Svensk Försäkrings chefsekonom Anna Pettersson Westerberg i en kommentar på Svensk Försäkrings hemsida.

– Vi önskar att regeringen, istället för att kritisera och försöka begränsa en efterfrågad och uppskattad försäkring fokuserade på att komma tillrätta med de utmaningar som finns med kvalitet och tillgänglighet i den skattefinansierade vården, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i sin presskommentar.

Här kan du se ett inslag från Rapport under tisdagen om förslaget. 

Regeringen vill införa förmånsskatt på sjukvårdsförsäkringar

Har du en privat sjukvårdsförsäkring betald av jobbet? Då blir det förmånsbeskatt från juli nästa år. Det har regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om, rapporterar SVT Nyheter.

I dag har 650 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Ungefär sju av tio får den betald av sin arbetsgivare.

Men från och med 1 juli 2018 ska det förmånsbeskattas, har Vänsterpartiet och regeringen kommit överens om i sina förhandlingar inför budgeten. Förslaget ska aviseras i höstbudgeten och sedan läggas som ett eget förslag i en så kallad särproposition.

Enligt regeringens beräkningar ska förmånsbeskattningen ge upp emot 1 miljard kronor om året i ökade skatteintäkter.

Regeringsförslaget innebär att den anställde förmånsbeskattas för försäkringspremien, och att arbetsgivaren betalar socialavgifter på förmånen och kan göra avdrag för den.

– Det är inte orimligt att anta att privata sjukvårdsförsäkringar faktiskt tillför resurser till vården totalt sett, säger Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar till SVT Nyheter.

– Då är frågan om man inte biter sig själv i svansen när man gör den här försäkringen dyrare, säger Anna Pettersson Westerberg.

Vilken näsknäpp! Lagrådet underkänner lagen om vårdförsäkringar

Lagrådet har beslutat att inte tillstyrka den föreslagna lagstiftningen om privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. 

Lagrådsremissen överlämnades i början av mars, och går i korthet ut på att privat sjukvårdsförsäkring endast får erbjudas inom den offentliga vården om det går att visa att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. 

I sitt yttrande – som publicerades i förra veckan – skriver lagrådet att det inte har visats att lagstiftningen behövs.

Det har heller inte klarlagts att den skulle gynna patienter som riskerar att missgynnas på grund av privata sjukvårdsförsäkringar.

Inte heller framgår hur de föreslagna bestämmelserna skulle kunna utvärderas, skriver Lagrådet‚ och konstaterar att man mot den bakgrunden inte tillstyrka att förslaget genomförs – särskilt som det sägs endast vara ett förtydligande av vad som redan gäller.

Lagförslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. 

Här kan du ta del av hela lagrådets yttrande över den föreslagna lagstiftningen. 

Svensk försäkring: Regeringen missförstår vårdsförsäkringarna

Att sjukvårdsförsäkringarna tränger undan offentlig vård bygger på en missuppfattning, skriver Anna Pettersson Westerberg och Eva Erlandsson på Svensk Försäkring i dag i en debattartikel i Dagens Industri.

Debattartikeln skrivs apropå att regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som ska säkerställa att privata försäkringspatienter inte går före i vårdkön.

Vid årsskiftet hade drygt 649 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Det är en ökning med 22 000 personer, eller 3,5 procent, jämfört med samma period 2015. En övervägande del av sjukvårdsförsäkringarna, 72 procent, betalas via en arbetsgivare och var tionde person av antalet sysselsatta personer i åldern 15-74 år har i dag en sjukvårdsförsäkring som betalas av arbetsgivaren.

De arbetsgivarbetalda försäkringarna ökade mest under det fjärde kvartalet 2016, jämfört med motsvarande period 2015, men även de privat betalda gruppförsäkringarna har ökat.

Klicka här för att läsa hela debattartikeln. 

Nytt lagförslag väntas bromsa ökningen av privata vårdförsäkringar!

Offentligt finansierad vård ska även i framtiden få erbjuda vård för en privat sjukvårdsförsäkring – om det går att visa att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. Det föreslås i en lagrådsremiss som lämnades över i fredags. Regeringen menar att förslaget på sikt kan bromsa ökningen av privata sjukvårdsförsäkringar. 

Lagförslaget bygger på en departementspromemoria från förra året om att privata försäkringspatienter inte ska kunna gå förbi i kön till den offentligt finansierade vården (Ds2016:29). Den bygger i sin tur  på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet om ”en välfärd utan vinstintresse”.

Innehållet i lagrådsremissen ”Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård” beskrivs nu som ett förtydligande av vad som som redan gäller enligt hälso- och sjukvårdslagen. När ett landsting överlåter åt någon annan att utföra uppgifter som landstinget ansvarar för enligt lagen, ska avtalet redan enligt nuvarande lagstiftning innehålla villkor om att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts.

I dag erbjuds privata sjukvårdsförsäkringar från ett tiotal olika aktörer på marknaden. Cirka 650 000 svenskar, eller omkring 10 procent av den arbetande befolkningen, omfattas av privata vårdförsäkringar.

Marknaden har ökat kraftigt under senare tid. På fem år har omfattningen växt med 33 procent, enligt statistik från Svensk Försäkring. 

Regeringen menar att det är tänkbart att ökningen av sjukvårdsförsäkringar på sikt bromsas upp om förslaget i lagrådsremissen genomförs. Det gäller dock enbart om möjligheterna för det anlitade nätverket av vårdgivare att ta emot patienter med privat sjukvårdsförsäkring minskar på grund av omprioriteringar, heter det i lagrådsremissen.

Det kommer i så fall att påverka försäkringsföretagens verksamhet, såsom deras möjligheter att kunna erbjuda snabb vård – vilket i sin tur kommer att påverka konkurrensförhållandena mellan försäkringsföretagen, menar regeringen i lagrådsremissen.

Socialstyrelsen får i uppdrag av regeringen att se över vilka konsekvenser den nya lagstiftningen får. 

Den nya lagen föreslås gälla från den 1 augusti i år.

Du som har ett Sak & Liv premium-abonnemang kan klicka här för att ta del av hela lagrådsremissen. 

 

KKV: Hindra inte de privata sjukvårdsförsäkringarna!

Att andelen privata sjukvårdsförsäkringar ökar är inget skäl att hindra dem. Det skriver Konkurrensverket i ett yttrande till regeringen över promemorian om privata sjukvårdsförsäkringar som presenterades tidigare i år. 

Det finns inga skäl att hindra privata sjukvårdsförsäkringar. Men gränsen mellan vad som är offentligt och privat finansierat borde vara tydligare, skriver Konkurrensverket i sitt remissyttrande. Samtidigt påpekar Konkurrensverket att det inte får förekomma att patienter med en privat sjukvårdsförsäkring får förtur i den offentligt finansierade vården.

I departementspromemorian ansåg regeringen att den ökande andelen privata sjukvårdsförsäkringar kunde ses som ett hot, som innebär att principen om vård efter behov åsidosätts och att vårdgivarna istället tar hänsyn till en patients försäkringsöverenskommelse.

Enligt regeringen bör därför Hälso- och sjukvårdslagen ges ett förtydligande där det framgår att principen om vård efter behov inte får åsidosättas när vård ges inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring.

Hela yttrandet kan du läsa här.

Svensk Försäkring: Nej, försäkringstagarna går inte förbi vårdkön!

Nej, personer med privat sjukvårdsförsäkring går inte före i den offentliga vårdkön! Det skriver Svensk Försäkring i ett remissvar idag på regeringens promemoria ”Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård”.

Svensk Försäkring välkomnar i sitt remissvar att regeringen vill komma till rätta med ojämlika villkor för hälsa och sjukvård.

Samtidigt skriver man att de privata sjukvårdsförsäkringarna inte är orsaken till ojämlikhet och orättvisa i vårdkön.

– Det tyder snarare på en okunskap om hur privata sjukvårdsförsäkringar fungerar, säger Svensk Försäkrings chefsekonom Eva Erlandsson i en ovanligt skarp kommentar till regeringens promemoria.

Enligt Svensk Försäkring tränger försäkringspatienter inte undan patienter i den offentliga vårdkön.

Så här ser resonemanget ut:

• Det huvudsakliga ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård vilar på landstingen.

• Det är de offentliga resurserna som sätter gränsen för vilken vård en patient får och inom vilken tid.

• Privata vårdgivare har sedan att leverera den vård som är avtalade med landstinget.

• Först därefter, i mån av utrymme, kan privata vårdgivare ta emot försäkringspatienter.    

I dag har närmare 650 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. En övervägande del, drygt 70 procent, betalas av arbetsgivare. Bland de försäkrade finns både anställda och egenföretagare inom många olika yrkesgrupper. Allt fler fackförbund och organisationer erbjuder sjukvårdsförsäkringar till sina medlemmar. 

Sjukt många vårdförsäkringar i Sverige!

Mer än var tionde sysselsatt person 15–74 år har i dag en privat sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivaren! Det visar statistik från Svensk Försäkring.

Antalet personer med sjukvårdsförsäkring uppgår i dag till rekordnivån 639 853 personer. Av dessa är 72 procent försäkrade via sin arbetsgivare.