Skandia varnar för att regionernas och kommunernas samlade pensionsskulder innebär en växande finansiell utmaning som riskerar att belasta framtida generationer. Enligt en ny rapport från Skandia ökade pensionsskulden i regioner och kommuner med 60 miljarder kronor under förra året och uppgår nu till drygt 600 miljarder kronor.
På tisdagen presenterade Skandia en rapport om utvecklingen av pensionsskulden för kommuner och regioner i Sverige, ”Pensionsskulden i Sveriges kommuner och regioner 2024”.
Pensionsskulden är den skuld som kommuner och regioner har till sina nuvarande och tidigare anställda, i form av intjänade tjänstepensioner, det vill säga pengar som de anställda har rätt att få ut i framtiden. En stor del av skulden ligger utanför balansräkningarna vilket gör att den är mindre synlig i den kommunala redovisningen.
Skandia har följt pensionsskuldernas utveckling i drygt tio år. Syftet med rapporten är enligt Skandia att sätta pensionsskulden i sitt sammanhang samt öka kunskapen och förståelsen för pensionsskuldens påverkan.
I rapporten lyfter Skandia fram att kommuner och regioner som redan har det svårt att få en ekonomi i balans kan få det än svårare imorgon, ifall man inte har en finansiell plan för hur pensionsskulderna ska finansieras.
”Likväl som att kommuner och regioner har en plan för att betala på sina banklån, lika väl borde de ha en tydlig plan för finansiering av framtida pensionsutbetalningar”, heter det bland annat i rapporten.
— Tittar man på totalsummorna så handlar det om väldigt stora belopp som riskerar att vältras över på kommande generationer. Vissa kommuner och regioner har en plan för hur dessa skulder ska hanteras, men tyvärr är det alltför få som har en färdig lösning. Utan en tydlig finansiell plan riskerar de växande pensionsskulderna att bli en gökunge som tränger ut andra välfärdssatsningar som vård, skola och omsorg. Därför är det så viktigt att synliggöra hur verkligheten ser ut, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär vid Skandia, i en kommentar.
Samtidigt som pensionsskulderna ökar, så minskar befolkningen i hälften av Sveriges kommuner. Det innebär att färre invånare i arbetsför ålder ska vara med och betala på den växande skulden.
— Det finns flera olika sätt att tackla befolkningsminskning och växande skulder. Kommunerna kan exempelvis avsätta pengar till en pensionsfond eller använda sig av pensionslösningar som finns på marknaden. Utan en tydlig plan för finansieringen av pensionsskulden kan kommuner tvingas till skattehöjningar eller smärtsamma investeringsprioriteringar, säger Greger Gustafson.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.