Etikett: Kommunala pensioner

Regeringen förtydligar lag om pensioner i kommunala bolag

Regeringen har lagt fram ett lagförslag som innebär att de kommunala koncernföretagens pensionsförmåner i de sammanställda räkenskaperna inte ska redovisas enligt de bestämmelser som gäller för kommuner och landsting.

Bakgrunden till lagförslaget är att landstingens och kommunernas pensioner i dag redovisas enligt blandmodellen – till skillnad från vad som gäller i kommunala bolag. Blandmodellen innebär att endast pensionsförpliktelser intjänade efter 1998 ska redovisas i balansräkningen. Äldre pensionsförpliktelser redovisas i stället som en ansvarsförbindelse. I kommunala koncernföretag däremot redovisas pensionsförpliktelser enligt fullfonderingsmodellen, så att hela pensionsåtagandet redovisas i balansräkningen, oavsett när förmånerna har intjänats.

När regeringen förra året ett förslag om en lag om sammanställda kommunala räkenskaper – det vill säga en summering av kommunens och de kommunala bolagens räkenskaper – råkade en formulering i lagen bli felaktig. Därigenom verkade det som om principerna för redovisningen av pensionsåtaganden i kommunala bolag skulle ändras. Med den nya propositionen vill regeringen förtydliga att de kommunala koncernföretagens pensionsförmåner i de sammanställda räkenskaperna inte ska redovisas enligt de bestämmelser som gäller för kommuner och landsting.

– Det har alltså varit lagstiftarens avsikt att behålla den nuvarande ordningen, även om det inte kommit till uttryck i lagtexten. Om inte detta ändras kommer det innebära ett stort merarbete, dels för kommuner och landsting att kräva in uppgifterna, dels för företagen att ta fram uppgifterna. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att lagen om kommunal bokföring och redovisning ska ändras på så vis att de kommunala koncernföretagens pensionsförmåner i de sammanställda räkenskaperna inte ska redovisas enligt de bestämmelser som gäller för kommuner och landsting, heter det i propositionen.

I samma proposition som lagförslaget om de kommunala pensionerna, föreslås också en ny bestämmelse i försäkringsrörelselagen för att fullt ut anpassa svensk lagstiftning till Solvens II-regelverket. Den nya bestämmelsen innehåller en begränsning när det gäller försäkringsföretags användning av en volatilitetsjustering vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar. Bestämmelsen innebär att om  Europeiska kommissionen har antagit en genomförandeakt som gäller Solvens II, kan företag endast använda de tekniska uppgifter som anges i den denna.

Dessutom innehåller propositionen kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering, som innebär att Finansinspektionen är behörig myndighet när det gäller värdepapperiseringar och att inspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar.

Här kan du ta del av hela propositionen. 

Skandia: Pensionsskulden gör kommuner konkursmässiga

Nära 20 procent av landets kommuner skulle klassas som konkursmässiga, om kommunernas pensionsskuld räknas med i balansräkningen. Det konstaterar Skandia i en färsk rapport om kommunernas pensionsskulder.

Pensionsskulden varierar kraftigt mellan olika kommuner – från cirka 515 kronor per person i Sjöbo till 55 380 kronor per person i Gotland. Den totala kommunala pensionsskulden ligger på drygt 232 miljarder.

– Det är en ofantligt stor skuld som kommunerna är skyldiga de kommunalt anställda. Det finns stor risk att när väl skulden ska realiseras, dvs. kommunerna ska börja betala ut de livsvariga pensionerna, kommer en del kommuner tvingas höja skatten eller skära ned i välfärden. Det kommer bli påtagligt för många kommuner – främst de med ett vikande befolkningsunderlag, säger Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia, i en kommentar.

Särskilt problematisk är pensionsskulderna i kommuner med minskande befolkningsunderlag och med få personer i arbetsför ålder. Konsekvensen är ett ökat gap mellan skatteintäkter och kostnader i kommunens budget.

– Då finns det egentligen endast två utvägar för kommunerna. Antingen sälja av en del av sina tillgångar eller höja kommunalskatten – eller i värsta fall skära i välfärden. Men det finns hopp, just nu är vi i en tioårsperiod med goda förutsättningar för att amortera, eller hitta en försäkringslösning för sin skuld. Vi måste få upp frågan på agendan och tillsammans hitta lösningar innan det är för sent, säger Greger Gustavsson.

Om kommunerna ska kunna hålla den höga välfärdsnivå medborgarna förväntar sig är det hög tid att kommunerna börjar prioritera finansieringen av de kommande pensionsutbetalningarna, menar Skandia.

Här kan du läsa hela rapporten från Skandia.

Skandia: Pensionsskulden i kommunerna kan leda till höjd skatt

Den genomsnittliga pensionsskulden i kommunerna har sjunkit jämfört med föregående år. Men fortfarande är de kommunala pensionsskulderna allvarliga i många kommuner och riskerar att leda till skattehöjningar, skriver Skandia i årets pensionsskuldsrapport som presenterades i dag.

Enligt rapporten uppgår den totala skulden till 235 miljarder kronor. I genomsnitt har kommunerna en skuld som motsvarar 23 500 kronor per invånare.

Samtidigt är den en stor spridning på skulden, från cirka 600 kronor i Sjöbo till 40 700 kronor i Pajala.

Den största delen av pensionsskulden är åtagandet från förra seklet där kommunerna har lovat att betala livsvarig tjänstepension till anställda och tidigare anställda när de går i pension. 

– Även om skulden sjunker mycket långsamt är den enorma 235 miljarder. Summan motsvarar fler än 500 000 sjukskötersketjänster under ett år, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär på Skandia, i en kommentar.

Här kan du läsa hela rapporten från Skandia.