Inget i bolagsordningen reglerar hur ett eventuellt överskott när ett ömsesidigt drivet försäkringsaktiebolag likvideras. VD:arna i SEB Trygg Liv Gamla och Länsförsäkringar Liv — som båda har stängt för nyteckning — menar dock att risken för att det skulle uppstå ett överskott vid en kommande likvidation endast är teoretisk.
Hur hanterar de ömsesidigt drivna livbolagen egentligen sina överskott? Och hur säkerställs en rättvis fördelning mellan olika generationer av försäkringstagare?
Den frågan har aktualiserats bland annat i och med mångårige aktuarien Stig Aggevalls brev till Finansinspektionen, där han framförde synpunkter bland annat på fördelningen av överskottet i de livbolag som är i runoff. I brevet pekade Aggevall bland annat på hur brittiska Equitable Life råkade ut för en gruppstämning från missnöjda försäkringstagare som ifrågasatte bolagets överskottsfördelning, vilket i sin förlängning utplånade bolaget.
Här kan du ta del av Sak & Livs artikel om Stig Aggevalls brev.
Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (publ) — ”SEB Trygg Liv Gamla” — och Länsförsäkringar Liv är de två stora svenska livbolag som i dag är stängda för nyteckning och med andra ord befinner sig i runoff, och förr eller senare kommer att likvideras. SEB Trygg Liv Gamla förvaltar i dag 192 miljarder kronor och Länsförsäkringar Liv Gamla 118 miljarder kronor. Båda bolagen är livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidighetsprincipen.
Stig Aggevall menade i sitt brev till FI att det var märkligt att försäkringstagarna inte löpande får del av hela den överkonsolidering på 15—20 procent som bolagen har i dag.
— Det är märkligt att de överskott som bolagen genererar inte tillfaller försäkringstagarna. Konsolideringsgraden i dessa bolag behöver ju inte öka, eftersom de försäkringstekniska avsättningarna minskar och slutligen försvinner, sade Stig Aggevall bland annat i en kommentar till Sak & Liv.
SEB Trygg Liv Gamla stängde för nyteckning 1997. Planen var då att bolaget skulle likvideras år 2066, men enligt VD Nils Henriksson kommer det sannolikt att dröja längre än så. Länsförsäkringar Liv stängde för nyteckning 2011 vilket innebär att bolaget troligen kommer att leva vidare längre än SEB Trygg Liv Gamla
En fråga man kan ställa sig är vad som händer med överskottet i bolaget när de sista försäkringstagarna har fått pengarna utbetalda och bolaget ska likvideras. Vad händer egentligen med kvarvarande överskottskapital i ett runoff-bolag i samband med likvidationen?
Sak & Liv har talat med VD:arna i Länsförsäkringar gamla tradlivbolag Länsförsäkringar Liv och SEB:s gamla tradlivbolag .
Enligt Nils Henriksson finns det i dag inga detaljerade regler om hur avvecklingen ska gå till:
— Av våra drygt 300 000 kunder är det många som har åtskilliga år kvar att leva och vi har fortsatt kvar många försäkringar under inbetalning. 1996 tecknades ett 70-årigt avtal mellan tradlivbolaget och moderbolaget SEB om avveckling 2066, men medellivslängden har ju som bekant ökat kraftigt, så avvecklingen kommer att ske senare. Hur den ska gå till är inte reglerat i detalj, säger Nils Henriksson som sedan 2012 är VD för SEB Trygg Liv Gamla.
Vid utgången av 2020 uppgick konsolideringskapitalet i SEB Trygg Liv Gamla till 92 miljarder kronor och solvenskapitalkravet enligt Solvens 2 till 29,9 miljarder. Bolaget hade med andra ord drygt tre gånger mer kapital än vad som krävs enligt nuvarande lagkrav.
Så här står det i bolagsordningen om på vilket sätt försäkringstagarna har rätt till överskottskapitalet.
“Försäkringstagarna har förutom den garanterade ersättningen rätt till del i bolagets vinstmedel i form av återbäring eller sänkning av avtalad premie. Den närmare fördelningen och gottskrivningen av vinstmedel ges inte av försäkringsavtalen, utan bestäms löpande av bolagets styrelse”, heter det i bolagsordningen.
Av denna skrivning i bolagens bolagsordningar kan man alltså konstatera att det i princip är upp till respektive bolags styrelse att besluta om hur försäkringstagarnas pengar ska fördelas över tid. Det innebär att det teoretiskt skulle kunna finnas betydande överskott kvar i bolag som ska likvideras — utan att vare sig styrelsen eller Finansinspektionen har gjort något åt det. Hur ett sådant eventuellt överskott ska fördelas när det inte finns några aktiva försäkringstagare kvar i bolaget tycks med andra ord med nuvarande regler vara högst oklart.
Nils Henriksson menar dock att risken för att det skulle uppstå ett överskott efter slutbetalningen endast är teoretisk:
— Det är vår uppgift i ledningen att se till att det inte finns något överskottskapital kvar när alla försäkringar under utbetalning är avslutade. Enligt min uppfattning har den styrelse som till äventyrs låter ”betydande överskott” finnas kvar inte fullgjort sin uppgift i hur vinstmedlen ska fördelas. För mig är denna risk att betrakta som teoretisk, säger Nils Henriksson.
Nils Henriksson invänder även mot Stig Aggevalls synpunkter när det gäller konsolideringsgraden:
— Aggevall har som jag uppfattar det synpunkter på konsolideringsgraden, dvs han tycker att den borde hållas närmare 100 procent. Även om den skulle ha varit 100 procent per 2020 så hade konsolideringskapitalet dock varit lika stort. Konsolideringskapitalet framgår av balansräkningen, men det gör inte konsolideringsgraden. Konsolideringsgraden är enkelt uttryckt kvoten mellan summa tillgångar och summa försäkringskapital, där summa försäkringskapital inkluderar preliminärt fördelade vinstmedel. Utvecklingen på summa försäkringskapital bestäms av vad återbäringsräntan är över tid.
— Tittar du på Skandia Liv, som Aggevall berömmer, så kommer du att se ett mycket stort konsolideringskapital i balansräkningen. Klassisk traditionell försäkring är som sagt en produkt där kapitalavkastningen utjämnas över tiden. Så växer tex hittills i år försäkringstagarnas kapital i Gamla Liv med 10% i årstakt, före skatt och avgifter, trots den stora marknadsoron.
Länsförsäkringars gamla tradlivbolag Länsförsäkringar Liv hamnade i akuta solvensproblem år 2011. Bolaget tvingades då att stänga för nyteckning och dra ned på sin riskexponering, så att huvuddelen av bolagets placeringar lades i lågavkastande räntepapper.
— Efter flera års arbete har balansräkningen stärkts och placeringsportföljen förbättrats, men Gamla Trad har fortfarande cirka 75 procent i räntebärande tillgångar, säger Länsförsäkringar Livs VD Jakob Carlsson till Sak & Liv.
Så här formuleras det i Länsförsäkringar Livs bolagsordning om försäkringstagarnas rätt till överskottsmedel:
”Bolagets årsvinst skall avsättas till konsolideringsfonden. Konsolideringsfonden får användas för förlusttäckning eller, till den del den inte behövs för bolagets konsolidering, gottskrivas försäkringar genom återbäring utifrån hur denna är fördelad på försäkringarna vid utbetalningstidpunkten.”
Inte heller här tycks det med andra ord finnas något regelverk som klargör vart ett eventuellt överskottskapital tar vägen i samband med bolagets kommande likvidering.
Länsförsäkringar har sedan 2013 försökt få kunderna som har den gamla tradlivprodukten ”Gamla Trad” att frivilligt flytta över sina försäkringar från produkten Gamla Trad till Nya Trad-beståndet. Eftersom kunderna i Gamla Trad har en genomsnittlig garantiränta på 3,6 procent, jämfört med 1 procent i Nya Trad, har denna överflyttning gått relativt trögt. Endast 130 000 kunder har flyttat från Gamla till Nya Trad och det finns i dag cirka 400 000 kunder kvar i Gamla Trad.
— Nya Trad har en bättre solvensgrad och kan därför ta större risk än Gamla Trad. Det har gjort att Nya Trad haft en högre avkastning och har givit en genomsnittlig årlig återbäring på 7,5 procent sedan starten jämfört med under 4 procent i Gamla Trad. Avtalet mellan gamla tradlivbolaget och moderbolaget LFAB löper till 2038. Vad som händer därefter är ännu inte bestämt. Men vår uppgift i ledningen är att löpande se till att balansera överskotten över tid till kunderna. Det var därför vi gjorde en extra återbäringsutdelning till gamla tradlivkunderna på 10 procent i februari, säger Jakob Carlsson.
Just det faktum att det här handlar om två bolag som visserligen drivs enligt ömsesidighetsprincipen men formellt är försäkringsaktiebolag kan sägas vara en komplicerande faktor när det gäller vem som har rätt till livbolagets pengar efter en likvidation. I ömsesidiga försäkringsbolags bolagsordning ska det finnas en bestämmelse om vad som händer med eventuellt överaskott vid en likvidation, men det gäller inte för försäkringsaktiebolag.
Dock framgår det av försäkringsrörelselagen att bolagsstämman i ett försäkringsaktiebolag inte får fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för de försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.
Men med tanke på att dessa två runoff-bolag kan komma att likvideras först när den sista försäkringstagaren har avlidit, kan det bli svårt att hävda i det läget ett det finns någon annan än aktieägarna som ska ta del av eventuella återstående tillgångar i bolaget. Teoretiskt sett kan med andra ord överkonsoliderade bolag i runoff kan bli tomma bolag med omfattande tillgångar, när inga försäkringstagare längre finns kvar.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av bolagsordningen för SEB Trygg Liv Gamla och här för Länsförsäkringar Liv.
