Trygghetsstiftelser ska inte behöva betala skatt. Detta trots att de inte använder sina pengar för arbetsmarknadsinsatser under samma år som inebetalningarna görs till stiftelsen. Det framgår av en promemoria från Finansdepartementet.
På arbetsmarknaden finns det flera kollektivavtalade trygghetsavtal, som innebär att arbetsgivarna betalar pengar till en särskild stiftelse. Pengarna används för insatser på arbetsmarknaden. När någon är på väg att förlora jobbet, går pengarna till exempel till utbildning eller hjälp med att hitta en ny anställning.
Exempel på sådana här insatser görs via Trygghetsrådet och Trygghetsfonden TSL – som ofta hyllas för sina insatser på arbetsmarknaden.
Men är trygghetsstiftelserna verkligen lagliga? Eller rättare sagt, uppfyller de verkligen lagens krav för att vara skattebefriade?
Lagen säger i dag att en stiftelse av det här slaget måste genomföra sina åtgärder under ett och samma år som pengarna betalas in, för att vara skattebefriade. Problemet är bara att arbetsmarknadsåtgärder ofta kommer under år när det är lågkonjunktur, i högkonjunktur behövs de inte lika mycket. Men pengarna betalas – enligt kollektivavtalet – in lika mycket varje år.
Arbetsmarknadens parter i form av bland annat LO, Svenskt Näringsliv och PTK – har vänt sig till regeringen för att få frågan klarlagd. Och svaret har nu alltså kommit i form av en promemoria, med ett lagförslag som tydligt klargör att de kollektivavtalade stiftelserna ska vara skattefria – trots att pengarna inte betalas ut i samma årsrytm som pengarna betalas in.
Läs mer om förslaget här i departementspromemorian.