Finansinspektionen har presenterat en undersökning om att lojala försäkringstagare får betala högre premier för hemförsäkringar, villahemförsäkringar och personbilsförsäkring.
Slutsatsen är att lojala kunder, sådana som varit kunder en längre tid, betalar högre premier för hemförsäkring och villahemförsäkring än dem som varit kunder en kortare tid. Enligt FI finns det inga skillnader på den punkten mellan ömsesidiga bolag och börsnoterade bolag. Detta fenomen tycks dock inte gälla personbilsförsäkring.
FI anser att denna typ av premiesättning, som inte motiveras av kundernas risk för skador, inte bör förekomma. Lojala försäkringstagare ska inte drabbas av omotiverade premiehöjningar, menar FI.
Finansinspektionen säger sig nu vilja inleda en dialog med branschen för att få till stånd en ändring när det gäller prissättningen. Om dessa diskussioner inte leder till något resultat kommer FI att ”överväga andra åtgärder”, heter det i informationen från tillsynsmyndigheten. FI markerar också att man ska följa hur frågan om prisdiskriminering hanteras av andra EU-länder och av Eiopa.
Inledning
En bakgrund till FI:s analys är att tillsynsmyndigheterna i både Storbritannien och Irland har konstaterat att försäkringsbolag höjer premierna vid förnyelse av hem-, villa- och personbilsförsäkringar mer för försäkringstagare som kan förväntas behålla sin försäkring hos bolaget under en längre tid än för andra försäkringstagare, något som kallas för ”price walking”. Av rapporten från tillsynsmyndigheten i Irland framgick att premien för den som varit kund en längre tid var omkring 15 procent högre för personbilsförsäkring och cirka 30 procent för hemförsäkring.
I både Storbritannien och Irland har man infört nya regler för att förhindra en sådan orättvis prissättning.
I Storbritannien infördes regler om att premien vid förnyelse av ett försäkringsavtal inte får bestämmas till ett högre belopp än premien för en ny kund som tillhör samma riskgrupp som tecknar försäkringen genom samma distributionskanal.
I Irland infördes en bestämmelse om att premien för en försäkringstagare som förnyar sin försäkring inte får vara högre än den premie som en försäkringstagare i samma riskgrupp får första gången den förnyar sin försäkring. Till skillnad från i Storbritannien är dock ingångsrabatter fortsatt tillåtna i Irland.
FI:s analys lades fram i en rapport den 1 juli.
I analysen har FI jämfört hur premien under ett par år förändrats i olika grupper, beroende på försäkringstagarens ålder och på hur länge hen haft försäkringen. FI:s analys omfattar de mest förekommande försäkringarna i Sverige för hem, villa och personbil. Undersökningsmaterialet omfattar enligt FI mer än hälften av denna typ av försäkringar som finns på marknaden i dag.
Metodiken
För att få klart för sig om det finns ”price walking” i Sverige har FI använt sig av följande metod:
- FI begär fram information. FI har begärt in uppgifter om antal försäkringar och premien för dem vid utgången av år 2019, 2020 och 2021. Uppgifterna är fördelade i intervall och grupper efter försäkringstagarnas ålder och efter den tid som de varit försäkrade i företaget för respektive försäkringsprodukt.
- Sortering av försäkringstagare efter ålder. Försäkringstagarna har delats in i olika åldersgrupper om vardera tio år, förutom den yngsta gruppen som slutar med 30 år och den äldsta gruppen som börjar med 91 år. Dessa åldersgrupper har sedan delats in i olika delgrupper utifrån hur lång tid de varit försäkrade i respektive företag, så kallade durationsgrupper.
- Beräkning av snittpremien. Härefter har medelpremien tagits fram för varje åldersgrupp och den tid de varit försäkrade i företaget. Resultatet visar medelpremien vid utgången av de tre jämförda åren. Därefter har förändringen av medelpremien under 2020 och 2021 beräknats.
- Har vissa grupper fått premien höjd mer än andra? För var och en av produkterna har förändringen av medelpremien för de olika ålders- och durationsgrupperna jämförts med medelpremieförändringen för samtliga försäkringstagare. Utifrån dessa uppgifter har FI för de undersökta försäkringsprodukterna kunnat utläsa om vissa grupper av försäkringstagare har fått en större eller mindre premieökning än alla försäkringstagare sammantaget.
- Rabatterna för nya kunder. FI har även undersökt om nya kunder får rabatt i förhållande till befintliga kunder.
FI:s slutsatser
FI kommer i in analys fram till att försäkringstagare med lång försäkringstid får större premiehöjningar än andra försäkringstagare. Ofta handlar det om äldre personer.
Den totala förändringen av medelpremien mellan den 31 december 2019 och den 31 december 2021 var för hemförsäkring 0,0 procent, för villaförsäkring en ökning med 3,0 procent och för personbilsförsäkring en ökning med 6,5 procent.
FI:s granskning visar att den genomsnittliga premien för hemförsäkringar har ökat betydligt mer för kunder som varit försäkrade en längre tid än den gjort i genomsnitt för försäkringstagare med sådana försäkringar. Det motsatta förhållandet gäller för kunder som varit försäkrade en kort tid. Tydligast är detta fenomen när det gäller kunder som haft sin försäkring väldigt länge, men redan från cirka tio års försäkringstid syns skillnader. Kunder som haft hemförsäkring i minst 23 år sammantaget under åren 2020 och 2021 har fått premien höjd 6–10 procent mer än genomsnittskunden. De som haft sin hemförsäkring i tre–sju år har fått cirka 1–6 procent lägre höjning, det vill säga i praktiken en premiesänkning. Enligt FI innebär det att en lojal hemförsäkringskund får betala i genomsnitt några hundralappar per år i högre premie än kunder som inte har varit lika trogna.
Även för villaförsäkring visar resultaten att den genomsnittliga premien för villaförsäkringar ökat mer för de kunder som har varit försäkrade en längre tid än den gjort i genomsnitt för samtliga försäkringstagare. Slutsatsen är att kunder som har haft villaförsäkring i minst 23 år sammantaget under de båda åren 2020 och 2021 har fått premien höjd 3–4 procent mer än genomsnittskundens 3 procent i höjning, det vill säga den lojala kunden har fått mer än dubbelt så stor höjning som genomsnittskunden. De nyaste kunderna (duration 0–1 år) har fått ungefär 2–6 procent lägre höjning än genomsnittskunden. En trogen villaförsäkringskund betalar därmed mellan 500 och 1 000 kronor i högre premie än nyare kunder.
För personbilsförsäkring har FI dock inte kunnat utläsa något samband mellan hur länge en försäkringstagare har varit kund och hur mycket premien höjs vid förnyelse av försäkringsavtalet.
Till skillnad från i Storbritannien och Irland tycks dock fenomenet ”price walking” i Sverige inte alls gälla personbilsförsäkring.
— Jag tror att de flesta kunder tror att det lönar sig att vara en trogen kund. Våra analyser visar att det tyvärr är tvärtom, sade Åsa Larson, verksamhetsområdeschef för försäkring på Finansinspektionen, i en kommentar när undersökningen presenterades.
FI har även undersökt fenomenet med ingångsrabatter, det vill säga att bolagen använder rabatter för att locka in nya kunder. Det visar sig att medelpremien är lägre för kunder under det första året som försäkrade än under de följande tre åren. FI:s slutsats är att nya kunder får en initial rabatt på försäkringen på oftast mellan fem och tio procent.
Grunden för FI:s ställningstagande
Det finns i dag inte några uttryckliga bestämmelser om vad ett försäkringsföretag ska beakta när det bestämmer hur hög premie en försäkringstagare ska betala för sin försäkring.
Utgångspunkten är dock, enligt FI, att premierna för en skadeförsäkring huvudsakligen ska beräknas utifrån risken för försäkringsfall. Om försäkringsföretag beaktar andra faktorer än själva risken för skada, till exempel hur sannolikt det är att försäkringstagaren kommer att förnya sin försäkring, kan premiesättningen däremot, enligt FI, vara orättvis. Lojala försäkringstagare ska inte drabbas av omotiverade premiehöjningar, menar FI.
Vad grundar då FI detta ställningstagande på?
FI hänvisar bland annat till lagen om försäkringsdistribution som stadgar att en försäkringsdistributör bland annat med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen och handla hederligt, rättvist och professionellt.
— Det kan därför diskuteras om ett förfarande, där lojala försäkringstagare inom samma riskgrupp får högre premiehöjningar kan stå i strid med kravet på att kunder ska behandlas rättvist, heter det i FI:s rapport.
FI pekar även på att en prissättning där lojala kunder får betala högre premier i förhållande till den risk de utgör ytterst innebär en risk för minskat förtroende för försäkringsbranschen, vilket kan leda till att en del kunder kan komma att avstå från att teckna de försäkringar de behöver.
De initiala rabatterna ser FI visserligen inte som ett problem i sig, det är inte orättvist om alla får del av denna typ av rabatter. Dock menar FI att det är ett problem om rabatterna de finansieras genom omotiverade och orättvisa premiehöjningar för de lojala försäkringstagarna. FI framhåller också att det finns skäl att vara tydlig när det gäller att rabatten kan komma att försvinna senare. FI anser också att att det är ett bekymmer om de initiala rabatterna kan leda till att försäkringstagarna vid valet av försäkring fokuserar mer på premiernas storlek än på om försäkringsskyddet verkligen täcker deras behov. Detta innebär, enligt FI, att försäkringstagare kan ha svårt att fatta välgrundade beslut vid valet av försäkring.
Så här formuleras det i analysen:
— Att försäkringsföretagen ger nya försäkringstagare en initial rabatt kan i sig inte anses innebära en orättvis behandling av de befintliga försäkringstagarna under förutsättning att alla nya kunder behandlas lika. Även de lojala kunderna kan ha fått motsvarande rabatt när de tecknade sin försäkring. FI ser dock ett problem med att ingångsrabatter finansieras genom omotiverade och orättvisa premiehöjningar för lojala försäkringstagare. Vi anser också att en kund måste få tydlig information om att det är fråga om en initial rabatt som kommer att tas bort.
FI menar också att ingångsrabatterna i sig kan medföra att konsumenter byter försäkringsföretag oftare än vad som annars varit nödvändigt. Det riskerar i sin tur att leda till högre anskaffningskostnader för försäkringsföretagen vilket i slutändan belastar försäkringstagarna, resonerar FI.
FI konstaterar att det av analysen inte framkommer några väsentliga skillnader mellan hur försäkringsföretagen prissätter försäkringarna beroende på om företagen är vinstutdelande försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkringsbolag som inte får dela ut vinst.
FI:s nästa steg
Trots att det alltså inte finns några uttryckliga regler mot ”price walking” i Sverige markerar Finansinspektionen nu att man nu kommer att diskutera premiesättningen med branschen för att få till stånd en ändring. Om detta inte skulle ske avser FI att överväga andra åtgärder, heter det i informationen från tillsynsmyndigheten. Av informationen från FI framgår inte vilka åtgärder det i så fall skulle kunna bli fråga om.
Enligt FI kommer man även att följa hur frågorna om prisdiskriminering hanteras av andra medlemsländer inom EU och den europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopa.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av FI:s rapport.
