Etikett: vårdförsäkring

Euro Accident samarbetar med Nordic Clinic om IBS-behandling

Euro Accident har i samarbete med Nordic Clinic påbörjat ett pilotprojekt för kunder med långvariga IBS-symptom, inom ramen för sin vårdförsäkring. Enligt Euro Accident är man därmed första försäkringsbolag i Sverige som erbjuder funktionsmedicinsk behandling för en kronisk sjukdom istället för att bara behandla symtomen.

Funktionsmedicin är en personanapassad behandlingsmodell för kroniska livsstilssjukdomar, som bland annat handlar om att få en helhetsbild av patienten för att hitta och behandla de underliggande orsakerna. Detta i motsats till traditionell vård som är mer fokuserad på att behandla symtom. Behandlingen kan innehålla en kombination av olika delar som läkemedel, kost och näring, fysisk aktivitet, sömn och stresshantering. Läkaren följer sedan upp behandlingen tills den gett effekt och förändringarna etablerats i patientens vardag.

– Vi har startat ett pilotprojekt där det i första hand är kunder med långvariga IBS-symtom som inte blivit hjälpta av den traditionella vården som är aktuella för att prova en funktionsmedicinsk behandling hos vår nya samarbetspartner Nordic Clinic på Östermalm i Stockholm. En viktig förutsättning är att det finns ett intresse av att samarbeta och ta ansvar för sin hälsa, säger Therese Leijonhufvud, produktchef för Sjukvård på Euro Accident.

IBS står för Irritable Bowel Syndrome och är en kronisk tarmsjukdom som yttrar sig i förstoppning, diarré, besvärande gasbildning och magsmärtor. Uppskattningsvis var tionde person i Sverige lider av sjukdomen. Orsaken till sjukdomen är inte fastställd, men förändringar i tarmfloran kan utgöra en delförklaring.

Skatteverkets nya beslut om beskattning av vårdförsäkringar

Skatteverket har i dag publicerat ett ställningstagande tänkt att klargöra gränsdragningen mellan skattefri och skattepliktig förmån av vård och vårdförsäkring. Enligt ställningstagandet ska arbetsgivaren ta ställning till hur stor del av en arbetsgivarbetald vårdförsäkringspremie som omfattar skattepliktig vård, och hur stor del som omfattar skattebefriad vård.   

Den nya lagen om förmånsskatt på vård och vårdförsäkring som betalas av arbetsgivaren trädde i kraft redan i somras.

Det nya regelverket har kritiserats för att det är oklart var gränsen går mellan vård som är skattepliktig och vård som inte är skattepliktig.

Under tisdagen publicerade Skatteverket ett ställningstagande tänkt att klargöra de gränserna.

– Vi har sett ett behov av att gränsdragningen förtydligas och vi hoppas att vårt nya ställningstagande ska hjälpa dem som ska tillämpa reglerna, säger Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos i en presskommentar.

Det som beskattas som förmån enligt det nya regelverket är fri hälso- och sjukvård av privat karaktär – exempelvis vanliga läkarundersökningar, provtagning, röntgen och andra undersökningar och operationer som går att jämställa med privata levnadskostnader.

Vården blir däremot skattefri om det handlar om företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering, om den omfattar i huvudsak sådana insatser som arbetsgivaren ansvarar för enligt arbetsmiljölagen. Rehabilitering i samarbete med Försäkringskassan är skattefri, liksom åtgärder som ingår i en plan för återgång i arbete. Det blir heller ingen förmånsskatt på behandling av missbruksproblem och ätstörningar, besök hos fysioterapeut som ett led i en konvalescens, krisstöd, samtal hos psykolog, terapeut eller sjuksköterska och hälsokontroller med direkt koppling till arbetet.

När det gäller vårdförsäkringar där det ingår både skattepliktiga och skattefria vårdinsatser, tänker sig Skatteverket att arbetsgivaren ska dela upp försäkringspremien i en skattepliktig och en skattebefriad del. Det är med andra ord förmånen av försäkringen som ska förmånsbeskattas, inte kostnaden för de behandlingar som har genomförts på grund av försäkringsavtalet.

Så här formuleras detta i Skatteverkets ställningstagandet:

– Om försäkringen ska täcka såväl kostnader för rehabilitering och förebyggande vård som sjukvård som är att anse som privata levnadskostnader för den anställda, måste arbetsgivaren proportionera premien på en skattefri och en skattepliktig del. Vid fördelningen mellan skattefria och skattepliktiga förmåner ska förmånsvärderingen göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar, inte utifrån bedömningar av varje enskild insats som eventuellt kommit i fråga under beskattningsåret.

– Om en försäkring till exempel till hälften omfattar hälso- och sjukvård och till hälften omfattar insatser som är undantagna från beskattning, är halva värdet av den totala premien en skattepliktig förmån för den anställda även om samtliga insatser när försäkringen väl behöver tas i anspråk avser sådant som ligger inom ramen för skattepliktig hälso- och sjukvård, se prop. 2017/18:131 s. 28.

Här kan du ta del av Skatteverkets hela ställningstagande.

 

Eva Erlandsson: Hopplöst skilja mellan sjukvård och hälsovård

Det blir närmast en hopplös uppgift att försöka skilja mellan vilka delar inom vårdförsäkringarna som är sjukvård och vad som är hälsovård, förebyggande arbete eller rehabilitering – och därmed är undantaget från förmånsskatt. Det säger Svensk Försäkrings ekonom Eva Erlandsson i en kommentar till regeringens proposition om skatt på vårdförsäkringar. 

I sin kommentar påpekar Svensk Försäkring också att det har kommit hård kritik i remissomgången från bland annat arbetsgivare och vårdgivare: Sju av tio remissinstanser har riktat skarp kritik mot förslaget, bland annat mot bakgrund av att försäkringen är en viktig arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärd och att den är en viktig komponent i arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete.

Regeringens svar på kritiken har varit att förmånsvärderingen ska göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar.

– Försäkringsföretagen försöker nu göra en bedömning av vilka delar inom försäkringen som i någon mening kan anses ligga inom ramen för vad som är företagshälsovård, förebyggande arbete och rehabilitering respektive inte gör det. En närmast hopplös uppgift eftersom det saknas en skattemässig definition av rehabilitering och förebyggande behandling. Det blir en fråga för rättstillämpningen att genom praxis sätta ramar för vad som utgör skattefria insatser. Där den anställde i slutänden riskerar att hamna i kläm om Skatteverket gör en annan bedömning än försäkringsbolaget, säger Eva Erlandsson, i sin presskommentar.

Eva Erlandsson framhåller också att det är olyckligt att det nya regelverket ska träda i kraft så tidigt som den 1 juli: 

– Hela den här processen skapar en stor oro för arbetsgivare och deras anställda. Arbetsgivare och anställda ska på mycket kort tid hinna sätta sig in i vad förslaget innebär och de anställda ska därtill ta ett beslut om de vill behålla försäkringen eller inte före den 1 juli. Det enda rimliga i den här situationen, givet att förslaget ska införas, borde vara att flytta fram ikraftträdandedatumet till den 1 januari 2019.

Proposition om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkringar

Regeringen lade i dag fram sin proposition ”Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård”, där det bland annat föreslås förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar som betalas av arbetsgivaren. Det nya regelverket föreslås träda i kraft den 1 juli. 

I propositionen föreslås bland annat att skattefriheten slopas för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad.

Förmånen av att ha en arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring ska enligt förslaget värderas till det belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen.

Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2018 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Regeringen motiverar i propositionen sitt förslag med att det saknas skäl att behandla hälso- och sjukvårdsförmåner annorlunda skatterättsligt än andra förmåner. 

Parallellt med att sjukvårdsförsäkringar och privat hälso- och sjukvård förmånsbeskattas föreslås att arbetsgivarens avdragsförbud slopas . Arbetsgivaren kommer därmed att betala socialavgifter på förmånen, men kostnaden som helhet blir avdragsgill i verksamheten. 

Skattefriheten föreslås kvarstå när det gäller förmånen av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Skattefriheten ska också bestå för statligt anställda stationerade utomlands när det gäller förmån av vård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.

Inga förändringar föreslås heller när det gäller förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering.

Enligt planeringen ska propositionen tas upp i Skatteutskottet den 19 april. Riksdagen väntas fatta beslut om propositionen den 16 maj. 

Här kan du ta del av propositionen om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkring. 

Ny forskningsstudie: Sjukfrånvaron minskar med vårdförsäkring

Företag med sjukvårdsförsäkring har lägre sjukfrånvaro än andra. Det visar en forskningsstudie i Norge som publiceras i tidningen Velferd. 

Studien, som refereras av branschorganisationen Finans Norge, pekar på att sjukfrånvaron är 0,4–0,5 procentenheter lägre i företag som har sjukvårdsförsäkring. 

Studien har genomförts vid Avdelningen för hälsoekonomi vid Universitet i Oslo. Professor Terje P Hagen är en av forskarna bakom studien. Enligt honom innebär minskningen av sjukfrånvaron att det är lönsamt för de allra flesta företag att teckna sjukvårdsförsäkringar. 

– Det betyder att hälsoförsäkring är lönsamt i nästan alla branscher, säger Terje P Hagen i en intervju i tidningen Velferd. 

Här kan du ta del av artikeln i tidningen Velferd. 

Svensk Försäkring: Nu har 633 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring

Svensk Försäkring rapporterade i dag att antalet personer i Sverige med sjukvårdsförsäkringar ökade under förra året med 3,5 procent till 633 000. 

Framförallt är det gruppförsäkringar som har växt. Det senaste året har antalet personer som är försäkrade genom gruppförsäkringar ökat med 7 procent.

– Det verkar som om sjukvårdsförsäkring alltmer har kommit att bli en naturlig del i det försäkringserbjudande som flera fackförbund erbjuder sina medlemmar. Genom att sjukvårdsförsäkringen garanterar vård snabbt när man behöver den kan den enskilde, genom försäkringen, trygga sin inkomst och försörjning, säger Eva Erlandsson, ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Arbetsgivarbetalda försäkringar har under det senaste året ökat med 3 procent. Detta trots lagförslaget om att förmånsbeskatta arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar.  

– Många arbetsgivare och anställda har nog svårt att förstå skälen till att sjukvårdsförsäkringen ska förmånsbeskattas hos den enskilde. De ser försäkringen som en del i att fullgöra det arbetsmiljöansvar som arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen, säger Eva Erlandsson.

 

Svensk Försäkring: Förvånande att lagförslaget läggs fram

Svensk Försäkring kritiserar starkt till att regeringen nu går vidare och lägger fram en lagrådsremiss om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkringar betalda av arbetsgivaren. Enligt Svensk Försäkring är det förvånande att regeringen inte ser det mervärde en sjukvårdsförsäkring ger framförallt arbetsgivare och anställda i små företag.

Svensk Försäkring konstaterar att en lång rad remissinstanser, sju av tio har varit kritiska mot lagförslaget, däribland Svensk Försäkring.

En av invändningarna mot förslaget är att sjukvårdsförsäkringarna en viktig arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärd.

Regeringen struntar enligt Svensk Försäkring i den omfattande kritiken och framför att ”Till skillnad från remissinstanserna anser regeringen inte att sjukvårdsförsäkringar kan jämställas med andra hälsofrämjande åtgärder som får dras av såsom företagshälsovård, förebyggande behandling, rehabilitering och friskvård, då en sjukvårdsförsäkring inte har samma nära koppling till arbetsplatsen som de övriga insatserna.”

– Det är förvånande att regeringen tar så lätt på det mervärde som sjukvårdsförsäkringen ger för framför allt arbetsgivare och anställda på små företag, säger Eva Erlandsson, ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

En del av kritiken från Svensk Försäkring går ut på att det är svårt att göra gränsdragningar mellan vad som är att betrakta som vård och vad som är arbetsmiljö och hälsotjänster, där det senare är skattebefriat. Enligt lagförslaget ska en försäkring som till hälften omfattar hälso- och sjukvård och till hälften förebyggande behandling förmånsbeskattas till hälften. 

– Det är förvisso korrekt att en uppdelning kan behöva göras redan i dag, men problemet med det här förslaget är att hundratusentals anställda inte kommer att veta vad som gäller om de tackar ja till en sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivaren, säger Eva Erlandsson.

– De kan i efterhand råka ut för en skattesmäll på flera tusen kronor om Skatteverket gör en annan bedömning än arbetsgivaren. Det enda positiva i sammanhanget är att regeringen insett att det blir problematiskt att hantera redan inbetalda premier för 2018. Regeringen föreslår därför att premier som har betalats före ikraftträdandet den 1 juli 2018 undantas från de nya reglerna.

Lagrådsremiss om förmånsskatt på vårdförsäkringar

I dag torsdag beslutade regeringen att lägga fram en lagrådsremiss med rubriken ”Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård”. Lagrådsremissen innehåller bland annat ett lagförslag om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivare. 

I lagrådsremissen föreslås att skattefriheten slopas för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad. Förmånen av att ha en arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring ska enligt förslaget värderas till det belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen.

Regeringen motiverar förslaget med att det saknas skäl att behandla hälso- och sjukvårdsförmåner annorlunda skatterättsligt än andra förmåner. 

– Vi betalar för hälso- och sjukvården med skatter. Det är en central del av den svenska modellen. Det innebär att vi har en skattefinansierad hälso- och sjukvård som är tillgänglig för alla, avsett hur din plånbok eller sjukdomshistoria ser ut. Den som vill betala för privat sjukvård eller teckna sjukvårdsförsäkring har all rätt att göra det, men en sån förmån ska inte skattebetalarna subventionera. Skatter ska gå till den hälso- och sjukvård som kommer alla till del, säger finansminister Magdalena Andersson i en presskommentar.

Enligt förslaget ska ändringarna träda i kraft den 1 juli i år.

Skattefriheten föreslås kvarstå när det gäller förmånen av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Skattefriheten ska också bestå för statligt anställda stationerade utomlands när det gäller förmån av vård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.

Inga förändringar föreslås när det gäller förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering.

Parallellt med att sjukvårdsförsäkringar och privat hälso- och sjukvård förmånsbeskattas föreslås att arbetsgivarens avdragsförbud slopas . Arbetsgivaren kommer därmed att betala socialavgifter på förmånen, men kostnaden som helhet blir avdragsgill i verksamheten. 

Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2018 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

 

Här kan du ta del av hela lagrådsremissen. 

 

Skandia i nytt vårdavtal med GHP Speciality Care i Göteborg

Skandia har slutit ett nytt avtal med vårdföretaget GHP Speciality Care, som innebär att det nuvarande samarbetet i Stockholm expanderas till Göteborg. 

Det samarbete man har haft hittills gäller rygg-, höft-, nack- och axelskador för försäkringskunder i Stockholm. Fokus ligger på att säkerställa och hålla ihop vårdkedjan för kunderna.

De kliniker som kommer att omfattas av det nya samarbetet är GHP Spine Center och GHP Ortho Center. Samarbetsavtalet i Göteborg bygger på ett tydligare fokus på kvalitetsutfallet av vården, det vill säga hur stor nytta vården har gett för kunden:

– Vi vill att våra kunder ska få rätt vård, det vill säga den vård de verkligen behöver, varken mer eller mindre. Den lösning som vi nu tagit fram tillsammans med GHP i Göteborg bygger på kvalité istället för kvantitet, säger Jan Karlsson, chef för Risk & Hälsa på Skandia, i en kommentar i ett pressmeddelande på torsdagen.

GHP är en svensk sjukvårdskoncern som driver specialistkliniker i Norden. Under 2016 hade GHP en omsättning på 955 (820) miljoner kronor och redovisade ett resultat på 56 (29) miljoner kronor.