”Det känns otroligt skönt”, säger Forenas ordförande Anders Johansson om att huvudavtalet nu är på plats i försäkringsbranschen. I intervjun med Sak & Liv berör han även varslet på LFAB och risken för att AI-utvecklingen kan leda till behov av ytterligare nedskärningar framöver.
I slutet av september blev det klart att försäkringsbranschen ansluter till huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
Anslutningen till avtalet sker den 1 april, och innebär bland annat att anställda i försäkringsbranschen med FTP1 byter till ITP1, och att medarbetarna omfattas av avtalets omställningsstöd med bland annat stöd från Trygghetsrådet och rätt till kompetensutveckling.
Avtalet har föregåtts av långa förhandlingar mellan parterna på försäkringsområdet. I december förra året enades parterna, efter flera år av diskussioner, om en avsiktsförklaring att gå in i huvudavtalet. Och nu finns alltså en överenskommelse på plats.
Den 1 april blir det allvar! Hur känns det att nu ha kommit i mål med förhandlingarna?
– Det känns otroligt skönt! Det är väldigt stort för oss och med tiden har det känts allt mer rätt att ansluta till de avtal som finns mellan Svenskt Näringsliv och PTK kring sådant som pensioner, försäkringar och omställning, säger Forenas ordförande Anders Johansson.
Vad blir de största förändringarna för de försäkringsanställda?
– Anslutningen till ITP kommer att innebära trygghet och låga avgifter för pensionerna i kombination med att det finns förutsättningar för en utveckling av tjänstepensionerna. Min bedömning är att små tjänstepensionsplaner får svårt att hänga med i utvecklingen. Vi är väldigt glada och nöjda med anslutningen till ITP, och tror att det är helt rätt beslut. Sedan blir omställningsmöjligheterna betydligt bättre, och behovet av det blir ju ännu mer konkret nu när vi har fått ett varsel som det på LFAB.
Varför har det tagit så pass lång tid från er avsiktsförklaring förra året tills att det nu finns en överenskommelse på plats?
– Det har varit många och långa diskussioner bland annat om hur vi ska hantera de olika grupperna inom FTP-planen. Det har krävt sin tid både för oss och för våra motparter, men hela resan har ändå gått bra. Anslutningen till huvudavtalet bromsades först upp när vi insåg att vi måste lämna FTP-planen, och det tog lång tid för alla att smälta det beskedet och se fördelarna. Även omställningsprocessen att gå över trygghetsavtalet har krävt sin tid. Men det har heller inte varit bara dåligt att vi har fått tid på oss att resonera om alla förändringar.
Kan du säga vad som har varit de största stötestenarna i samtalen med arbetsgivarna?
– Jag skulle nog säga att fack och arbetsgivarparter har varit tämligen överens kring de flesta frågorna. Ibland har det funnits detaljer där det har behövts tid på respektive håll för att bearbeta frågan. Ibland behöver man vända och vrida på fakta, och då tar det tid. Men som parter har vi egentligen hela tiden varit överens om vart vi vill komma.
Finns det något område där du tänker att ni har tvingats gå med på en försämring för att få förbättringar på andra områden?
– Nej, jag tycker inte det. I FTP-planen har vi visserligen tidigare haft ett obligatoriskt familjeskydd som vi inte kunde behålla, men mot det fick vi lite bättre deltidspensionsförmåner. Och jag ser det som en fördel för medlemmarna att vi går över till ITP. Bara det faktum att sedan ITP-planen startade med sina upphandlingar har avgifterna i traditionell försäkring gått från 0,93 procent till 0,21 procent talar sitt tydliga språk.
Har ni fått många oroliga frågor från medlemmarna kring vad det nya avtalet kan komma att innebära?
– De samtal vi har fått har främst gällt de som omfattas av FTP2-planen. I övrigt har vi inte fått någon kritik eller några svåra frågor, tvärtom har jag mötts av gillande när jag har presenterat avtalet. Det blir mer pension och bättre möjlighet till omställning, och det är inte fel.
Försäkringsbranschen har haft längre uppsägningstider tidigare, vilket ni inte kan behålla framöver. Går det att säga vad ni har fått i stället i förhandlingarna?
– I dag har vi i branschen haft möjlighet till längre ersättningar vid arbetsbrist, om man inte har fått ett nytt jobb. Men det visar sig i praktiken att nio av tio får ett nytt jobb inom sex månader. Som jag ser det är det viktigaste att det finns verktyg för kompetensutveckling så att våra medlemmar är anställningsbara. Där kommer Trygghetsrådet att innebära mycket bättre möjligheter i en omställningssituation. Det är inte säkert att det är pengar som är bäst, vi tror på kompetensutvecklingen! Visserligen har också i de nuvarande avtalen haft skrivningar om kompetensstöd vid uppsägningar, men de har inte varit tillräckliga och långt ifrån i paritet som det som Trygghetsrådet kommer att kunna ge medlemmarna.
En av förändringarna är som sagt att FTP1:orna går över till ITP1 istället. Här har ju försäkringsbranschens villkor varit lite bättre än i ITP-avtalet, med bland annat högre premienivåer. Hänger de förmånerna med, fast man byter FTP1 mot ITP1?
– Vi kommer att ansluta oss till ITP:s regelverk. Det innebär att de högre FTP1-premierna, som skiljer sig från grundbeloppet, kommer att hanteras separat framöver i allmänna villkor. Det är så man gör på ITP-området.
Du nämnde LFAB-varslet tidigare. Vad är din tanke kring det nu när det har gått några veckor?
– Jag ser egentligen inte någon jättestor dramatik i det. Varje stort företag hamnar vid olika tidpunkter i en situation där man vill ta ned kostnaderna och – som man säger i LFAB – ”framtidsäkra verksamheten”. I stora organisationer är det inte alls orimligt att man startar denna typ av projekt och med hjälp av en naturlig rörlighet på kanske 10 procent så är den kommunicerade siffran på 400 personer inte orimlig att nå.
– Så klart drabbas medlemmarna och det blir en oro. Det skapar inte bättre arbetsmiljö och inte större arbetsglädje. Givetvis finns medarbetare som inte är berörda av varslet och vår erfarenhet är att rörligheten bland dem kan öka. Arbetsgivarvarumärket får sig en törn, det är inget trevligt arbete att genomföra omorganisationer där färre personer ska utföra samma arbetsuppgifter. Sedan är det klokt att säga att besparingarna ska genomföras under två års tid, det ger en möjlighet att komma bättre som företag ur effektiviseringen.
– Nedskärningarna skapar förstås oro. Ofta vill medarbetarna få information på en detaljnivå redan från början, men tyvärr går det inte att få veta allt direkt. Det krävs tålamod för att hantera läget. Vi har ju tidigare sett Folksams effektiviseringsprojekt där man siktade på att bli 500 medarbetare färre på två år. I slutändan landade det på 350. Till stora delar är det vi nu ser på LFAB en kopia på det som Folksam har jobbat med i två år, men det går inte att säga än hur det blir i slutändan när det gäller LFAB.
Du nämnde de nya omställningsreglerna i anslutning till varslet på LFAB. Huvudavtalet träder ju i kraft först i april, kommer då omställningsreglerna att gälla LFAB-varslet?
– Än så länge finns det många oklarheter kring varslet och det går inte att säga än vad det betyder i praktiken. Jag förstår att man ville kommunicera en siffra över antalet personer som kan beröras, men det är fortfarande för tidigt att säga något om hur turordningsregler och LAS och omställningsreglerna kommer att gälla. Det enda vi vet hittills är att det kommer frivilliga erbjudanden.
Kan det vara så att LFAB-varslet i själva verket är början på en nedskärningsvåg i Länsförsäkringar och i övriga bolag i branschen?
– Nej, jag ser inte framför mig att det händer, det finns inga sådana tecken. Branschen har historiskt varit rätt duktiga på att löpande arbeta med store omställningar och har inte behövt genomföra stora nedskärningar. Å andra sidan ser vi att antalet anställda i branschen har ökat ganska kraftigt de senaste fem-sex åren.
– I ett längre perspektiv kan man naturligtvis reflektera över vad digitalisering och AI kommer att innebära på sikt. Min bedömning är snarare att AI kommer att skapa möjligheter att anställda på områden där man har brist i dag. Men säkerligen innebär det också att arbetskraft kan ersättas. Sedan måste AI alltid vara bra för tre intressegrupper – ägarna, kunderna och de anställda – och jag tror att branschen kommer att agera klokt i de frågorna, säger Anders Johansson.