”Utredningen har identifierat brister i efterlevnad, kontroll och uppföljning av fastställda processer, regler och rutiner”, konstaterade Haverikommissionens utredningsordförande Kristina Börjevik Kovaniemi på Försäkringsbolagsdagen, arrangerad av Brandskyddsföreningen. Hennes anförande var ett av flera inslag under dagen som fokuserade på Oceana-branden.
Den 9 april genomförde Brandskyddsföreningen heldagsseminariet Försäkringsbolagsdagen.
Cirka 150 deltagare hade lockats till eventet, som i år genomfördes för första gången sedan 2021. Moderatorer för dagen var Jesper Boqvist och Lina Hast.
En stor del av dagen upptogs av presentationer som fördjupade bilden av vad som skedde vid storbranden i vattenlandet Oceana vid Liseberg.
Bland annat presenterade utredningsordförande Kristina Börjevik Kovaniemi Statens haverikommissions utredning av orsaken till branden. Insatsledare Stefan Karlsson, då vid Räddningstjänsten för Storgöteborg, beskrev de dramatiska skeendena i samband med branden. Restvärdesledare Jon Pile berättade om hur restvärdesräddningen bidrog till att minska skadekostnaderna. Företrädare för Arbetsmiljöverket — enhetscheferna Kim Reenaas och sakkunniga Hans Österlind och Ola Hansson — beskrev regelverket för arbetsmiljöfrågor kopplat till brandsäkerhet. Brandsäkerhetsexperterna Tobias Thrysén och Lars Brodin vid Brandskyddsföreningen resonerade om hur liknande händelser kan undvikas i framtiden. Thomas Sjöstrand, VD för Lisebergs jubileumsprojekt, berättade om tankarna bakom Oceana-projektet och lärdomarna av branden.
Stefan Karlsson, som vid Oceana-branden gjorde sitt sista uppdrag som räddningsledare före pensioneringen, beskrev bland annat sina känslor i anslutning till branden så här.
— När jag fick frågan från pressen om vad jag tänkte svarade jag att tankarna omedelbart gick igång på hur vi skulle organisera räddningsinsatsen. I själva verket tänkte jag – ”hur i all världen ska detta sluta?”. Men det kunde jag inte riktigt säga till pressen då.
Kristina Börjevik Kovaniemi beskrev i sitt anförande en lång rad brister vid Oceana-bygget som bidrog till den katastrofala branden. Det var brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, vilket medförde att svetsarbetet med omledningsrören urtfördes utan tillräckliga förutsättningar. Det fanns brister i kunskaper om riskerna med arbetet, utförandet och planeringen, och utredningen menade sig också ha identifierat tecken på en bristande säkerhetskultur. Brandriskerna förknippade med arbetet identifierades och hanterades därför inte.
— Utredningen har identifierat brister i efterlevnad, kontroll och uppföljning av fastställda processer, regler och rutiner, konstaterade Kristina Börjevik Kovaniemi i sitt anförande.
Thomas Sjöstrand nämnde i sin presentation att en dialog nu förs med försäkringsbolagen och att man på Göteborgs stad hoppas att under maj månad få besked om hur Trygg-Hansa ställer sig i ersättningsfrågan. Han berättade också bland annat att en eventuell rättstvist kan komma därefter ifall parterna inte blir överens om skadeersättningen.
En inte alltför djärv gissning är att Haverikommissionens kritiska slutsatser om bristerna på arbetsplatsen kan spela in när det gäller bedömningen av ansvarsfrågan kring branden, och därmed även få betydelse för eventuella rättstvister.
Även om Lisebergsbranden nu upptog en stor del av dagen, var det inte det enda som diskuterades.
Ett annat inslag på dagen var en beskrivning av hanteringen efter en explosion på Luntgatan i Norrköping år 2023 — som först befarades vara ett sprängattentat men som sedan visade sig orsakad av överhettning vid laddning av ett elsparkcykelbatteri.
Ytterligare en beskrivning av omständigheterna kring en brand gällde ett trähus i Luleå 2022 där bland annat restvärdesledare Arto Koivumaa berättade om hur branden, på grund av vattenskador, ledde till att hela byggnaden tvingades evakueras för att så småningom kunna göras beboelig igen.
