Enligt en ny rapport från Skandia är den sammanlagda pensionsskulden hos Sveriges kommuner och regioner nu uppe i 486 miljarder kronor, enligt årsboksluten för 2020, vilket innebär att den samlade pensionsskulden har ökat med 4 miljarder kronor under det senaste året.
Enligt Skandia har kommunernas pensionsskulder minskat under det senaste året, samtidigt som regionernas skulder har fortsatt att öka.
Många kommuner och regioner kunde under förra året uppvisa ett gott ekonomiskt resultat bland annat på grund av pandemin som ledde till ökade statsbidrag och att viss sjukvård sköts på framtiden.
– Risken är att när pandemin är över och de riktade statsbidragen sänks, kommer många kommuner och regioner att visa röda siffror igen samtidigt som både nya pensionsrätter och pensionsutbetalningar fortsätter öka, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär på Skandia, i en kommentar.
Den största utmaningen långsiktigt för kommunerna och regionerna är sannolikt befolkningsunderlaget. Sedan år 1980 har nästan varannan kommun minskat i befolkning, vilket innebär att det är färre som kan vara med och betala på kostnaderna och skulderna. Eftersom pensionsskulderna betalas med skattemedel kan det därför finnas risk för framtida skattehöjningar. Samtidigt är spridningen stor när det gäller storleken på pensionsskulden per invånare, vilket troligen beror på att kommunerna och regionerna har hanterat frågan olika.
– Totalt hade Sveriges kommuner nästan 225 miljarder i pensionsskulder medan regionernas skulder uppgick till 261 miljarder, men redan till kommande årsskifte vet vi att pensionsskulderna kommer att öka med över 20 miljarder, då pensionsskulderna blir omräknade eftersom vi lever allt längre, fortsätter Greger Gustafson.
Senare i september väntas utredningen ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” läggas fram. Där ingår bland annat en analys om effekterna av en ändrad pensionsskuldsredovisning, ifall den nuvarande blandmodellen skulle ersättas av en fullfonderingsmodell. Med en fullfonderingsmodell flyttas över 300 miljarder kronor flyttas från ansvarsförbindelsen till balansräkningen, och kommunernas ”dolda skulder” blir på så sätt mer synliga. En sådan förändring skulle enligt Skandia påverka kommunernas och regionernas soliditet kraftigt negativt.
– Skulle redovisningsförändringen bli verklighet får det stor negativ påverkan för kommunernas och regionernas ekonomi. Då blir det än viktigare att få koll på skulderna och strukturera upp ekonomiska planer för hur dessa ska hanteras. I alltför många kommuner och regioner saknas det fortfarande finansiella planer på hur pensionsskulderna ska finansieras för kommande generation, säger Greger Gustafson i sin kommentar.
Här är kommunerna och regionerna med högst och lägst pensionsskuld per invånare
Regionerna med högst pensionsskuld/invånare |
Region Gotland* |
55 504 |
Region Västerbotten |
36 692 |
Region Örebro län |
31 635 |
Region Norrbotten |
30 772 |
Region Uppsala |
30 433 |
*Gotland är både en kommun och region
Regionerna med lägst pensionsskuld/invånare |
Region Stockholm |
19 417 |
Region Halland |
19 477 |
Region Sörmland |
23 323 |
Region Skåne |
24 435 |
Region Kronoberg |
25 032 |
Kommunerna med högst pensionsskuld/invånare |
Strömsund |
37 938 |
Sorsele |
36 988 |
Malå |
36 453 |
Bräcke |
36 315 |
Arjeplog |
36 187 |
Kommunerna med lägst pensionsskuld/invånare |
Sjöbo |
457 |
Höör |
3 423 |
Kävlinge |
3 989 |
Åstorp |
4 488 |
Bjuv |
7 338 |
Tabellerna ovan har tagits fram av Skandia och visar i kronor de kommuner och regioner som har högst respektive lägst pensionsskuld per invånare, med utgångspunkt från boksluten för år 2020.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Skandias hela rapport.