”En del svenska företag ligger långt fram när det gäller öppenhet och omställning. Övriga bolag gör klokt i att höja sin ambitionsnivå och lära sig av dem som är bäst i klassen.” Den kommentaren från Finansinspektionen håller advokaterna Kawin Mårtensson och Lina Sandmark vid Kompass Advokat med om i sin analys av Finansinspektionens Hållbarhetsrapport.
År 2021 är året då det införs en stor mängd nya EU-regler inom hållbarhetsområdet. Det som kan sägas ha startat med klimatmötet i Paris 2015 börjar få allt mer konkreta konsekvenser inom finansmarknaden. Sveriges riksdag beslutade också 2015 om att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Finansinspektionen (FI) har en viktig roll i denna utveckling. Numera har ”hållbar utveckling” adderats till FI:s tidigare huvuduppdrag avseende finansiell stabilitet och konsumentskydd. I enlighet med ett uppdrag från regeringen 2020 ska FI ”genomföra främjandeinsatser” för att aktörerna på den svenska finansmarknaden bland annat ska mäta och informera om klimatrelaterade risker och klimateffekter med avseende på investeringar och lån, och hur Parisavtalets 1,5-gradersmål efterlevs.
Som en del av FI:s arbete inom hållbarhet har myndigheten publicerat rapporten Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus (rapporten).
FI kommer med några tydliga uppmaningar i rapporten:
- Det måste bli enklare att förstå och jämföra information om ett företags klimatexponeringar och omställningsarbete.
- Fler företag bör redan nu rapportera enligt TFCD.
- Använd internpris på koldioxid, och redovisa informationen externt.
- Avstå från att finansiera verksamheter som är långsiktigt miljömässigt ohållbara.
- Avstå från att finansiera verksamheter som saknar en realistisk strategi för omställning.
- Tillsätt resurser för att värdera klimatrisker och förstå dess konsekvenser.
- Inkludera scenarioanalyser som beaktar klimatrelaterade risker i företagens riskhantering.
- Försäkringsföretag bör inkludera och hantera hållbarhetsrelaterade risker i företagens egna risk- och solvensbedömningar (ORSA).
- Integrera hållbarhet i styrningen av verksamheten generellt.
I rapporten uppger FI att försäkringsföretagen är relevanta eftersom de har stora tillgångar och ofta är långsiktiga ägare. Många av de analyser och slutsatser som FI gör i rapporten är också baserade på studier och enkätsvar som FI har gjort/mottagit i förhållande till försäkringsföretag. Även vissa andra verksamheter beskrivs som viktiga, till exempel bankernas kreditgivning.
FI tydliggör i rapporten att FI inte har mandat att höja eller sänka kapitalkraven för vissa typer av exponeringar för att främja en hållbar utveckling. Detta diskuterades bland annat i arbetet med de nya reglerna för tjänstepensionsföretag (IORP II). Däremot klargör FI att myndigheten ska ställa krav avseende hanteringen av risker, till exempel genom att företag behöver minska sin finansiering av verksamheter som inte är långsiktigt hållbara eller hålla mer kapital i förhållande till exempelvis klimatrisker. Det innebär att riskhanteringen på detta sätt kan få bäring på ett företags kapitalsituation.
När det gäller disclosureförordningen (SFDR), gäller redan stora delar av förordningen (sedan den 10 mars i år), medan detaljreglerna i de tekniska standarderna inte träder i kraft förrän i januari 2022. FI bekräftar i rapporten att de utkast som finns till de tekniska standarderna kan ”utgöra en viktig vägledning” i regelefterlevnaden.
Hittills har informationsgivning och redovisning av hållbarhetsrelaterad information (exempelvis i enlighet med TCFD:s rekommendationer) på många sätt kunnat hanteras relativt självständigt i förhållande till företagsstyrning och riskhantering generellt. Om man ser på kommande regler inom till exempel Solvens II ser vi dock att hållbarhet integreras i de allmänna reglerna om företagsstyrning och riskhantering. FI skriver i rapporten också att ”hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter skiljer sig i flera avseenden inte från andra typer av risker och möjligheter som kan kopplas till finansiella företags verksamheter” och att ”FI har i flera sammanhang också kommunicerat att frågorna bör vara en naturlig del av de finansiella företagens arbete”. Vidare skriver FI att företagen ska inkludera scenarioanalyser som beaktar klimatrelaterade risker i företagens riskhantering. Till exempel gäller att ”affärsmodeller som bygger på ett lågt pris på koldioxidutsläpp, för att de släpper ut stora mängder koldioxid eller är beroende av fossilintensiva insatsvaror, är sårbara för prishöjningar på koldioxid”.
FI tar i rapporten upp problemet avseende bristen på verktyg och data för att identifiera, mäta, bedöma och hantera klimatrisker. Av svaren på en enkät som skickades ut av FI hösten 2020 framgår att endast ett fåtal företag har processer på plats för hela kedjan av arbetet med att identifiera, mäta, bedöma och hantera klimatrisker. En viktig orsak till detta uppges vara brist på verktyg och data. Detta anser FI vara problematiskt, och ”FI förväntar sig att företagen sätter till resurser för att värdera riskerna och förstå konsekvenserna av dem. I det arbetet bör företagen utgå från befintliga verktyg för att bredda sin förståelse för riskernas omfattning, men även aktivt delta i utvecklingen av metoder och praxis på området”.
När det gäller FI:s tillsynsarbete lämnas tydliga besked i rapporten att hållbarhet ska bli en naturlig del av det löpande tillsynsarbetet. FI öppnar upp för att föra en dialog med både enskilda företag och branschföreträdare för att underlätta företagens regelefterlevnad.
Inom försäkringsområdet informerar FI att myndigheten under 2021 kommer att arbeta vidare med den risk- och effektklassificering som ligger till grund för arbetet med hållbarhetsrelaterade risker och dessas effekter. För detta kommer FI att fortsätta arbetet med det så kallade Pacta-verktyg som användes i en pilotstudie 2020. FI meddelar också att man följer hur försäkringsföretagen hanterar hållbarhetsrelaterade risker i företagens egna risk- och solvensbedömningar (ORSA).
För tjänstepensionsföretag kommer FI remittera föreskrifter som innebär lägre kapitalkrav för investeringar i infrastruktur om de uppfyller vissa hållbarhetskriterier, som en konsekvens av kommande lagändringar.
På bankområdet integrerar FI hållbarhetsperspektivet i granskningen av affärsmodellrisker och kreditrisker. Det handlar om att utveckla och anpassa metoderna att bedöma dessa riskslag så att hållbarhetsaspekter kan fångas av dem. FI meddelar i rapporten att planen är att i årets löpande riskbedömning av bankerna inkludera en bedömning av affärsmodellrisker och kreditrisker utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Avseende värdepappersområdet kommer FI under 2021 att lägga stort fokus på tillsyn på de nya EU-regelverken. Disclosureförordningen och taxonomiförordningen nämns särskilt. I marknadstillsynen kommer FI att bevaka green washing (grönmålning), det vill säga om företag beskriver sina verksamheter och produkter som mer hållbara än vad de i praktiken är. Som ett led i detta planerar FI att kartlägga fonder som använder hållbarhet eller liknande begrepp i namn eller information till konsumenter.
Sammanfattningsvis konstateras att FI, på samma sätt som finansbranschen i stort, är i en fas där allt mer fokus flyttas till hållbarhetsrelaterade frågor. Det märks att FI vill och arbetar aktivt för att den svenska marknaden ska ligga i framkant. Detta är något som generaldirektör Erik Thedéen har uttalat sig om många gånger. I dagsläget har långt ifrån samtliga regler som finns beslutade om hållbarhet trätt i kraft, vilket innebär att FI än så länge i vart fall delvis har begränsade möjligheter att utöva faktisk tillsyn. I och med denna hållbarhetsrapport, tillsammans med tidigare uttalanden och rapporter från FI, är det rimligt att anta att branschaktörer behöver vara beredda på att FI kommer prioritera hållbarhet högt upp på sin agenda i det faktiska tillsynsarbetet. När ytterligare hållbarhetsregler kontinuerligt träder i kraft, kommer FI också att ges utökade möjligheter till att bedriva tillsyn. Det är nog sant som FI:s generaldirektör Erik Thedéen säger: ”En del svenska företag ligger långt fram när det gäller öppenhet och omställning. Övriga gör klokt i att höja sin ambitionsnivå och lära sig av dem som är bäst i klassen”.