
För femte året i rad sjönk under förra året den genomsnittliga årliga avgiften på den svenska fondmarknaden. Det framgår av AMF:s avgiftsrapport som publicerades i dag på morgonen. Nedgången var från i genomsnitt 1,37 procent 2020 till 1,35 procent 2021 – vilket är den lägsta nivån sedan AMF började ge ut in avgiftsrapporten för 15 år sedan.
Snittavgiften i kategorin aktiefonder sjönk under 2021 till 1,51 (1,52) procent och i kategorin räntefonder till 0,94 (0,96) procent. Även bland blandfonder sjönk avgifterna och den genomsnittliga avgiften uppgick under 2021 till 1,27 (1,29) procent.
Dock ökade för andra året i rad den genomsnittliga avgiften för alternativa investeringar. Den genomsnittliga avgiften ligger nu på 1,6 (1,56) procent.
— Det är givetvis positivt att fondavgifterna fortsätter att sjunka. Det tillsammans med att de viktade avgifterna är lägre än den genomsnittliga avgiften tyder på att fondkonsumenterna generellt fattar medvetna val när de väljer fonder. Sedan 2011 har den genomsnittliga avgiften för samtliga fondkategorier sjunkit från 1,66 procent till 1,35 procent. Det kan inte nog betonas hur stor skillnad det kan innebära för ett långsiktigt sparande som det till pensionen om man väljer prisvärda fonder med låg avgift, kommenterar Per Wiklund, stabschef och vice VD på AMF Fonder, i en kommentar.
Nettosparandet under 2021 uppgick till drygt 191 miljarder kronor. Det stora nettosparandet tillsammans med en god marknadsutveckling innebar att fondförmögenheten under året ökade med hela 1 357 miljarder kronor till totalt 6 812 miljarder kronor.
— Utvecklingen under 2021 var mycket stark på världens börser, Stockholmsbörsen steg med 39 procent under året, och Nasdaq och S&P 500 gick upp med 22 respektive 29 procent. Det här står som bekant i stark kontrast mot utvecklingen under första halvan av 2022, där komponentbrist, höjda realräntor och Rysslands invasion av Ukraina lett till kraftiga börsfall, säger Per Wiklund.
Av AMF:s rapport framgår också igenom vilka sparformer som är vanligast. De senaste åren har spararna valt ISK som sparform framför direktsparande, en trend som fortsatte under 2021.
— Investeringssparkontot har gått starkt sedan det kom, på bekostnad av direktsparandet. Om nuvarande statslåneränta höjs eller står sig till i november när nästa års ISK-skatt ska spikas kan vi se en skattehöjning på ISK-sparande. Det tillsammans med att spararna eventuellt rör sig mot mer defensiva placeringar i till exempel räntor som oftare handlas i direktsparande kan göra att trenden förändras, säger Per Wiklund.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.