Etikett: SNS

SNS-forskare vill ha gemensamt fondtorg för alla pensionsavtal

Inför ett gemensamt fondtorg för alla avtalsområden, och förbjud obligatorisk tradförsäkring i pensionsavtalen. Det är två av förslagen från de två forskarna Mikael Elinder och Johannes Hagen, som på uppdrag av SNS har tagit fram en rapport om tjänstepensionssystemen i Sverige. 

Mikael Elinder, lektor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, och Johannes Hagen, lektor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, har tagit fram rapporten ”Den komplexa tjänstepensionen”, med analys och förslag kring de svenska tjänstepensionssystemen.

Rapporten presenterades på ett seminarium under tisdagen, och diskuterades av en panel bestående av Hans Gidhagen, försäkringsexpert vid Svenskt Näringsliv, Louise Sander, VD för Handelsbanken Liv, Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef på fackförbundet ST, och Ossian Wennström, förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting.

Forskarna konstaterar att kunskapsnivån om tjänstepensionssystemen är låg hos svenska folket. De anser därför att det finns anledning att förenkla systemen, för att underlätta pensionsspararnas val.

Bland de förslag som forskarna framför för att göra de arbetsgivarbetalda pensionssystemen enklare, märks följande:

• Harmonisera nya avtal.

• Utöka flytträtten.

• Inför ett gemensamt fondtorg.

• Avskaffa obligatoriska tradförsäkringar.

• Vidareutveckla Minpension.se.

• Starta en organisation för tjänstepensionen.

• Utöka undervisningen om tjänstepensionssystemen.

Här kan du ladda ned hela rapporten. 

SNS: Pensionssystemet underskattar den ökande livslängden

SNS konstaterar i en ny rapport att det allmänna pensionssystemet systematiskt underskattar hur länge vi lever. Detta skapar finansiella underskott som framtida generationer riskerar att få betala.

SNS – Studieförbundet Märingsliv och Samhälle – presenterade i dag en rapport om Pensionssystemets demografiska utmaningar. Rapporten har producerats av Edward Palmer och Yuwei Zhao de Gosson de Varennes.

Enligt rapporten tar beräkningarna av återstående livslängd vid 65-årsåldern inte hänsyn till att livslängden ökar i en stigande takt. Detta leder till systematiska underskott som ackumuleras över tid. 

– Ett pensionssystem som underskattar förväntade livslängder skapar orättvisa mellan generationer, säger Edward Palmer i en presskommentar.

Ytterligare en effekt är enligt forskarna att högre inkomstgrupper gynnas av systemet på lägre inkomstgruppers bekostnad, eftersom systemet inte tar hänsyn till att de har längre förväntad livslängd.

Forskarnas förslag är nu att införa en ny beräkningsmodell som på ett bättre sätt fångar upp den accelererande ökningen i livslängd.

Här kan du läsa hela rapporten. 

Här återfinns en inspelning från det seminarium som SNS höll kring rapporten. 

SNS: Så får vi åldersgruppen 65–69 år att jobba längre

Förläng sjukpenningen och arbetslöshetsförsäkringen till att omfatta alla fram till 70 års ålder. Det föreslås i en rapport från SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – som ett sätt att öka arbetskraftsdeltagandet för åldrarna 65–69 år. 

Vi lever allt längre efter pensioneringen. 

År 1990 var den förväntade återstående livslängden för en 65-åring 15 år för män och 19 år för kvinnor. 

Förra året hade detta ökat till 19 år för män och 21 år för kvinnor. 

Glädjande på många sätt – men samtidigt en utmaning för pensionssystemet. Den senaste tiden har det haglat larmrapport om den låga kompensationsgraden för morgondagens pensionärer. 

En väg att öka stabiliteten i pensionssystemet är att folk arbetar längre. 

Av den nyligen utgivna SNS-rapporten ”Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv” framgår att en allt större andel av befolkningen mellan 55 och 65 år är verksam i arbetslivet. I slutet av 90-talet arbetade 55 procent av männen i åldrarna 60–64 år, i dag ligger siffran på 75 procent. 

Däremot har inte mycket hänt i åldrarna över 65 år. 

I åldersgruppen 65–69 år arbetar cirka 25 procent av männen och knappt 20 procent av kvinnorna. 

– I denna grupp finns således stor potential för ökad sysselsättning i framtiden, skriver forskarna i SNS-rapporten. 

Ett sätt att satsa på att uppmuntra arbete i åldrarna 65–69 år är att låta sjukpenningen och arbetslöshetsförsäkringen omfatta alla fram till 70 år, skriver författarna De menar också att det är viktigt att lätta upp normerna om pensionering vid 65 år och att motverka åldersdiskriminering.

Rapporten är skriven av Per Johansson, professor i statistik, Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Lisa Laun, fil dr i nationalekonomi och forskare vid IFAU, Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Helena Olofsdotter Stensöta, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Här hittar du hela rapporten från SNS. 

SNS-seminarium: ”Dröjer 150 år tills vi får jämställda pensioner”

Med nuvarande förändringstakt dröjer det 150 år innan det blir helt jämställda pensioner för män och kvinnor. Det framgår av en studie som presenteras i dag på ett seminarium av SNS. Skillnaden i pension beror framförallt i första hand på skillnaden livsinkomst mellan män och kvinnor.  

I dag genomför SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – ett seminarium som bland annat tar upp bakgrunden till skillnaden mellan mäns och kvinnors pension. 

Seminariet modereras av Annika Creutzer, ekonomijournalist och privatekonomisk expert. I diskussionspanelen finns Gabriella Sjögren Lindquist, forskare vid Inspektionen för socialförsäkringen, Karin Lidman, Chef Produkt & Erbjudande på Nordea Liv & Pension samt Martin Linder, förbundsordförande i Unionen och ordförande för PTK. 

En utgångspunkt för seminariet är en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen som publicerades tidigare i år.  

Av rapporten framgår – kanske inte helt överraskande – att skillnad i nivån på pension beror främst på inkomstskillnader under det totala arbetslivet. Skillnaden härrör i första hand från tjänstepensionen, inte från den allmänna pensionen. 

– Skillnaderna i pension återspeglar det ojämställda arbetslivet, och så länge det består kommer könsskillnaderna i pension att göra det. Utan pensionssystemets grundskydd i form av garanti- och efterlevandepensionen samt äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg skulle situationen för äldre kvinnor vara ännu sämre. Samtidigt överför och cementerar tjänstepensionerna inkomstskillnader från arbetslivet till pensionen, sägs det bland annat i ISF-rapporten.

Några av de utmaningar som lyfts fram i rapporten är att personer utan förankring på arbetsmarknaden riskerar att hamna i en utsatt situation som pensionärer. En annan utmaning är flexpensionen i tjänstepensionsavtalen, som ökar möjligheten att gå i tidig ålderspension.

Här kan du ta del av hela rapporten från ISF. 

Ny SNS-rapport: Allt fler väljer att ta ut tidsbegränsad pension

Allt fler väljer att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat. En färsk rapport från SNS visar bland annat att inkomstnivån och storleken på pensionskapitalet påverkar pensionsuttaget.  

SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – har undersökt vad som påverkar i fall personer som går i pension väljer ett tidsbegränsat uttag under ett begränsat antal år eller om de väljer livsvarig pension. 

Rapporten presenterades vid ett seminarium i dag på morgonen. 

Enligt SNS-rapporten har andelen tidsbegränsade uttag ökat kraftigt på senare tid. Mellan 2008 och 2013 steg andelen tidsbegränsade uttag för privatanställda tjänstemän från 19 till 30 procent. Bland privatanställda arbetare ökade andelen under samma period från 10 till 32 procent. Två tredjedelar av de tidsbegränsade utbetalningarna är på fem år.

Vad är det då som påverkar när en person väljer mellan tidsbegränsad eller livslång utbetalning?

Det här är några av de faktorer som har betydelse:

Hur förvalet ser ut. Oftast är livslångt uttag vid 65 års ålder förvalt.

När pensionen börjar tas ut. Personer som påbörjar pensionsuttaget innan de fyllt 65 väljer tidsbegränsade utbetalningar i betydligt högre utsträckning.

Inkomstnivån och storleken på pensionskapitalet. Tjänstemän med störst kapital och högst inkomster väljer endast i undantagsfall femårig utbetalning. Bland arbetare är däremot förhållandet det motsatta. De med störst pensionskapital och störst inkomst gör i större utsträckning tidsbegränsade val.

Hälsoläget har betydelse. Personer med sämre hälsa väljer i högre grad ett tidsbegränsat uttag.

Författare till rapporten är Johannes Hagen. Materialet bygger på statistik från AMF och Alecta.

Klicka här för att ta del av hela rapporten.