Etikett: IVL Svenska Miljöinstitutet

If bidrar till nytt forskningprojekt om klimatanpassning av bostäder

Posted on september 20, 2023 by - Sak

If meddelar att man kommer att bidra med skadedata och insikter om hur översvämningar och läckage oftast sker, inom ramen för ett nytt forskningsprojekt om hållbara åtgärder för att klimatrusta bostäder. 

Tanken är att projektet ”Klimatanpassning för hållbar försäkring”  ska kunna identifiera åtgärder som förebygger skador orsakade av extremregn och skyfall. Projektet leds av Cicero, Center for International Climate Research, i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och If.

— Syftet är att identifiera konkreta åtgärder för klimatanpassning som är genomförbara för privatpersoner och bostadsrättsföreningar men även är hållbara ur ett klimatperspektiv, säger Ifs hållbarhetschef Philip Thörn i en kommentar.

Ungefär 70 procent av alla vattenskador sker under sommarmånaderna då det förekommer många intensiva regn. Stadsmiljöer och kustnära samhällen är extra sårbara för översvämningar.

— Det är första gången man tittar så här konkret på faktiska åtgärder mot skador efter extrem nederbörd, som också sätts in i ett större klimatsammanhang. Vi behöver ta fram fakta om vilka åtgärder som är kostnadseffektiva för privatpersoner och bostadsrättsföreningar, men också ur ett större och längre perspektiv, där vi ser på klimatpåverkan och utsläpp över tid, säger, Sofie Waage Skjeflo, projektledare på Cicero.

If hoppas att projektet ska kunna leda fram till att bolaget kan ge ännu bättre råd till sina kunderna; i första hand husägare och bostadsrättsföreningar som står inför utmaningen att rusta sig mot skyfall.

— Forskningen visar tydligt att riskerna för extrema väderhändelser, exempelvis skyfall, ökar i ett förändrat klimat. Detta i sin tur ökar risken för skador på byggnader och hus. Vi tror att ökad samverkan och kunskapsdelning mellan olika aktörer kommer vara helt centralt för att samhällets klimatanpassningsarbete ska vara framgångsrikt. Det krävs att fokus flyttas från problem till lösningar och från planering till faktiskt genomförande. Förhoppningen är att vi med hjälp av det här projektet ska kunna ge ännu mer konkreta råd till våra kunder och bidra till ett effektivt klimatanpassningsarbete i Sverige och Norge, säger Philip Thörn,

Åtgärder mot skador av extrem nederbörd kan exempelvis handla om backventiler och dränering. Andra konkreta åtgärder kan vara växtbeklädda tak som binder vatten.

— Dränering och avrinning är centrala frågor, men det kan finnas nya sätt att involvera natur och rekreation för att vattnet ska ha någonstans att ta vägen. Asfalterade ytor utan avrinning är en riskfaktor, och vi ser att tätbebyggda områden och städer är extra utsatta, säger Sofie Waage Skjeflo.

Projektet kommer även att bedöma klimatanpassningsåtgärder utifrån deras inverkan på utsläpp av växthusgaser samt utifrån ett privatekonomiskt perspektiv.

— Klimatförändringarna kommer innebära stora påfrestningar på samhället. Vi kommer oundvikligen leva med vädersituationer som kommer att skada och förstöra egendom i större utsträckning framöver. Detta innebär att vi måste gör allt för att hindra och motverka skador, samtidigt som alla aktörer – både försäkringstagare och försäkringsgivare – måste arbeta proaktivt och preventivt för att minimera och optimera hur vi använder resurser för att åtgärda skador och förluster. Det här projektet kommer att utveckla metoder och verktyg för att systematiskt använda livscykelanalysstrategier för att lyckas att hushålla och bevara gemensamma resurser, med fokus på att minimera klimatpåverkan på planerade genomförda åtgärder, säger Johan Holmqvist, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Resultaten av forskningsprojektet är tänkt att presenteras nästa år i en rapport med nya rekommendationer.

Svensk Försäkring: Norrköping är årets klimatanpassningskommun

Posted on juni 14, 2023 by - Sak

Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet utser Norrköping till årets bästa klimatanpassningskommun. Samtidigt visar resultatet av årets undersökning av kommunernas klimatanpassning att den ökningstakt som tidigare setts i klimatanpassningsarbetet tycks ha avstannat.

Boden kommer i år på andra plats i rankingen, följd av Lomma, Kristianstad och Gävle. Gemensamt för dessa kommuner är att de har fattat politiska beslut om att arbeta med klimatanpassning och har avsatt resurser till arbetet.

— I alla år som vi gjort den här kartläggningen har Norrköping varit en av toppkommunerna. Att de i år är bäst i Sverige beror på att de prioriterat frågan politiskt och styrt mot långsiktiga gemensamma klimatmål, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring i en kommentar.

Svensk Försäkring konstaterar att det är stor skillnad i hur långt kommunerna kommit med klimatanpassningen. Mer än hälften av de 194 kommuner som svarat på enkäten når inte upp till hälften av maxpoängen i undersökningen, 33 poäng. Hela 53 kommuner har fått färre än 10 poäng, vilket enligt Svensk Försäkring visar att de knappt har påbörjat sitt klimatanpassningsarbete.

— Vi ser framför allt att små kommuner ligger efter med klimatanpassningsarbetet. Det är troligen en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor, säger Staffan Moberg.

En slutsats av årets undersökning är att den ökningstakt som tidigare setts i kommunernas klimatanpassningsarbete tycks ha avstannat.

— Det är oroväckande att klimatanpassningsarbetet bromsar in, tvärtom behöver takten öka. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra kommer hela landet att påverkas av klimatförändringar och alla kommuner behöver sätta in åtgärder, säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet i sin kommentar.

Studien visar att den starkaste drivkraften för kommunerna för att genomföra klimatanpassningsåtgärder tycks vara om de själva drabbats av naturskador orsakade av extremväder och klimatförändring. Ett exempel är Gävle kommun som år 2021 drabbades av skyfall och stora översvämningar, något som fick fart på klimatanpassningsarbetet på allvar. I dag arbetar kommunen utifrån en klimatanpassningsplan med flera delar där skyfallsanalysen dominerar och Gävle har nu klättrat till plats 4 från att tidigare legat på plats 80 i rankingen.

— Svenska kommuner behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete. Det handlar om att förbereda sig i tid för att undvika att hamna i akuta och kostsamma reaktiva åtgärder. Hur stora skadorna och kostnaderna blir av klimatförändringarna avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa samhället och i det arbetet har kommunerna en väldigt viktig roll, säger Magnus Hennlock.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av årets rapport om kommunernas klimatanpassning.


Svensk Försäkring: Kommuner måste prioritera klimatomställning

Posted on augusti 25, 2021 by - Sak

De snabba klimatförändringarna innebär att Sverige behöver rusta sig för att hantera såväl översvämningar som torka. Nu är det hög tid för landets kommuner att prioritera en omställning med hänsyn till klimatförändringarna, skriver Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet i en debattartikel i  Dagens Samhälle. 

Debattartikeln är undertecknad av Staffan Moberg vid Svensk Försäkring och Hanna Matschke Ekholm vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Den rankning av kommunernas klimatanpassning som genomfördes tidigare i år av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring visade att färre än hälften av landets kommuner i dag har avsatt resurser för klimatanpassningsåtgärder. Bara sex av tio kommuner har analyserat påverkan av tidigare extrema väderhändelser. Mindre städer och kommuner på landsbygden har generellt inte kommit lika långt i klimatanpassningsarbetet som större kommuner.

Artikelförfattarna pekar nu på fem åtgärder som behöver vidtas för att stärka klimatanpassningen:

• Analysera hur kommunen påverkas.
• Arbeta systematiskt i klimatanpassningsarbetet.
• Fatta beslut om klimatanpassning på politisk nivå.
• Samverka mer mellan förvaltningar och kommunala bolag och externt. 
• Ge statligt stöd till kommunernas klimatanpassning.

— För att minimera skadorna och kostnaderna av extrema väderhändelser, samt för att öka nyttan av åtgärder, måste alla kommuner fatta beslut om att avsätta tid och resurser för ett systematiskt klimatanpassningsarbete, heter det avslutningsvis i debattartikeln.

Här kan du ta del av hela artikeln i Dagens Samhälle.

Svensk Försäkring utsåg Lomma till Årets Klimatanpassningskommun

Posted on juni 9, 2021 by - Sak

Lomma kommun utses till Årets klimatanpassningskommun av Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet. En rapport visar samtidigt att färre än hälften av de undersökta kommunerna har avsatt resurser för klimatanpassningsåtgärder. 

På onsdagen presenterade Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet rapporten ”Klimatanpassning 2021 – så långt har Sveriges kommuner kommit” och utsågs Årets klimatanpassningskommun.

De kommuner som har placerat sig i topp i årets kartläggning är Lomma, som kommer på första plats i rankningen, Norrköping på plats två och på delad tredje plats: Ängelholm, Söderhamn, Skövde, Kristianstad och Arvika. Gemensamt för kommunerna är att de har fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning. De har också integrerat klimatanpassning i sin ordinarie verksamhet och avsatt resurser för att samordna arbetet.

Av kartläggningen av kommunernas klimatanpassningsarbete framgår att färre än hälften av kommunerna har avsatt resurser för klimatanpassningsåtgärder.

– Det svenska samhället behöver bli bättre rustat för att hantera extremväder och klimatförändringar. Alla kommuner behöver analysera hur de kommer att påverkas av ett förändrat klimat och genomföra åtgärder för att minska sin sårbarhet, säger Hanna Matschke Ekholm på IVL Svenska Miljöinstitutet i en kommentar.

De flesta kommunerna som har svarat på enkäten — 160 av 180 — anger att de i dagsläget arbetar med klimatanpassning. Samtidigt är det stor skillnad på hur långt kommunerna har kommit. Fortfarande har relativt många kommuner knappt har påbörjat sitt klimatanpassningsarbete. Endast 43 kommuner har tagit fram informations- eller kommunikationsmaterial om sitt klimatanpassningsarbete.

– Kunskap och information om klimatanpassning behövs för att öka medvetenheten och förståelsen, både inom den egna verksamheten, hos kommuninvånare och hos andra intressenter. Det är glädjande att kommunernas strategiska klimatarbete sakta går framåt, men takten behöver öka, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring i en kommentar.

Mindre städer och kommuner på landsbygden har generellt inte kommit lika långt i klimatanpassningsarbetet som större kommuner.

– Det är positivt att kommunerna genomför breda analyser av klimatrisker inom flera sektorer. Däremot bör de inta ett längre perspektiv på riskerna och utgå från det värsta scenariot av utsläpp, då vi i dagsläget inte kan konstatera att utsläppskurvan vänt nedåt. Det finns all anledning att inta en försiktig hållning för att skydda samhället, säger Staffan Moberg.

Här kan du ta del av rapporten från Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Länsförsäkringar: Bättre för klimatet att laga bildelar än att byta ut

Posted on december 10, 2020 by - Sak

Det är betydligt mer klimatvänligt att använda begagnade reservdelar istället för nytillverkade bildelar, visar en livscykelanalys som  IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört på uppdrag av Länsförsäkringars Forskningsfond.

Enligt studien orsakar det mer än 75 procent mindre utsläpp av växthusgaser om bilverkstäderna använder begagnade reservdelar vid reparationer istället med nytillverkade. Och om en buckla i plåten eller en spricka i plasten repareras blir klimateffekten hela 83 procent lägre.

— Med ökad andel reparationer och högre andel begagnade reservdelar skulle vi kunna minska utsläppen med cirka 700 ton varje år enbart på Länsförsäkringars kunders bilreparationer, säger Susanne Fagerberg, försäkringsexpert på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Livscykelanalysen omfattar tre olika tillvägagångssätt att reparera en typisk bilskada; byte eller reparation av framskärm, stötfångare, motorhuv och strålkastare. De tre metoderna som jämfördes var användning av nya reservdelar, begagnade reservdelar eller att reparera de skadade delarna på själva bilen, till exempel genom att bucklor bankas ut och riktas.

— Resultaten talar sitt tydliga språk, att använda nya reservdelar innebär en betydligt större klimatpåverkan än båda de övriga två sätten att åtgärda skador på bilen, säger Susanne Fagerberg.

En stor del av klimatpåverkan, och det som gör skillnaden så dramatisk, härstammar från råmaterialtillverkningen, där bland annat aluminium är ett av de materialen som bidrar mest.

— Resultatet från den här studien indikerar att en reparation av typskadan med begagnade eller enbart reparation av de skadade bildelarna har lägre potentiell klimatpåverkan än en reparation med nya reservdelar. Vi har jämfört två livslängder för begagnade och reparerade reservdelar, en hälften så lång livslängd som nya reservdelar och en lika lång. I båda fallen är det bättre ur klimatsynpunkt än att använda nya reservdelar, säger Susanne Lundberg, projektledare på IVL.

Enligt Länsförsäkringar försöker man sedan länge försökt gynna användandet av begagnade reservdelar hos de verkstäder man samarbetar med.

— För bara några år sedan stötte vi regelbundet på ifrågasättande från våra kunder men idag har kunderna stor förståelse för att det är så vi jobbar. Resultatet från den här studien gör att vi på ett tydligt och pedagogiskt sätt kan visa skillnaden i klimatpåverkan vilket stärker oss i vårt hållbarhetsarbete, säger Susanne Fagerberg.

Så mycket minskar klimatpåverkan med Ifs arbete med ”Huskollen”

Posted on december 9, 2020 by - Sak

Ifs arbete med ”Huskollen” har, genom att förhindra byggnadsskador, lett till minskad klimatpåverkan. Det visar en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet som genomförts på uppdrag av If.

Om en fastighet undersöks och underhålls så minskar risken att drabbas av vattenskador, brand och andra skador som kräver reparation eller nybyggnation. Färre och mindre skador innebär även minskad klimatpåverkan, förutom att det är bra ekonomiskt för fastighetsägaren.

If erbjuder vissa av sina kunder en kostnadsfri granskning av deras fastigheter: Huskollen. Fastighetsgranskningen kallas ”Huskollen” och erbjuds kostnadsfritt vart fjärde år för kunder med Stor Villaförsäkring. If genomför i dag, med hjälp av Anticimex, årligen 15 000 huskollar i Sverige och 14 000 i Norge.

– Vi vill i första hand förebygga att skador inträffar, eftersom det är det bästa ur ett hållbarhetsperspektiv. Skadeförebyggande arbete minskar miljöpåverkan, ökar trygghetskänslan och minskar de ekonomiska kostnaderna, säger Ifs hållbarhetschef Philip Thörn i en kommentar.

Syftet med Huskollen är att minska risken för att drabbas av skador. Tjänsten har också en positiv miljöpåverkan, eftersom minskade skador också minskar behovet av att reparera, ersätta eller bygga nytt.

If har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att undersöka hur stor klimatnytta Huskollen har i Sverige och Norge. I studien har IVL utgått från klimatpåverkan för 50 skadeåtgärder i Sverige och 50 i Norge genomförda under förra året. Klimatpåverkan för de material som använts i skadeåtgärderna har beräknats genom livscykelanalys.

Ackumulerat har det genomförts 90 000 huskollar i Norge och 42 000 i Sverige. Det motsvarar en sammanlagd beräknad klimatbesparing på 2 630 ton koldioxid, enligt IVL:s studie. Detta motsvarar klimatutsläpp orsakat av 1,4 miljoner mils bilkörning med bensinbil. Per år i Sverige motsvarar klimatbesparingenutsläppen från cirka 295 000 mils bilkörning med bensinbil.

– Vår studie visar att Huskollens undersökningar har en väsentlig klimatnytta genom att förhindra att byggnadsskador uppstår. För en enskild huskoll som görs i Sverige blir den genomsnittliga klimatbesparingen samma som 40 undvikna femkilometers-körningar med bensinbil, så sammantaget blir det en hel del, säger Rasmus Andersson, projektledare för studien och miljöingenjör vid IVL.

Svensk Försäkring: Uppsala kommun bäst på klimatanpassning

Posted on juni 18, 2019 by - Allmänt

Uppsala kommun är bäst i Sverige på klimatanpassning. Det visar 2019 års kartläggning av kommunernas klimatanpassningsarbete, utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Näst efter Uppsala i rankningen följer Sundsvall och Kristianstad på delad andraplats.

Det är fjärde gången som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring genomför en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning.

Enkäten har skickats ut till samtliga Sveriges kommuner och besvarats av 208 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool. Resultaten har också legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete.

Kartläggningen visar samtidigt att många kommuner fortfarande inte har påbörjat något arbete för att analysera klimatrelaterade risker.

– Andelen kommuner som har tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning har ökat från 10 till 17 procent sedan vår senaste undersökning. Det är bra att det ökar men det är fortfarande alldeles för få kommuner som har kommit tillräckligt långt med detta arbete, säger Hanna Matschke Ekholm på IVL Svenska Miljöinstitutet i en presskommentar.

En övergripande jämförelse med tidigare år visar att både svarsfrekvensen och kommunernas genomsnittspoäng har ökat. Fler kommuner anger att de har fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning.

– Samtidigt är det bara sex av tio kommuner som har analyserat hur tidigare extrema väderhändelser har påverkat kommunen. Det är anmärkningsvärt lågt med tanke på alla väderhändelser under senare år, till exempel skogsbränder, skyfall, översvämningar och förra årets värmebölja, säger Hanna Matschke Ekholm.

Hälften av kommunerna har kartlagt olika klimatanpassningsåtgärder och knappt fyra av tio kommuner svarar att de har tagit fram, eller håller på att ta fram, en handlingsplan för genomföran­det av anpassningsåtgärder.

Mindre städer och kommuner på landsbygden har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som större kommuner. Många kommuner uttrycker behov av mer kunskapsstöd, ökade resurser och goda exempel.

Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir beror på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhället till dessa förändringar.

– Redan idag inträffar många klimatrelaterade skador och de riskerar att öka både i antal och i omfattning. Kommunerna spelar en nyckelroll i anpassningsarbetet. Undersökningen visar tydligt att alla kommuner behöver kartlägga och genom­föra klimatanpassningsåtgärder för att minska sin sårbarhet, säger Anna Rudérus på Svensk Försäkring.

Svensk Försäkring och IVL ska kartlägga kommunernas klimatarbete

Posted on januari 23, 2019 by - Sak

Svensk Försäkring meddelar i dag att man för fjärde gången genomför en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning. Kartläggningen sker i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet.

Undersökningen riktar sig till alla Sveriges kommuner och syftar till att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt arbete med klimatanpassning. Resultaten ska ligga till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete. Det kommer också att vara en uppföljning av resultaten från tidigare år.

– Genom att sprida goda exempel och lyfta fram ett användbart verktyg hoppas vi också att undersökningen kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta mer systematiskt med klimatanpassning, säger Hanna Matschke Ekholm, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet som genomför undersökningen, i en presskommentar.

Enkäten kommer att skickas ut den 28 januari. Resultaten och rankningen kommer senare i år att offentliggöras och presenteras i en rapport.

Näre motsvarande kartläggningar har gjorts tidigare, har det visat sig att många kommuner inte har undersökt klimatrelaterade risker. Den senaste undersökningen, som genomfördes 2017, visade dock på en svagt positiv trend gällande kommunernas klimatanpassningsarbete.

– Vi hoppas att många kommuner deltar även i årets undersökning. Det är ett viktigt bidrag till ökad kunskap om kommunernas arbete med klimatanpassning, säger Anna Rudérus på Svensk Försäkring.

Svensk Försäkring: Uppsala bäst i landet på klimatanpassning

Posted on juni 8, 2017 by - Sak

Uppsala är bäst! I varje fall när det gäller klimatanpassning, enligt Svensk Försäkrings nya rankning av Sveriges kommuner. 

Efter Uppsala följer Lomma och Stockholm på en delad andraplats, i kartläggningen från IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring.

Många kommuner har fortfarande inte undersökt sina klimatrelaterade risker.

– Kommunerna behöver bli bättre på att analysera hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar och vidta åtgärder för att minska sin sårbarhet. Till exempel måste beredskapen öka för perioder av extremt torrt väder och låga grundvattennivåer som vi ser i år, säger Philip Thörn på IVL Svenska Miljöinstitutet, i en presskommentar.

Kartläggningen genomförs för tredje året i rad, och visar en positiv trend gällande kommunernas klimatanpassningsarbete. 91 procent av kommunerna svarar i år att de arbetar med klimatanpassning, vilket är en ökning med 10 procentenheter från 2016.

Samtidigt har tre av tio kommuner inte analyserat hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar. Endast två av tio kommuner uppger att de följer upp och utvärderar sitt klimatanpassningsarbete. 139 av 202 (7 av 10) svarande kommuner når inte upp till hälften av poängen i rankningen.

– Det är glädjande att kommunerna fokuserar mer på klimatanpassning men flera utmaningar kvarstår. De klimatrelaterade skadorna är redan idag omfattande. De drabbar enskilda fastighetsägare och samhället i stort. Det återstår mycket att göra för att anpassa Sverige till ett förändrat klimat, säger Anna Rudérus på Svensk Försäkring.

Kartläggningen bygger på en enkät från IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring, som besvarades av 202 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.

Svensk Försäkring hyllar utredning om kommuners klimatanpassning

Posted on maj 29, 2017 by - Sak

Klimatanpassningsutredningen, som presenterades under måndagen, är ett steg i rätt riktning. Det menar Svensk Försäkring i sin kommentar till betänkandet. Enligt utredningens betänkande ska alla kommuner inventera risker och upprätta en klimatanpassningsplan.

Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet skriver i en gemensam kommentar att man välkomnar förslaget om att alla kommuner ska kartlägga sina risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Därefter ska varje kommun ta fram en plan med förslag på klimatanpassningsåtgärder för att minska sin sårbarhet.

– Detta är mycket glädjande. Vi har i våra årliga undersökningar av hur kommunerna arbetar med klimatanpassning noterat att många kommuner inte har undersökt sina klimatrelaterade risker, trots att i princip alla kommuner anger att de tror att de kommer att påverkas av klimatförändringar och extrema väderhändelser, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Utredningen föreslår att Boverket får ett övergripande ansvar för klimatanpassningsfrågorna, inklusive att ta fram riktlinjer för byggande och anpassning. Det är positivt att en myndighet får det övergripande ansvaret. I Boverkets uppdrag bör det dock ingå att göra regionala anpassningar av riktlinjerna.

Svensk Försäkring presenterar Årets Klimatkommun i juni

Posted on april 26, 2017 by - Sak

Den 8 juni kommer Svensk Försäkring tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet att presentera sin årliga undersökning av hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Bland annat utses Sveriges bästa kommun på klimatområdet.

Klimatrankningen av Sveriges kommuner sker i samband med ett seminarium, riktat i första hand till kommunala beslutsfattare och tjänstemän och andra personer som arbetar med klimatfrågor. 

Vid seminariet kommer bland annat meteorologen Martin Hedberg  att tala om klimatförändringar och förändrade vädermönster. Det kommer även att vara en diskussion om utredningsförslaget från Klimatanpassningsutredningen. 

Vem blir årets klimathjälte? Svensk Försäkring rankar kommunernas klimatanpassning

Posted on januari 30, 2017 by - Sak

Svensk Försäkring meddelar i dag att man för tredje året i rad genomför  en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners systematiska arbete med klimatanpassning. Undersökningen görs i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet.

Resultaten kommer att ligga till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete. 

– Undersökningen genomförs för att tydliggöra vilka utmaningar och behov som kommunerna står inför. Vår avsikt är även att lyfta fram goda exempel och följa upp hur kommunernas arbete utvecklas över tid, säger Philip Thörn, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Senare i vår kommer presenteras resultaten och rankningen i en rapport.

– Intresset för förra årets undersökning var mycket stort. Det är vår förhoppning att många kommuner vill delta i årets undersökning. Det är ett viktigt bidrag till ökad kunskap om kommunernas arbete med klimatanpassning, säger Anna Rudérus på Svensk Försäkring.