I betänkandet ”Grönt sparande” föreslås bland annat en höjd skatt på kapitalförsäkring och ISK som finansieringen av en möjlig ny skattesubventionerad sparform som ska bidra till en ökning av gröna investeringar.
Under torsdagen presenterades utredningsbetänkandet ”Grönt sparande” från Utredningen om grönt sparande.
Utredningen har bland annat haft i uppgift att kartlägga på vilket sätt kapitalmarknaden i dag tar hänsyn till miljö- och klimatfrågor, och undersöka om projekt som bidrar till miljömål i dag får investeringar på en sådan nivå att det kan anses vara samhällsekonomiskt optimalt. Utredningen fick också i uppgift att ta ställning till om skattereglerna bör ändras för att öka incitamenten för grönt sparande, där kapitalet ska användas för att finansiera gröna projekt, och om fler samhällsekonomiskt lönsamma gröna projekt därigenom kan komma att genomföras.
Utredningen tillsattes i augusti 2018 och som särskild utredare förordnades kanslichefen Birgitta Pettersson. De experter som förordnades var kanslirådet Marita Axelsson vid Finansdepartementet, departementssekreteraren Viveca Bergstrand vid Näringsdepartementet, ekonomen Sara Bergström på Svensk Försäkring, forskaren Svenne Junker vid Handelshögskolan i Stockhom/ Misum, juristen Anna Larris från Fondbolagens förening, VD Hans Lindberg på Svenska Bankföreningen, handläggaren Miriam Münnich Vass vid Naturvårdsverket, kanslirådet Robert Sand på Finansdepartementet, finansinspektören Johanna Sundberg på FI, ämnesrådet Christian Thomann på Finansdepartementet, civilekonomen Vigg Troedsson på Svenska Fondhandlareföreningen och rättsliga experten Olof Wallin vid Skatteverket.
Det ska sägas att utredningen faktiskt kommer fram till att det egentligen inte går att dra slutsatsen att det behövs någon ändring av skattereglerna för att öka tillgången på kapital som leder till uppfyllnad av miljömålen. Med detta sagt, förelår utredningen ändå en modell för grönt skattegynnat sparande. Detta eftersom det framgår av instruktionen i utredningsdirektiven att man ska göra det.
Det utredningen då förordar är en modell för grönt sparande som är inspirerad av en sparform i Nederländerna. Förslaget från utredningen är att det införs ett miljösparkonto där insatta medel får en skattereduktion på 1 procent av ett kapitalunderlag som uppgår till högst 950 000 kronor per person och beskattningsår. Kostnaderna för staten — framförallt för skattereduktionen — väntas uppgå till 104 miljoner kronor år 2022, 145 miljoner kronor år 2023 och 176 miljoner kronor år 2024.
Någonstans måste de pengarna tas.
Utredningens förslag är då att kostnaderna finansieras genom att schablonintäkten för investeringssparkonto och skatteunderlaget för kapitalförsäkring ändras, så att den beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1,025 procent i stället för med dagens 1,0 procent.
Höjd skatt på k-försäkring och ISK med andra ord.
Inte överraskande uppskattas inte det av alla inblandade. Svensk Försäkrings ekonom Sara Bergström och Fondbolagens förenings jurist Anna Larris skriver i ett särskilt yttrande att förslaget om finansiering inte har varit föremål för någon mer omfattande diskussion med experterna i utredningen, utan endast presenterat skriftligt vid utredningens allra sista sammanträde. Man är i yttrandet mycket kritiska till förslaget:
— Förslaget till höjd skatt på investeringssparkonto och kapitalförsäkring är enligt vår mening problematiskt ur flera aspekter. För det första ändrar det förutsättningarna för de båda sparformerna. En viktig förutsättning för att bibehålla sparformernas attraktionskraft bland spararna är tydliga, långsiktiga och stabila regler, heter det bland annat i det särskilda yttrandet, heter det bland annat.
Här kan du läsa mer om Svensk Försäkrings kritik mot förslaget.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela utredningsförslaget om grönt sparande, inklusive det särskilda yttrandet.