Etikett: budgetproposition

Regeringen: Försäkringssektorns motståndskraft bedöms vara god

Posted on september 20, 2023 by - Allmänt

Försäkringssektorns motståndskraft bedöms vara god, konstaterar regeringen bland annat i sin budget proposition för 2024.

I dag på morgonen överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2024 och höständringsbudgeten för 2023.

— Sverige befinner sig fortsatt i en ekonomisk vinter och i ett svårt säkerhetsläge. Regeringen prioriterar att bekämpa inflationen och stötta hushåll och välfärd. Samtidigt stärker vi rättsväsendet och försvaret och återupprättar arbetslinjen. Det ekonomiska läget är utmanande, men Sverige har alla förutsättningar för att ännu en gång hantera en svår tid, sade finansminister Elisabeth Svantesson i en kommentar i samband med överlämnandet.

Regeringen lyfter i budgetpropositionen fram att med den högsta inflationen på 30 år, lågkonjunktur och ett svårt säkerhetsläge befinner sig Sverige i en besvärlig situation.

I en del av budgetpropositionen som berör samhällsekonomi och finansförvaltning kommenterar regeringen bland annat tillståndet för försäkringsbranschen.

Enligt regeringens bedömning har försäkrings- och tjänstepensionsbolagen en god förmåga att fullgöra sina åtaganden.

— Försäkringssektorns motståndskraft bedöms vara god. Försäkrings- och tjänstepensionsföretagen har trots sina stora tillgångar, såsom aktier, fastigheter och olika typer av obligationer, visat sig kunna hantera osäkerheten på de finansiella marknaderna. Företagen bedöms därmed kunna möta sina åtaganden, heter det bland annat i kommentaren.

Ytterligare en punkt i budgetpropositionen som rör försäkringsbranschen är avkastningsskatten på pensions- och kapitalförsäkringar. Enligt regeringens kalkyler väntas intäkterna från avkastningsskatten i år uppgå till drygt 18 miljarder kronor i år, en ökning med 10 miljarder kronor jämfört med 2022. Stigande räntor gör att regeringen bedömer att intäkterna från avkastningsskatten ökar nästa år till 29 miljarder kronor och till cirka 30 miljarder kronor för år 2025 och 2026.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av regeringens förslag till statens budget för 2024, finansplan och skattefrågor, kapitel 1-12, bilagor 1-9


Budgetproppen: Avkastningsskatt stiger till 26 miljarder kronor

Posted on november 8, 2022 by - Allmänt

Statens intäkter från avkastningsskatt som tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar väntas öka kraftigt på grund av det stigande ränteläget. År 2025 väntas skatteintäkterna från avkastningsskatten uppgå till 26 miljarder kronor, enligt regeringens budgetproposition som lades fram på tisdagen. 

I dag på morgonen överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2023 till riksdagen.

Regeringen beskriver det som att man föreslår reformer för att bland annat stötta svenska hushåll och företag, stärka välfärden, öka tryggheten och rusta försvaret. Samtidigt framhålls att det är en budget som läggs i en utmanade tid med bland annat lågkonjunktur och ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

Finansminister Elisabeth Svantesson säger så här i sin kommentar:

— En utmanande tid ligger framför oss. Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur 2023 samtidigt som inflationen pressar hushåll och företag. Vi har ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, allt grövre kriminalitet och stora behov inom välfärden. Sverige ska möta dessa utmaningar med en balanserad och ansvarsfull finanspolitik och långsiktiga åtgärder.

Det finns inga direkta nyheter i budgetpropositionen som berör försäkringar och pensioner.

Däremot konstateras i propositionen att de stigande räntorna kommer att påverka statens intäkter av de stigande räntorna.

Så här beskrivs utvecklingen när det gäller avkastningsskatten:

— Intäkter från avkastningsskatt, som tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, påverkas i hög grad av hur statslåneräntan utvecklas under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Även utvecklingen av livbolagens tillgångar påverkar intäkterna. Den långa perioden med låga räntenivåer, vilket medfört att avkastnings- skatten en längre tid varit på en mycket låg nivå, bryts i år med stigande räntenivåer. Prognosen om en stigande statslåneränta medför att intäkterna från avkastningsskatt väntas öka kraftigt, framför allt fr.o.m. 2023, och uppgå till 26 miljarder kronor 2025.

Siffran 26 miljarder kronor kan jämföras med att avkastningsskatten för 2021 uppgick till totalt 6,1 miljarder kronor.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av budgetpropositionen.


Regeringen vill höja taket i sjukförsäkringen till 10 PBB

Posted on september 8, 2021 by - Allmänt

Regeringen informerade under onsdagen om förslag i budgetpropositionen som påverkar den allmänna sjukförsäkringen, och därmed indirekt avtalade och privata sjukförsäkringar. Bland annat föreslås att taket i sjukpenningen höjs från åtta till tio prisbasbelopp från årsskiftet. 

Några av de andra förslagen i budgetpropositionen är ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning, ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov och en förändrad prövning av arbetsförmågan från 62 års ålder.

– Med de här förslagen tar vi ytterligare ett steg att stärka sjukförsäkringen och öka tryggheten när du blir sjuk och inte kan arbeta, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en kommentar.

• Tio PBB — det nya åtta PBB. De sjukförmåner som enligt regeringen ska omfattas av höjningen av taket till tio basbelopp är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Totalt väntas utgifterna i statens budget för detta öka med 2,6 miljarder kronor på helårsbasis. Enligt regeringens beräkning berörs 143 000 kvinnor och 103 000 män av det höjda taket genom att de får en höjd dagersättning. I genomsnitt ökar sjukpenningen för de personer som berörs med cirka 9 200 kronor per år.

• 365-dagarsregeln blir lite mjukare. Regeringen föreslår även att en person ska kunna få sjukpenning även efter dag 365 i rehabiliteringskedjan — i alla fall om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar av sjukskrivningen. Förslaget är i linje med betänkandet ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum”. Kostnaden i form av ökade sjukpenningutgifter för detta förslag beräknas under 2022 uppgå till 120 miljoner kronor.

• Man kanske inte måste jobba lika mycket varje dag. Den som kan arbeta deltid under sin sjukskrivning ska få bättre möjligheter för att göra det, menar regeringen. Därför föreslås större möjligheter att bevilja sjukpenning på deltid utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att arbetstiden nödvändigtvis ska minskas exakt lika mycket varje dag. Om en sådan förläggning inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete ska det vara möjligt att vara mer flexibel. I dag finns ett krav att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad, men det föreslås tas bort. Detta grundar sig bland annat på förslaget om deltidssjukskrivna i betänkandet ”En sjukförsäkring anpassad efter individen”. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari nästa år och väntas inte medföra någon kostnad alls för staten.

• Regelverket anpassas lite mer efter giggare. Tryggheten vid sjukdom är också tänkt att öka för personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Detta ska ske genom att prövningen av arbetsförmågan för den som kallas in att arbeta vid behov ska göras mot det arbete som den berörda personen kallas in för att utföra till och med dag 90 i sjukperioden. Även detta är i enlighet med det förslag som lämnades i betänkandet ”En sjukförsäkring anpassad efter individen”.  Kostnaden i form av ökade sjukpenningutgifter uppskattas till 132 miljoner kronor. Dessutom får Försäkringskassan föreslås tilldelas 17 miljoner kronor för extrakostnader för förslaget, som är tänkt att genomföras per den 1 februari.

• 62-åringar slipper få arbetsförmågan jämförd med hela arbetsmarknaden. Regeringen föreslår också att personer som har begränsad tid kvar av arbetslivet ska undantas från bedömningen mot normalt förekommande arbete. I stället ska dessa personer från dag 181 i sjukperioden få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Förslaget gäller personer som uppnått den ålder då inkomstpension tidigast kan lämnas, vilket i dag är 62 år. Förslaget är i enlighet med vad som föreslogs i utredningen ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum”. Syftet är att människor i nära anslutning till pensionsåldern inte ska behöva ställa om till nytt slags jobb. Den som har viss arbetsförmåga ska kunna fortsätta  att vara anställd på deltid. Även dessa bestämmelser föreslås träda i kraft den 1 februari och kostnaden uppskattas till 70 miljoner kronor under nästa år.

Splittrade besked i budgetproppen om den kommande finansskatten

Posted on september 18, 2019 by - Allmänt

Regeringen har tidigare aviserat att man kommer att införa en finansskatt från och med år 2022. I budgetpropositionen kommer man med ytterligare motiveringar kring beslutet. Men beskeden om nivån på skatten och föremålet för beskattning tycks spreta åt flera olika håll.

Den kommande skatten sägs å ena sidan vara en del av finansieringen av en fortsatt satsning på försvaret.

I budgetpropositionens inledning kallas den kommande skatten för en ”bankskatt”, och det står tydligt att den ska finansiera överenskommelsen om en satsning på försvaret med 5 miljarder kronor per år.

— För att finansiera tillskottet till försvaret avser regeringen att föreslå att en bankskatt införs den 1 januari 2022, heter det i budgetpropositionen på sidan 35.

Å andra sidan talas det senare i budgetpropositionen om en ”skatt på finanssektorn” från år 2022. Regeringen avser enligt budgetpropositionen att återkomma till riksdagen med ett förslag på den nya skatten på finanssektorn. Enligt en uppställning i budgetpropositionen (s 91) ska ”skatt på finanssektorn” ge en intäkt på 6,3 miljarder kronor år 2022.

Så här motiveras införandet av den nya ”skatten på finanssektorn” senare i budgetpropositionen (sidan 225):

— Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatten på finanssektorn öka. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022.

I fördjupningen under detta avsnitt formulerar sig regeringen så här:

”En finansiell kris kan ge upphov till utdragna perioder av minskad produktion och sysselsättning och djupa nedgångar på tillgångsmarknaderna. Detta kan i sin tur försämra de offentliga finanserna genom lägre skatteintäkter och högre offentliga utgifter. Med hänsyn till detta bör skatten på finanssektorn öka. Skatten bör öka med 5 miljarder kronor. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2022.”

Å ena sidan behövs pengarna alltså för försvaret. Å andra sidan krävs det ökade skatteintäkter för att stärka finanserna inför kommande eventuella finanskriser. Å ena sidan är det en bankskatt, å andra sidan en bredare beskattning av hela finanssektorn.

De lätt splittrande motiveringarna väcker många frågor.

Vad är det för typ av beskattning regeringen talar om egentligen? Och varför kallas den för olika saker i olika sammanhang, och beräknas till olika summor på olika ställen i samma budgetproposition?

Är det en renodlad ”bankskatt”, i stil med en förhöjd resolutionsavgift som det har talats om, som enbart påverkar banksektorn?

Eller handlar det om en ”skatt på finanssektorn”, i enlighet med det förslag som lades fram och sedan drogs tillbaka under förra mandatperioden, inspirerat av den danska extra arbetsgivaravgiften på alla typer av företag i finanssektorn?

Var siffran 6,3 miljarder kronor något som härrörde från tidigare uppskattningar, men av misstag fanns kvar i beräkningarna av kommande skatteintäkter — trots att regeringen senare kommit överens med samarbetspartierna om att begränsa skattens effekter till 5 miljarder kronor?

Kan det handla om två olika skatter — en extraskatt på banker och dessutom en ytterligare finansskatt?

Eller tänker man sig i regeringen en helt annan typ av skattekonstruktion?

Svaret är förmodligen just nu att ingen vet; därav de lätt splittrade beskeden. De varierande beskeden ger ett intryck av att den nya skatten inte är riktigt färdigdiskuterad, vare sig internt i regeringen eller med samarbetspartierna.

Men uppenbart är det så att man i finansdepartementet har börjat räkna på allvar på den nya skatten, och skissa på olika modeller för beskattningen.

Fotnot: Sak & Liv har sökt företrädare för finansdepartementet för att få svar på ovanstående frågor men har i skrivande stund inte fått någon reaktion tillbaka. 

Här hittar du hela budgetpropositionen om du vill fördjupa dig i frågan om bank-/finansskatten.

Finansinspektionen får 80 Mkr extra i budgetpropositionen

Posted on september 20, 2017 by - Allmänt

Regeringen meddelar i dag att man – i samarbete med Vänsterpartiet – kommit överens om att Finansinspektionen ska få ett tillskott på 80 miljoner kronor i budgetpropositionen.

Den föreslagna satsningen motiveras bland annat av ett generellt behov av stärkt banktillsyn.

– Det är glädjande att vi nu kan ta ytterligare ett stort steg för att stärka vår tillsyn över Sveriges finansiella aktörer, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.

Som bakgrund till budgetförstärkningen pekar regeringen på att regelverket för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism innebär att fler företag omfattas, vilket ställer nya krav. Därutöver anslås medel för att Finansinspektionen i ökad utsträckning kunna integrera hållbarhet i sin verksamhet, och genomföra och följa upp nya regler kring bland annat marknadsmissbruk.

– Genom skärpt lagstiftning för att stävja marknadsmissbruk kan Finansinspektionen nu ge företag och privatpersoner sanktionsavgifter. Detta stärker förtroendet för de finansiella marknaderna, säger Per Bolund.