I betänkandet ”En gemensam angelägenhet” pekar Jämlikhetskommissionen bland annat ut dagens beskattning av pensioner som något som kan ge påtagliga snedvridningar. Schablonavkastningsskatten på pensionsmedel är i dag 15 procent, men i betänkandet rekommenderas att skattenivån höjs till 30 procent. Svensk Försäkring skriver nu i ett kritiskt remissyttrande att rekommendationen kan leda till osäkerhet om kommande regleringar — vilket riskerar att påverka beslut om investeringar och sparande.
Överlag menar Svensk Försäkring i sitt remissyttrande att Jämlikhetskommissionens rekommendationer och bedömningar saknar bakgrundsbeskrivningar och konsekvensanalyser.
– Vi ser en farhåga i att Jämlikhetskommissionens rekommendationer och bedömningar kan leda till en osäkerhet om kommande regleringar bland företagare, investerare och enskilda. Det riskerar att påverka deras beslut om investeringar, kapitalplaceringar, köp av bostäder m.m., vilket i förlängningen har betydelse för tillväxten i Sverige, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar till remissyttrandet från Svensk Försäkring.
Svensk Försäkring har bland annat invändningar när det gäller kommissionens rekommendation om att skattesatsen för alla kapitalinkomster ska vara enhetlig, det vill säga 30 procent. Detta för att undvika vad kommissionen anser är ”påtagliga snedvridningar”. En av de skatter som Jämlikhetskommissionen pekar ut är avkastningsskatten på pensionssparande där schablonavkastningsskatten i dag är 15 procent.
– Från försäkringsbranschens sida är vi mycket oroade över att enskilda människors pensionssparande för en trygg ålderdom blir en del i ett politiskt spel. Vid genomförandet av skattereformen 1990/91 konstaterades att det var ”strikt angeläget” att skattesatsen på tjänstepensionssparande och privat pensionssparande skulle vara lägre än 30 procent i sparstimulerande syfte. Behovet av sparande till sin pension är minst lika stort i dag.
Ytterligare en invändning från Svensk Försäkring gäller Jämlikhetskommissionens resonemang om sjukvårdsförsäkringar och vad de innebär för jämlikheten i vården.
Jämlikhetskommissionen drar bland annat slutsatsen att förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar inte leder till kortare köer för dem som inte har försäkring, baserat på en OECD-studie från 2004 — där Sverige inte ingick. Svensk Försäkring pekar i sitt yttrande på att nationella sjukvårdssystem skiljer sig åt i allt från finansiering till utförande och vem som är huvudman, vilket försvårar alla typer av jämförelser länder emellan.
– Från Svensk Försäkrings sida kan vi konstatera att premierna till privat sjukvårdsförsäkring uppgår till omkring 3,5 miljarder kronor årligen. De bekostar all den vård som utförs inom ramen för försäkringen. Utan sjukvårdsförsäkringen skulle denna vård istället behöva utföras med skattemedel inom den offentligt finansierade vården. Vi anser därför att det är fullt rimligt att anta att köerna till den offentligt finansierade vården hade varit längre om inte sjukvårdsförsäkringen hade funnits, säger Eva Erlandsson i sin kommentar.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av remissyttrandet från Svensk Försäkring.