Personer som har tecknat frivilliga försäkringar är den grupp som har den högsta förväntade livslängden i förhållande till befolkningen i genomsnitt — och skillnaden mot övriga gruper har dessutom ökat sedan den senaste undersökningen. Det framgick när Svensk Försäkring på onsdagen presenterade den senaste dödlighetsundersökningen, DUS21.
På onsdagen släppte Svensk Försäkring rapporten Försäkrade i Sverige – Livslängder och dödlighet, prognoser 2021–2080. Rapporten är en uppföljning på två tidigare dödlighetsundersökningar, från 2007 och 2014, och presenterades aktuarie Kia Buranakol Issa vid ett webbaserat seminarium på förmiddagen.
— Det har varit ett omfattande arbete där grunden till stor del har lagts av mina företrädare, vilket jag är oerhört tacksam över. Många försäkrings- och tjänstepensionsföretag har delat med sig av data vilket har möjliggjort goda analyser som hela marknaden har behov av och nu kan ta del av, säger Kia Buranakol Issa i en kommentar.
Rapporten bekräftar de tidigare slutsatserna om att försäkrade har längre förväntad livslängd jämfört med befolkningen i stort. Detta kan bero på att det görs hälsoprövningar av personer som tecknar försäkringar, vilket kan öka hälsoskillnaderna mellan denna grupp och befolkningen i övrigt. Det är också en större andel personer med god ekonomi som tecknar dessa försäkringar och individer med god ekonomi har i genomsnitt bättre hälsa.
De obligatoriskt försäkrade, de med tjänstepensionsförsäkring som följer automatiskt av anställning, har lägst förväntad livslängd av de grupper man jämfört.
De obligatoriskt försäkrade tjänstemännen — ett urval av obligatoriskt försäkrade under kollektivavtal för privatanställda tjänstemän och statliga tjänstemän — har näst längst liv av de jämförda grupperna. Denna grupp har högre inkomst och utbildning än genomsnittet och förväntas leva längre än resten av obligatoriskt försäkrade.
Män i befolkningen som har uppnått 65 års ålder förväntas leva tills de är 85,5 år gamla. Det kan jämföras med motsvarande ålder för kvinnor; 88,4 år.
De frivilligt försäkrade männen förväntas leva 1,9 år längre än resten av befolkningen. Det kan jämföras med 1,3 år vid den senaste undersökningen.
Obligatoriskt försäkrade tjänstemän har en förväntad livslängd som är 1,1 år längre än snittbefolkningen, vilket kan jämföras med 0,6 år vid den närmast föregående undersökningen. De obligatoriskt försäkrade förväntas leva 0,4 år längre än resten av befolkningen, mot 0,3 år vid 2014 års undersökning.
Bland de frivilligt försäkrade och de obligatoriskt försäkrade tjänstemännen har kvinnor vid 65 års ålder en förväntad återstående livslängd som är 2,2 år längre än för män. För obligatoriskt försäkrade, totalt, är motsvarande skillnad i genomsnitt 2,5 år över födelseåren.
Vid det webbsända seminariet på onsdagen fick Kia Buranakol Issa frågan om pandemin påverkat dödlighetsantagandena. Hon svarade att man varit mycket försiktig med att dra slutsatser av pandemins påverkan på det här stadiet.
Rapporten har utarbetats som ett samarbete mellan Svensk Försäkring och en arbetsgrupp som bestått av Fredrik Henrikson, chefaktuarie vid Handelsbanken Liv, Roland Kristen, chefaktuarie på AMF, Peter Millington, aktuarie vid Afa Försäkring, Anders Munk, chefaktuarie på Alecta, Rasmus Thunberg, koncernaktuarie vid SPP/Storebrand, och Håkan Österberg, senior aktuarie vid Länsförsäkringar Fondliv. Kia Buranakol Issa har stått för beräkningar och text med DUS14 som förlaga. De företag som har lämnat material till DUS21 är Alecta, AMF, Folksam Liv, Folksam LO Pension, Handelsbanken Liv, KPA Pension, Länsförsäkringar Fondliv, Länsförsäkringar Liv, Movestic Liv, PRI, SEB Pension & Försäkring, Skandia, SPP Liv och Swedbank Försäkring.
Metodiken bakom DUS21 är densamma som vid tidigare undersökningar. Dock har urvalet justerats något vilket kan påverka utfallet.
Du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium kan ta del av rapporten här.